Enligt Finlands grundlag är självbestämmanderätt en grundrättighet som ska garanteras för alla personer i Finland. Begreppet betyder bland annat att personer har rätt att själv bestämma över sina egna ärenden och göra egna val. Den så kallade självbestämmandelagen har planerats länge, men bestämmelserna om självbestämmanderätten trädde förra året i kraft endast i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. En heltäckande lag om självbestämmanderätten inom socialvården saknas fortfarande.
Ministeriets arbetsgrupp
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att arbeta vidare med lagen. Denna arbetsgrupp avgör stora frågor kring tematiken och utreder möjligheter för lagens innehåll. Den började sitt arbete i maj 2017 och arbetet fortsätter eventuellt ända tills februari 2018. SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder fick efter ett stort påverkansarbete en plats i arbetsgruppen och jag har representerat SAMS där. Jag har som ett av SAMS juridiska ombud gjort mitt bästa för att få de svenskspråkiga personernas röst hörd.
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
SAMS är en intresseorganisation för alla svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning. Vi representerar alla svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning oberoende av diagnos eller andra kategoriserande faktorer, och vi har fem medlemsförbund vilka har sina egna medlemsföreningar. Det är mera eller mindre 45 000 personer i Finland som vi omfattar. SAMS har aktivt följt diskussion kring självbestämmanderätten och önskar att lagberedningen denna gång går vidare och att lagen äntligen stiftas. Vi har tidigare lyft upp vissa viktiga synpunkter och SAMS är fortfarande i samma linje.
SAMS synpunkter
Service och skötande av ärenden på sitt eget språk bör tryggas för alla. Klienters rätt att påverka planering, förverkligande och övervakande av sina tjänster måste förstärkas och garanteras i praktiken. Kommunikation är en av de viktigaste sakerna för att trygga självständighet och delaktighet, och språket är en grundläggande förutsättning för kommunikationen. Dessutom påpekar SAMS att personer med psykiska funktionsnedsättningar inte bör utestängas från lagens tillämpningsområde, utan den kommande lagen bör tillämpas på alla personer med funktionsnedsättning oberoende av diagnos. Alla personer ska behandlas lika och detta måste också preciseras på lagens nivå.
SAMS har via flera utlåtanden konstaterat att Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN-konventionen, utgår ifrån att alla behandlas lika, oberoende av diagnos. Det är inte väsentligt att kategorisera olika slags diagnoser och få tjänster med stöd av dem, utan det viktigaste är att få tjänster som svarar mot individens behov. Lagstiftningen ska vara i enlighet med FN-konventionen och utgångspunkten för all verksamhet bör vara personers individuella behov i stället för en viss diagnos.
En del av reformen inom funktionshindersektorn
Lagen om klientens självbestämmanderätt inom socialvården är en del av den stora reformen inom funktionshindersektorn. Reformen har sina grunder i bland annat FN-konventionen som trädde i kraft i Finland den 10 juni 2016. FN-konventionen sätter vissa krav på den nationella lagstiftningen, och nu har vi äntligen tagit ett steg framåt. FN-konventionen är också annars IN just nu eftersom det nästa år är dags för Finland att lämna in till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning en rapport om förverkligandet av rättigheterna av personer med funktionsnedsättning.
Denna text är samtidigt en av de sista texter som publiceras av mig som SAMS juridiskt ombud. Jag slutar på SAMS i mitten av oktober och börjar efter det som jurist vid social- och hälsovårdsministeriet. Där ska jag arbeta vid lagberedningen med funktionshinderfrågor men naturligtvis av en annan synvinkel och position.
Kirsi-Maria Malmlund
Juridiskt ombud på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
