På promenadmöte med Ilona Salonen

SAMS presenterar verksamhetsledare Ilona Salonen

Ilona Salonen på väg till Busholmen.

Hur ser du Ilona Salonen som färsk verksamhetsledare på dagens SAMS och hur tänker du dig att du kan utveckla organisationen, med förbundets tioårsjubileum runt knuten och så där annars?

-Jag känner bra till verksamheterna, men det ska bli spännande att höra hur de utvecklats och ser ut idag och vilka frågeställningar som är aktuella just nu.

Sin roll på SAMS betraktar Salonen som tudelad.

-Jag ska upprätthålla och hålla i gång organisationen under Ninas ledighet, men samtidigt fundera på var vi kan utveckla SAMS som organisation. Jag kommer att stöda personalen i deras arbete och gå igenom arbetsprocesser och se var vi kunde utnyttja nya arbetssätt och elektroniska verktyg för att ta bort onödiga arbetsmoment.

-På mitt bord denna höst ligger bland annat förnyelse av SAMS webbplats och planering av SAMS tioårsjubileum 2020. Det ska bli intressant att ta itu med jubileet och fundera vad som är ett bra sätt att fira SAMS. Firandet ska gärna spegla medlemsorganisationerna och den dialog som SAMS skapar mellan förbuden, säger Salonen.

Salonen är bekant för många inom funktionshindersektorn eftersom hon även tidigare jobbat vid SAMS som projektledare för projektet Minoriteter inom minoriteter. Hon har studerat sociologi och genusvetenskap vid Åbo Akademi och senare även utbildat sig till arbetshandledare och organisationskonsult.

Ilona Salonen i tre adjektiv? Glad, kreativ och lugn. Hon tillbringar gärna sin fritid med kultur i olika former, speciellt scenkonst och film.

-Denna höst ser jag mest framemot två australiensiska kulturupplevelser i Helsingfors, nämligen Nick Cave på musikhuset i augusti och Hannah Gadsby på kulturhuset i november. På de finländska teaterscenerna är jag mest ivrig över DuvTeaterns föreställning I det stora landskapet på Svenska Teaterns stora scen.”

Annars umgås hon gärna med vänner och familj.

Hennes intresse för funktionshinderområdet bottnar i hennes studier i sociologi, men också hennes arbete med socialpolitik inom Åbo Akademis studentkår.

-Arbete inom studentkåren var en bra grund för påverkansarbete. Människan är en helhet och vi har alla funktionsvariationer, men vi har också t.ex. en sexualitet och en etnicitet och annat som spelar in. Det var intresset för samspelet mellan olika diskrimineringsgrunder som gjorde att jag i tiderna blev intresserad av funktionshinderområdet.

Hur finner Salonen, i synnerhet i vår bransch där man gärna agerar förebild för andras psykiska välbefinnande, den viktiga arbete-liv-balansen?

-Jag brukar själv försöka bryta vanemönster genom att t.ex. inte alltid gå samma rutter i vardagen. Då kan det hända att man märker något nytt och får nya idéer. Det är också bra att hitta sätt att återhämta sig och ta mikropauser redan under arbetsdagen genom en promenad eller kaffepaus på ett nytt ställe, då blir det också lättare att återhämta sig efter arbetsdagen. Jag tycker själv om promenadmöten och ser att det är viktigt att komma ut och få nya intryck och träffa nya människor. Det är viktigt för kreativiteten och tankeflödet.

Vi diskuterar frågorna under en syrerik promenad efter regnet på Busholmen. Våra steg bär mot konservatoriet i Gräsviken. Det blir paus för fotografering på gångbron och sedan till kontoret igen, några intryck rikare.

Salonen är SAMS nya tjänsteförrättande verksamhetsledare i Nina av Hällströms frånvaro som tjänstledig. Hon arbetade tidigare på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo med projektet Svenska nu.