Berättelser och bemötande på SAMS sommardagar i Tammerfors

Den ovanligt varma majmånaden hade precis tagit slut och vädret återgått till vanligt svalt finskt sommarväder då SAMS sommardagar inleddes i Tammerfors. Den här gången hölls dagarna på Scandic Rosendahl,  som ligger i ett naturskönt område några kilometer från Tammerfors centrum. I år var temat för sommardagarna ”Styrka och harmoni genom berättelser”.

Efter incheckning och lunch körde programmet i gång med välkomstord av SAMS ordförande Anna Caldén och träffsäkra skämt av moderator Jonas Sundström.

– Det är första gången på länge som jag är i ett rum där ingen sitter och stickar, skämtade Sundström som till vardags är programledare för tv-programmet Strömsö.

Moderator Jonas Sundström

Först ut av talarna var biskop Björn Vikström, som höll ett tankeväckande anförande under rubriken ”Från motgångar och hopplöshet till
balans och förtröstan – hur ska vi göra?”. Vikström poängterade hur viktigt det är att skapa en omgivning var det finns utrymme för förtröstan och misstag, samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att vara tacksam.

Efter biskopens anförande klev bloggaren Anne Salovaara-Kero upp framför publiken och höll ett känslosamt föredrag om sitt liv och vardag med ett barn som har olika typer av funktionsvariationer. Salovaara-Keros rubrik var ”Att bemöta människan – lyssna och se individen”.

Anne Salovaara-Kero

 

– Bara den lilla detaljen att personen som jobbar i kassan i vår närbutik hjälper till med att packa våra varor i en plastpåse gör vårt liv lättare. Hon vet att jag måste hålla koll på min son och att det blir mycket smidigare för alla inblandade om hon packar våra varor, sade Anne Salovaara-Kero.

Livliga diskussioner om bemötande

Efter två inspirerande föreläsningar var det dags för gruppdiskussion. Deltagarna samlades i mindre grupper och diskuterade under temat bemötande. Diskussionerna gick heta och när tiden var slut hade vissa av grupperna inte hunnit prata igenom alla rubriker som getts, vilket arrangörerna såg som ett positivt tecken.

Det sista anförandet för dag ett hölls av tv-profilen Mårten Svartström. Det märktes i publiken att många sett fram emot att höra Svartström prata eftersom Efter Nio var ett bekant tv-program för de flesta av deltagarna under SAMS sommardagar. Under en dryg timme berättade Svartström om sina upplevelser om att möta olika sorters människor med olika sorters bakgrunder i sin roll som programledare.

– Det svåraste jag har gjort är att intervjua en man som sitter inne för mord. Då visste jag inte riktigt hur jag skulle förhålla mig, berättade Svartström.

Mårten Svartströms anförande satte punkt för den första seminariedagen och kvällen fortsatte i fria former med middag och fartfylld dans till tonerna av The Gators.

Mårten Svartström

 

Finlandssvenska ödesfrågor under dag två

Den andra seminariedagen inleddes med medieexperten Jens Berg som pratade under rubriken ”Finlandssvenska ödesfrågor”. Berg lyfte fram utmaningar och fördelar med språkfrågorna i Svenskfinland. Läget för minoriteten svenskspråkiga i Finland är på många sätt unik och på många sätt komplicerad, menade Berg.

Jens Berg

Den andra och avslutande föreläsningen innan lunch hölls av specialbiblioteksfunktionären Agneta Möller-Salmela från Hangö. Salmela talade under rubriken ”Den upplyftande berättelsen”.

Agneta Möller-Salmela

Efter två seminariedagar som innehållit mycket information och ännu mer inspiration kan man sammanfatta SAMS sommardagar med att säga att stämningen var varm och öppen, många vågade också öppna sig och dela med sig angående privata frågor. Styrka och harmoni genom berättelser var det genomgående temat och det konstaterades flera gånger att det är viktigt att våga berätta och dela med sig av erfarenheter. Det underliggande temat som handlade om bemötande gav både konkreta tips i hur man ska bemöta personer som är annorlunda eller har specialbehov samtidigt som det gav tankeväckande insikter i hur man kan bemöta människor i sin omgivning.

SAMS personal vill tacka alla som deltog i SAMS sommardagar och bidrog till att igen skapa ett lyckat och minnesvärt seminarium!

SAMS ordförande Anna Caldén

 

Bilder: Elias Vartio

SAMS sommardagar 2018

SAMS sommardagar ordnas i år på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors den 5-6 juni. Temat för seminariet är ”Styrka och harmoni genom berättelser”.

 

Programmet för sommardagarna:

Tisdag

12:00 Lunch
13:00 Välkomsthälsning
13:15 Från motgångar och hopplöshet till
balans och förtröstan – hur ska vi göra?
– Björn Vikström
14:30 Att bemöta människan – lyssna och se
individen – Anne Salovaara-Kero
15:15 Kaffe
15.45 Arbete i grupper
17:00 Mellan verklighet och fiktion,
min berättelse om bemötande
– Mårten Svartström
19:00 Cocktail
19.15 Middag och dans till The Gators

Onsdag

08:00 Frukost
09:00 Finlandssvenska ödesfrågor
– Jens Berg
10:00 Min story – från Sibirien till
Svenskfinland – Tanja Ljungqvist
10:45 Paus
11:00 Den upplyftande berättelsen
– Agneta Möller-Salmela
11:45 Avslutande kommentar
12:00 Lunch

 

Anmäl dig här

Sista anmälningsdag 24 maj.

Se PDF-programmet Tammerfors 2018 A4

Adressen till hotellet:
Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors
Tel: 03 2441111
Mer info:  Verksamhetsledare Nina af Hällström: 050-3683288 nina.afhallstrom@samsnet.fi

Så här tycker stödpersonerna om 4BT!

I november sände stödpersonsverksamheten 4BT ut en förfrågan till stödpersoner i huvudstadsregionen och Österbotten. Ett utdrag av svaren kan du bekanta dig med här!

Vem är det som svarat på enkäten?

Av de 40 personer som svarade på enkäten var vissa nya stödpersoner, som precis kommit med i verksamheten, och vissa hade varit aktiva i över 8 år! Av dessa hade 37 %  i Österbotten och 67 % i huvudstadsregionen deltagit i 4BT:s matchningsträff. Någon uppgav att de fått sitt stödpersonsuppdrag på annat håll. 80 % av de som svarat är stödpersoner åt någon de träffar regelbundet varje månad. I Österbotten hade 21 % inte ännu påbörjat ett uppdrag.

Av de som svarat ger 67% stödpersonsuppdraget 4-10 timmar i månaden.

Vilken slags 4BT-verksamhet är stödpersonerna intresserade av att delta i?

  1. Träffar och evenemang för stödpersoner (75 %)
  2. Nyhetsbrev och uppdateringar på hemsida och facebook (72 %)
  3. Träffar och evenemang för stödpersonspar (68 %)
  4. Utbildning för stödpersoner (46 %)
  5. Grupphandledning (24%)

Hur många gånger har stödparen träffats år 2017?

Antalet träffar med ens 4BT-par varierade mellan 0-100. Svaren visar på att 35% av stödpersonerna träffat sitt par flera gånger i månaden under hela året. Anledningar till att par träffats färre gånger är troligtvis att man hållit sommarpaus, träffas mera sällan, att man just börjat eller att stödpersonsrelationen avslutats.

64 % ansåg att stödpersonsverksamheten 4BT  är ”Jättebra!”
och de övriga hade också en positiv uppfattning.

Vad har verksamheten givit stödpersonerna?

”Verksamheten är så värdefull både för stödisar och stödpersoner”

4BT:s koordinatorer har hjälpt mig som stödperson genom att…
…träffat på tu man hand
…matchat ihop mig med mitt 4BT-par
…inbjudit mig och personen jag stöder till evenemang
…tagit kontakt och informerat
…svarat i telefon och varit uppmuntrande
…givit plats för diskussion, råd och handledning i t.ex. etiska frågor
…jag vet att stöd finns att få om jag behöver

För personer med funktionsvariation bidrar 4BT med följande:
”Att vara ute bland andra människor” (95%)
”Att förebygga ensamhet” (92%)
”Att öka välbefinnande” (85%)
”Att öka delaktighet” (82%)
”Att vara aktiv på fritiden” (80%)

En skillnad fanns mellan orterna på alternativet ”en gemenskap som är inkluderande” så att 67% svarat detta i Österbotten men 86% i huvudstadsregionen.

Stödpersonernas utvecklingsförslag:

-Handledning för nya stödpersoner
-Evenemang några gånger i året är trevligt
-Vem som nås av infon
-Utbildning för stödpersoner och utbildning för stödisar/föräldrar/anställda om vad en stödpersonsrelation innebär
-Tillgänglighet behöver beaktas mer då man planerar träffar för stödpersonspar så att även de gravt funktionsnedsatta kan delta
-Mera information i början

 

ETT STORT TACK TLL ALLA ER SOM SVARADE!

Irene och Karolina

 

Din möjlighet att påverka!

Vi vill veta hur FN:s funktionshinderkonvention förverkligas i just din vardag! Ditt svar är mycket viktigt!

Svarstiden är till och med 30.5.2018.

Tryck HÄR för att komma till den elektroniska enkäten, tack.

I fall du behöver skriva ut enkäten för att fylla i den med penna så kan du trycka HÄR. Då laddas pdf-filen ner.

Posta i så fall enkäten så den är framme senast 30.5.2018. Adressen är Kynnys ry, Broholmsgatan 4, 00530 Helsingfors.

 

 

Pixabay.com

Manliga stödpersoner behövs!

Rex och Jonas är ett stödpersonspar från Vasa. Killarna är i trettioårsåldern och har ett gemensamt intresse: träna på gym!
4BT står för Fyra Betydelsefulla Timmar och då är det frågan om stödpersonsverksamheten vid SAMS – samarbetsförbundet kring funktionshinder r.f. Fyra timmar är det minimiantal timmar per månad som 4BT:s frivilliga stödpersoner ställer upp.

Rex tycker om att ha en manlig stödperson.

Rex ”grovjobbare” Hartman tycker om att ha en manlig stödperson.

Jonas och Rex träffas på gymmet. Rex har kommit dit direkt från sitt arbete i ISS kök i Akademill, ett jobb (s.k. öppet arbete) som han haft i sju år. Rex är en ung man med Downs syndrom och utöver den vägledning som har får via jobbet så har han en stödperson. En vän som hänger med då Rex vill göra någonting roligt på sin fritid.

”Min pappa och min mamma har lärt mig att jag skall ha en stödperson.” säger Rex och fortsätter ” Jag kan inte vara ensam på gymmet. Jag tycker om Jonas, han kan mycket och hjälper mig lyfta rätt, så jag inte förstör min rygg.”

4BT:s stödpersonskoordinatorer som sitter i Helsingfors och i Vasa matchar människor med likadana intressen så att det skall gå lättare att hitta på saker att göra tillsammans. För tillfället finns det ett behov av manliga stödpersoner med olika intressen.

…en stödperson hjälper ju bara med det som de tycker att är roligt i vardagen. Det vi gör är efter jobbet, och vi gör ju bara roliga saker.
-Jonas Nygård, Stödperson

Jonas Nygård träffade Rex för första gången på gymmet. Skrattande berättar Jonas hur de träffades. ”Rex var här med sin kompis och då de kom till mig och frågade ifall jag ville bli Rex stödperson så visste jag inte vad det handlade om. Jag tänkte att man är som något slags stöd, att man hjälper. Men en stödperson hjälper ju bara med det som de tycker att är roligt i vardagen. Det vi gör är efter jobbet, och vi gör ju bara roliga saker.”

Jonas berättar att han provade på först en gång med att vara på gymmet med Rex innan han bestämde sig för att bli en stödperson. ”Jo vi trivs bra tillsammans. De berättade att det inte behövdes någonting extra av mig för att bli en stödperson, så vi gick på gymmet först en gång så jag kunde prova på hur det var. Det var efter det som jag blev en stödperson. Vi hänger tillsammans och är mera som vänner. Det bästa med att vara en stödperson är att man finns till för någon och att man kan hjälpa någon att komma ut. Jag vet inte om Rex annars skulle ta sig ut på stan till exempel.”, säger Jonas.

Jonas och Rex lutar mot en tynglyftningsställning.

Jonas hjälper Rex med att lyfta rätt.

Rex och Jonas brukar varva gymträffarna med att gå på kaffe, bowla eller gå ut och äta. ”Vi träffas ungefär en gång i veckan. Utöver det har vi varit med i4BT där vi har fått träffa andra stödpersoner och sådana som behöver stöd, eller stödisar som de kallas. Jag tror att jag aldrig fått så mycket komplimanger i mitt liv som jag fått av Rex och andra stödisar så det är nog jättekul.”, säger Jonas.

I gymmet ser Jonas till att Rex lyfter på rätt sätt och att han inte tar i för hårt. ”Han måste ju orka i skogen också så vi kör så där lagom hårt här på gymmet. Efter att vi är färdiga med lyftandet så brukar vi bada bastu som också finns här.”, säger Jonas. Utöver jobbet i köket så hjälper Rex sin far med skogsavverkning. ”Jag lyfter max fyrtio kilo här, då orkar jag i skogen också. Jag tycker om Jonas för han hjälper mig bli starkare.”, säger Rex.

Stödpersonsparet Rex och Jonas lyfter hantlar tillsammans.

”Jag tycker om Jonas för han hjälper mig bli starkare.”

En stödperson till skillnad från en personlig assistent är en frivillig uppgift och inget arbete. Det handlar om att träffas ett par gånger per månad med en person med funktionsvariation. Det kan handla om att ta sig ut och umgås som vänner. Ifall du har fyra timmar extra per månad och skulle vara intresserad av att få veta mera om att bli stödperson så kontakta oss på 4BT så söker vi en lämplig kandidat åt dig, någon som har liknande fritidsintressen som du.

 

Reportaget är gjort av John Franzén och redigerat av stödpersonskoordinatorerna.

 

Anmäl ditt intresse med följande blankett så kontaktar vi dig för att diskutera hur du kan bli en stödperson.

Beredningen av den nya lagen om funktionshinderservice

Minister Annika Saarikkos (C) rundabordsdiskussion gällande beredningen av den nya lagen om funktionshinderservice.

Ständerhuset 13.2.2018

 

Språkliga rättigheter

I lagen så som den ser ut nu finns det enormt stora brister gällande de grundlagsstadgade språkliga rättigheterna. I grundlagens 17 § regleras det att det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. I en lag där målet är jämställdhet måste det naturligtvis även försäkras en jämlikhet mellan språkgrupperna. Oroväckande är att lagutkastet inte överhuvudtaget innehåller några direkta bestämmelser vilka tryggar klientens rätt att få hjälp, stöd och tjänster på sitt eget språk. SAMS vill betona att en klient har rätt att använda sitt eget språk och lämpligt kommunikationsmedel samt rätt att uttrycka sin åsikt och vilja i saken. Vidare måste påpekas att det finns stora problem i förverkligandet av de språkliga rättigheterna i praktiken och att denna problematik bör lyftas upp med tanke på att svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning hamnar i en särskilt utsatt ställning.

Våra konkreta förslag till lagen gällande de språkliga rättigheterna är följande:

Vi föreslår ett tillägg i lagens 4 § så att man tillägger att: ”Medbestämmande för personer med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som deras funktionsförmåga, modersmål och kulturella bakgrund, ålder och livssituation förutsätter.”

Vi föreslår ett nytt 3 moment i lagens 6 §, där man hänvisar till andra lagar och på detta sätt kan trygga de språkliga rättigheterna. Först och främst borde man hänvisa till språklagens 10, 18 och 20 paragrafer gällande rätten till att använda sitt modersmål och om rätten till tolkning. Även hänvisning till socialvårdslagen gällande kommunens och samkommunens plikt att ordna socialvård på finska och svenska är viktig. Också en hänvisning till teckenspråkslagen gällande rätten att använda teckenspråk behövs.

Färdighetsträning och stöd

Vi påpekar att ordet färdighetsträning inte motsvarar det finskspråkiga ordet ”valmennus” utan det begränsar begreppets innehåll i relation till den finskspråkiga versionen. Tjänsten bör därigenom vara träning och stöd på svenska. Om man vill betona träningens natur som färdighetshöjande tjänst bör termen på motsvarande sätt beskriva det på finska.

Personlig assistans

Vi framhäver fortfarande en kompromiss gällande den så kallade resursbegränsningen. Enligt den planerade lagen är en förutsättning för beviljandet av personlig assistans att personen själv kan definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den. Ett alternativ vore att omformulera resursbegränsningen genom att ta bort förutsättningen för att kunna definiera sättet att ordna assistans. På detta sätt kunde man i större mån försäkra jämlikhet i lagen genom att inte någon grupp blir utanför den ytterst viktiga servicen.

Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 5 tryggar funktionsnedsattas jämlikhet och innehåller förbud mot diskriminering. Resursbegränsningen försätter personer med funktionsnedsättning i en ojämlik ställning utan godtagbar grund.

SAMS anser att det är bra att arbetsgivarmodellen finns kvar i reformen och att reglerna angående råd och hjälp har förtydligats i lagen.

Boendetjänster

Boendetjänster för personer med funktionsnedsättning måste tryggas i praktiken. SAMS betonar att det är bra att det primära är att ordna stödet för boendet utifrån personens behov och önskemål och vill vidare framhålla att rättigheten att bo i sitt eget hem är en grundläggande rättighet. Detta framkommer till exempel i funktionshinderkonventionen.