Lagen om funktionshinderservice

Precisering av tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice trädde i kraft den 1 januari 2026. På den här sidan hittar du frågor och svar om funktionshinderservicelagen.

Vad är syftet med den nya lagen?

Målet med den nya lagen är att stärka jämlikhet, delaktighet och förutsättningarna för ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning. Alla personer med funktionsnedsättning ska omsättas av samma lag och erbjudas service enligt de individuella behoven.

Vilka ändringar som trädde i kraft 1.1.2026 gjordes i lagen?

Syftet med ändringen var att precisera bestämmelsen om tillämpningsområdet i paragraf 2 i lagen om funktionshinderservice. I lagen lades till en bestämmelse om livsskeden. Med livsskeden avses barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom. Syftet med ändringen är att hjälpa till att särskilja det behov av hjälp och stöd som vanligen hör till olika livsskeden från ett sådant nödvändigt behov av hjälp och stöd till följd av en funktionsnedsättning eller sjukdom som ska tillgodoses genom service enligt lagen om funktionshinderservice.

När börjar den nya lagen tillämpas?

Nya funktionshinderservicelagen trädde i kraft 1.1.2025, men vissa rättigheter så som särskilt stöd (för delaktighet) förstärks under åren 2025 och 2026 så att det motsvarar samma mängd som ges till personlig assistans för fritidsaktiviteter. Paragraferna 14 och 15 om stöd i beslutsfattande trädde ikraft 1.1.2025. Ändringarna i paragraf 2 trädde i kraft 1.1.2026.

Vad innebär det att lagen om funktionshinderservice är en speciallag?

Lagen om funktionshinderservice är en speciallag eller en så kallad subsidiär lag. Det betyder att personer med funktionsnedsättning får service enligt lagen om funktionshinderservice om inte service enligt socialvårdslagen eller hälso- och sjukvårdslagen täcker de servicebehov som personen har.

Vad händer med den gamla lagstiftningen?

Fram till den 1 januari 2025 erbjöds funktionshinderservice enligt handikappservicelagen (380/1987) och specialomsorgslagen (519/1977). När den nya lagen trädde i kraft upphävdes den tidigare handikappservicelagen. I och med att den nya lagen trädde i kraft skedde även vissa ändringar i specialomsorgslagen. I specialomsorgslagen kvarstår enbart paragrafer som gäller stärkt självbestämmanderätt, begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna och specialomsorger som är oberoende av en persons vilja.

Vad betyder subjektiva rättigheter?

Personer med funktionsnedsättning har en subjektiv rätt till nästan alla de tjänster som ingår i lagen om funktionshinderservice. Det betyder att servicen fås på basen av de individuella behoven istället för på basen av en diagnos.

Vilka är de krav som berättigar till service?

För att få service enligt den nya lagen måste man uppfylla vissa krav. Lagen kan tillämpas på en person

• vars långvarig fysisk, kognitiv, psykisk, social eller sensorisk begränsning i funktionsförmågan som orsakas av en funktionsnedsättning eller sjukdom nödvändigt behöver hjälp eller stöd för sin normala livsföring.
• vars nödvändiga behov av hjälp och stöd som beror på en begränsning i funktionsförmågan avviker från det behov av hjälp och stöd som vanligen hänför sig till det aktuella livsskedet. Med livsskeden avses barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom.

Har jag rätt att använda svenska?

Ja det har du. I 3 § i lagen tryggas rätten att använda finska, svenska och samiska samt rätten till tolkning i enlighet med 5 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i bestämmelserna i språklagen. En person med funktionsnedsättning har rätt att använda teckenspråk eller ett sådant kommunikationssätt som är lämpligt för honom eller henne.

Vidare tryggas de kulturella rättigheterna i lagens 5 §. Enligt paragrafen ska man vid tillhandahållandet av service för personer med funktionsnedsättning ta hänsyn till det språk som personen använder och till personens kommunikationssätt, kulturella bakgrund, åsikter samt till delaktighet och möjligheter till verksamhet i den egna omvärlden och närmiljön.