SAMS höstmöte valde styrelse för år 2020

SAMS  valde ny styrelse för 2020 på sitt  höstmöte den 13.11.2019 på G18.

Beatrice Wahlström från FDUV valdes till ordförande och Johan Sundholm från FSS valdes till viceordförande. Som ny ordinariemedlem valdes Martin Relander från Handikappförbundet. I styrelsen fortsätter Christer Rönnlund Psykosociala förbundet och Lars Hedman från Svenska hörselförbundet.

Hela sammansättningen för förbundsstyrelsen 2020 hittar ni nedan:

SAMS styrelse 2020:

Beatrice Wahlström, ordförande, FDUV (suppleant Inger Karlsson)

Johan Sundholm, vice ordförande, Förbundet Finlands Svenska Synskadade (suppleant Matthias Jakobsson)

Martin Relander, Finlands Svenska Handikappförbund (suppleant Gun Ainamo)

Christer Rönnlund, Psykosociala förbundet, (suppleant Marja-Lena Södergård)

Lars Hedman,  Svenska hörselförbundet (suppleant Nora Strömman)

 

                           

Bild på Christer Rönnlund, Johan Sundholm, Beatrice Wahlström, Martin Relander


Christer Rönnlund, Johan Sundholm, Beatrice Wahlström och Martin Relander från SAMS styrelse 2020. Lars Hedman var inte på plats.

           

Det stora landskapet bjuder in åskådaren till ett större perspektiv

Sophia Heikkilä och Karolina Karanen är syskon i pjäsen I Det Stora Landskapet.

Sophia Heikkilä och Karolina Karanen spelar syskon i pjäsen I Det Stora Landskapet. Foto Cata Portin

Varför är teaterpjäsen I det stora landskapet så viktig? Varför borde alla se den?

Jag såg pjäsen. Den berättar om tronarvingen Auroras tvillingsyster Estelle som inte uppfyller rikets lagar om alltings vanlighet. Presidentministern med sitt blint laglydiga ministerium för bort Estelle.
Då slår en ganska bitter tanke ner som en blixt:

Så här är det.

Något är på tok, i samhället med dess politik, och den kultur som vi lever i nu, i början av 2000-talet.

Det finns jobbiga inställningar gentemot personer med funktionsnedsättning.
Negativa attityder har en förmåga att påverka saker som
lagstiftning, miljöplanering och språket.

De negativa attityderna påverkar också dem av oss som fostrar framtidens vuxna som ska ta ansvar.

Nästa tanke kommer i pausen mellan akterna. Så här har det nästan alltid varit.

Och sedan, efter pjäsen då man hunnit smälta intrycken, tänker jag.
Så här måste det inte vara.

Den tankekedjan drabbar på något sätt alla som ser pjäsen, vågar jag lova.
Som samhällskommentar träffar pjäsen mitt i prick,
men den bjuder dig också på flera goda skratt.

Se den.

Som andra sagt i recensioner, är I det stora landskapet härligt obekväm,
då den tvingar dig att ta ställning till människor med funktionsvariationer.
Att ha olika sätt att hantera vardagen, med eller utan diagnoser, omfattar oss alla.
I alla fall gäller det något skede av ditt liv.

Precis som pjäsens ministrar till slut klättrar upp på berget,
kan du och jag se allt ur ett större perspektiv.

Läs mer om pjäsen på DuvTeaterns sida (länk), och på Svenska Teaterns sida (länk).

Mycket kunde dessutom skrivas om nunnornas skira trädgård och annat vackert i pjäsen.
I den fina orkestern ingick en stråkkvartett från Wegelius kammarstråkar
och medlemmar i Resonaarigroup.
De var ibland en vackert klingande bakgrund, och ibland i huvudrollen.
Då orkestern spelade längre partier, och det inte förekom repliker, fanns det plats att bearbeta känslor.

Både i salen och på nationalscenen Svenska Teatern blandades skratt med gråt.

Träff med minister Kiuru om social- och hälsovårdsreformen

SAMS deltog i minister Krista Kiurus träff om funktionshinder och den nya social- och hälsovårdsreformen den 23.10.2019.

SAMS fokuserade i sitt anförande på att lyfta fram vikten av att de språkliga rättigheterna tryggas i den kommande reformen. Reformen måste garantera att högklassiga och kundorienterade tjänster säkras på ett jämlikt sätt för hela den svenskspråkiga befolkningen. Vidare påpekade vi att de språkliga rättigheterna i systemet tryggas genom välfungerande svenskspråkiga servicekedjor.

I regeringsprogrammet står det att det kan det kan krävas särlösningar för service på svenska. Om en sådan särlösning görs är det viktigast att funktionshindertjänsterna utvecklas även på svenska. Den svenskspråkiga servicen får inte sacka efter.

Läs hela utlåtandet HÄR

SAMS funktionsrättseminarium 2.12 på G18

Banner för funktionsrättseminarium

Varmt välkommen på SAMS funktionsrättsseminarium i Helsingfors den 2 december!

Anmälan är nu öppen. Du kan anmäla dig HÄR. Anmälan stänger den 24.11 kl. 23:59.

Årets seminarium fokuserar på frågeställningar kring delaktighet och arbetslivet.

I seminariet medverkar bland annat professor Simo Vehmas från Stockholms universitet, jurist Kirsi-Maria Malmlund från Social- och hälsovårdsministeriet och riksdagsledamot Juhana Vartiainen. Dessutom presenteras enkätresultat om hur FN:s funktionshinderkonvention förverkligas i vardagen för personer med funktionsnedsättning i Finland.

Seminarieavgiften är 60 euro och i den ingår det intressanta programmet, morgonmål, lunch och kaffe.  Deltagaravgiften för representanter för SAMS medlemsförbund och pensionärer är 30 euro. Studerande och personliga assistenter får delta gratis.

Program

Registrering och välkomst

  • 8:30 – 9:10 Frukost & registrering
  • 9.10 – 9.15 Välkomsthälsning
    Paulina Hannus, styrelsemedlem, SAMS

Delaktighet – insikter från fältet

  • 09.15  – 10.00 Keynote: Deltagande och delaktighet ur perspektivet av personer med flerfunktionsnedsättning
    Professor Simo Vehmas, Stockholms Universitet
  • 10.00 – 10.45 Hur förverkligas FN:s funktionshinderskonvention i Finland?
    Sakkunnig, pol. lic. Ylva Krokfors, Invalidförbundet

Aktuella lagreformer och rättspraxis

  • 10.45 – 11.15 Översikt över de aktuella lagreformerna
    jurist Kirsi-Maria Malmlund, social- och hälsovårdsministeriet
  • 11.15 – 12:00 Positiv särbehandling och skäliga anpassningar som verktyg i arbetslivet
    advokat Max Lindholm, Advokatbyrå Max Lindholm
  • 12:00 – 13:15 Lunch i restaurang Pjazza

 Vägar till arbetslivet  

  • 13:15 – 14:30 Stötestenar och god praxis från fältet
  • Hinder och redskap för ett mera inkluderande arbetsliv
    Kaija Ray, Vates-stiftelsen
  • Arbete med stöd
    Melanie Shametaj och Andrea Fuentes, Kårkulla Mellersta Nyland
  • 14:30 – 15.00 Kaffepaus

Fokus på lösningar och argumentation

  • 15:00 – 15:30 Kan mera inkluderande arbetsmarknader vara möjliga?
    Riksdagsledamot Juhana Vartiainen
  • 15:30 – 16:30 Rundabordssamtal: Vägkarta mot ett mera inkluderande arbetsliv?
    Panelen meddelas senare

Avslutande reflektioner

  • 16:30 – 16:35 Avslutande reflektioner och feedback
    Marica Nordman och Elias Vartio, Juridiskt ombud, SAMS

Ändringar i programmet kan förekomma.

Talare

 

Simo Vehmas

Professor, Stockholms Universitet

9.15 – 10.00 Keynote: Deltagande och delaktighet ur perspektivet av personer med flerfunktionsnedsättning

Simo Vehmas är professor i specialpedagogik och har fokuserat i sin egen forskning på teoretiska och etiska problem relaterade till funktionsnedsättning. Han har diskuterat problem som den ontologiska uppställning samt den moraliska och politiska betydelsen av funktionsnedsättning. Nyligen har han engagerat sig i empirisk forskning beträffande personer med djupgående intellektuell- och flerfunktionsnedsättning samt vad som gör livet bra för dem.

Vehmas har även tidigare fungerat som professor inom funktionshindersforskning vid Helsingfors Universitet. Han har även skrivit ett av de grundläggande verken inom finska funktionshinderstudier: ”Vammaisuus – johdatus historiaan, teoriaan ja etiikkaan”.

Ylva Krokfors

Sakkunnig, pol. lic., Invalidförbundet

10.00 – 10.45 Hur förverkligas FN:s funktionshinderskonvention i Finland?

Ylva Krokfors har ett brett professionellt nätverk inom social- och hälsovårdssektorn. Hon är utbildad licentiat i socialt arbete. Hon har arbetat inom social- och hälsovårdssektorn inom kommunarbetet, organisationer, HUS, kompetenscenter inom det sociala området och Helsingfors universitet. Hon började arbeta på Invalidförbundet som social- och hälsopolitisk expert och som utvecklingssocialarbetare för VamO-projektet på våren 2018. Att utveckla social- och hälsovårdssektorn och att påverka samhälle motiverad henne år efter år!

Kirsi-Maria Malmlund

Jurist, social- och hälsovårdsministeriet

10.45 – 11.15 Översikt över de aktuella lagreformerna

Kirsi-Maria Malmlund arbetar vid social- och hälsovårdsministeriet som jurist med socialvårdens juridiska frågor och lagstiftning. Hon är insatt i området för sociala rättigheter ur flera perspektiv. Intresset för dessa frågor började redan under studietiden vilket har möjliggjort akademiska syn på temat. Åren inom organisationsvärlden har gett en stark grund för både klientarbete och intressebevakning. Hon har även sett den praktiska sidan genom att vara stödperson för en person med funktionsnedsättning i över tio år. I framtiden önskar hon att slutföra stora reformer inom sektorn samt att påverka livet av enskilda individer på bästa möjliga sätt. Just nu är det aktuellt med reformen av lagstiftningen om funktionshinderservice samt temat kring personlig budgetering som ett sätt att ordna tjänster.

Max Lindholm

Advokat

11.15 – 12:00 Positiv särbehandling och skäliga anpassningar som verktyg i arbetslivet

Max Lindholms advokatbyrå i Södra Haga är specialiserad på arbetsrätt. Sedan 2001 har Lindholm framgångsrikt skött civil- och brottmål i anslutning till anställningsförhållanden i allmänna domstolar. Åren 2001–2009 arbetade han på Förbundet för Finsk Handel som arbetsmarknadsjurist. År 2009 började han på Företagarna i Finland och grundade egen juridisk byrå. Lindholm är också en högt uppskattad föreläsare. Han har skolat om arbetsrätt, familje- och kvarlåtenskapsrätt och avtalsjuridik till inhemska och utländska företag och har också fungerat som lärare i stora nationella utbildningsenheter.

Kaija Ray

Utvecklingschef, Vates-stiftelsen

13:15 – 14:30 Hinder och redskap för ett mera inkluderande arbetsliv

Utvecklingschef Kaija Ray har arbetat för Vates-stiftelsen i snart tio år. Till hennes huvudsakliga uppgifter hör att utveckla service för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Dessutom utbildar hon branschfolk och koordinerar stiftelsens utbildningar.

Vates-stiftelsen är en expertorganisation, som främjar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer att hitta och behålla lönearbete på den öppna arbetsmarknaden.

 

Melanie Shametaj & Andrea Fuentes Larsson

Arbetslivstränare, Kårkulla samkommun

13:15 – 14:30 Arbete med stöd

Melanie Shametaj arbetar med Arbete med stöd-verksamhet i huvudstadsregionen för Kårkulla samkommun. Hon är utbildad ergoterapeut och har specialyrkesexamen inom arbetslivsträning. Hon studerar för tillfället inom magisterprogrammet för Hälsofrämjande arbete och jobbar inom Kårkulla samkommun också med vägledande samspel/ICDP. Shametaj har arbetat med handledning för personer med intellektuell funktionsvariation för att nå arbete på öppna arbetsmarknaden sedan 2003.

Andrea Fuentes Larsson arbetar med Arbete med stöd-verksamhet i huvudstadsregionen för Kårkulla samkommun. Hon är utbildad ergoterapeut och det är viktigt för henne att hjälpa och stödja människor till en meningsfull vardag. I vårt samhälle är det viktigt för de flesta av oss att ha en arbetsplats. Som arbetslivstränare får hon vara med och bidra till att personer med funktionsvariation också får möjlighet att vara delaktiga på den öppna arbetsmarknaden. Därför har hon valt att jobba som arbetslivstränare.

Information om ankomst och tillgänglighet på G18

SFV-huset G18 ligger på Georgsgatan 18 i hörnet av Bulevarden och Georgsgatan. Huset är byggt år 1884 i stil av ungrenässansen och ritat av arkitekt Sebastian Gripenberg. Tidigare har huset fungerat som Helsingfors finska flickskola och på 1980–90-talet verkade Bildkonstakademin i huset. Sedan 2005 har huset ägts av Svenska Folkskolans Vänner och många svenskspråkiga organisationer verkar i huset. Huset renoverades år 2005 och i samband med renovationen gjordes byggnaden också mera åtkomlig och tillgänglig. I nedre våningen finns det en italiensk restaurang, Pjazza.

Ankomst

Om du åker kollektivt kan du ta spårvagnarna nummer 1, 3 och 6, som stannar utanför G18 på Skillnadens hållplats. Spårvagnen nummer 10 och buss nummer 24 stannar vid Trekantens hållplats, som ligger cirka 100m från G18. Det är cirka 700m från Kampens metrostation och 800m från Järnvägsstationen. Den närmaste parkeringshallen är Q-park Skillnaden, som ligger cirka 50m från G18.

Tillgänglighet

Den tillgängliga ingången till huset finns på innergården. Man kommer till innergården genom metallporten vid Georgsgatan 16. Porten finns cirka 30m från ingången till G18 mot Trekanten. Följ de blåa skyltarna med en rullstol på till glasdörren. Innanför dörren finns en hiss. Seminariet ordnas i festsalen på andra våningen. Den tillgängliga toaletten finns på den tredje våningen. I festsalen finns en induktionsslinga. Tolkning ordnas enligt önskemål.

Bilder på hur man kommer till den tillgängliga ingången är tagna från DuvTeaterns hemsida.

 

 

 

 

Bottenplan på andra våningen. Tagen från G18:s nätsida.

Utställning – Drömmar

I festsalen utställs 24 stycken tavlor och 7 stycken ”drömhem” under seminariet. Tavlorna är målade av deltagarna på FDUV:s konst- och dramaläger i somras. Tavlorna är målade utgående från temat ”drömmar”. Tanke bakom utställningen är att lyfta fram att personer med intellektuell funktionsnedsättning har drömmar, precis som alla andra. Konstverken handlar om abstrakta drömmar, framtidsdrömmar, drömmar om att ha möjligheten att resa o.s.v. Drömhemmen har skapats på en kurs kring temat flyttförberedelse i anknytning till familjearbetsverksamheten på FDUV. Nina Normann som håller i trådarna beskriver drömhemskursen så här:

”Under hösten 2019 har FDUV hållit en Drömhemskurs på Optima i Borgå. Under drömhemskursens har deltagarna funderat på sina drömmar om hur de vill bo och hur det framtida hemmet kunde se ut. Under kursens gång har deltagarna byggt små miniatyrhem i pafflådor. Därefter har de gjort korta animationsfilmer om sitt drömhem. ”

Yogi, pappa och fotbollstränare – Fredric utses till årets frivilligvän

SAMS vänverksamhet 4BT har utsett Fredric Sunabacka från Malax till Årets frivilligvän!

Motiveringen till att just han valts är att han troget ställt sig till förfogande och fungerat som frivilligvän, har visat att han inte lätt ger upp och i grunden är intresserad av självkännedom och att bidra genom vänverksamhet. Vi tänker att du Fredric inte på något annat sätt fått belöning eller uppmärksamhet för din insats och du representerar en sund livsstil – med vänuppdraget som en del av det. Det här vill vi uppmärksamma!

Vad fick dig Fredric att bli fritidsvän via SAMS?

Jag kände att jag måste bidra med något i samhället och visste att det finns människor som behöver kompisar. För ca 10 år sedan blev jag mera intresserad av självkännedom. Jag har alltid tyckt att det är viktigt att ta hand om mig själv i första hand, och idag strävar jag till en sund livsstil. Kundaliniyoga är en viktig daglig rutin, som ger balans i vardagen.

Att jag blev frivillig inom vänverksamhet för personer med funktionsnedsättning har att göra med tanken att ge något till andra. Vänuppdraget är något jag bestämde mig för att göra för ca 2 år sedan och nu sen 1,5 år tillbaka håller jag kontakt med och träffar min kompis, och även om jag ibland undrar om jag prioriterar rätt när det är tight om tid i livspusslet ska jag fortsätta. Uppdraget tar så pass lite av ens fritid – att det är ingen börda. Självklart lär man sig något av det också – som hur andra tänker och har det.

Jag har alltid tyckt att det är viktigt att ta hand om mig själv i första hand.

På träffarna brukar vi dricka eller äta nåt ihop, grilla på grillplats i skogen eller gå på evenemang, det funkar bra. Det är viktigt för mig att han får bestämma vad vi ska göra – så länge det är inom ramarna för uppdraget och rimligt.

Det som Fredrics vän Anders tycker mest om med träffarna är att gå på kaffe och kolla bilar. Det viktigaste med att ha en fritidsvän är att komma sig ut och göra roliga saker. Anders nämner även att de besökt en brandstation.

 

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli fritidsvän via SAMS?

Gör det nu, anmäl dej nu! Tänk inte att ”jag skall göra det senare”. Din kalender kommer högst troligt aldrig senare heller att säga att nu är det passligt. Själv tänkte jag att jag inte behöver vänta tills jag blir pensionär för att bli frivilligvän till någon. Jag värdesätter också i andra människor att de tar hand om en vän på det här sättet. Det visar att man har förmågan att göra något för en annan utan att förvänta sej att få något tillbaka. Kanske det kallas villkorslös kärlek, och om du klarar av det, är det en god egenskap i dig som person.

Du vet inte vilka små frön du sår.

Jag tycker att du ska göra det här för du vet inte vilka små frön du sår. Du kanske inte ser förändring direkt, men efter en tid kanske du märker att du väckt något hos den andra. Jag hoppas att jag kan inspirera andra till en sund livsstil, och man måste visa med handling dvs göra något för att få till en förändring. Det hjälper inte att bara prata om att göra. Mitt frivilliguppdrag ger mig nya perspektiv vilket är bra – det är lätt att ta saker i eget liv för givet.

 

Vem är Fredric?

Livsnjutare

Pappa

Yogi (person som utövar yoga)

Ägare av Oy Lurv Ab

Fotbollstränare

Produktschef på Wärtsilä

 

Fredric är även nominerad kandidat till Medborgararenans nationella utnämning av årets frivilliga. Rösta via länken: Medborgararenans årets frivilliga.

CRPD-seminariet: dystra enkätresultat, ljusa förhoppningar

Sanna Leppäjoki-Tiistola

Sanna Leppäjoki-Tiistola påpekade att kunskapen om skyddshem för kvinnor är bristfällig i dagsläget. Hon undrade också vad euron egentligen är värd för en kvinna med funktionsnedsättning.

Kirsi Pimiä och Amu Urhonen

Kirsi Pimiä (t.v.) var inte helt överraskad av de oroväckande resultaten, eftersom liknande trender synts också i diskrimineringsombudsmannens egna studier och rapporter. Särskilt ser hon bl.a. barnens och ungdomarnas situation som alarmerande. Amu Urhonen modererade debatten. Marika Rönnberg från Kuurojen Liitto tolkar teckenspråk i bakgrunden.

Ylva Krokfors och Sami Virtanen påpekade vikten av att se på personen och att höra personen till slut vid bemötande av människor med funktionsnedsättning. Deras powerpointvisning var i lättläst form.

Ylva Krokfors och Sami Virtanen påpekade vikten av att se på personen och att höra personen till slut vid bemötande av människor med funktionsnedsättning. Deras powerpointvisning var i lättläst form.

Seminariet som handlade om hur FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning förverkligas i den finländska vardagen var mångsidigt. Flera klassiska element i ett seminarium närvarade, som högläsning från powerpoint-visningen och de som berättade mera fritt, dramatiserat berättande, dramatik eller laddade känslor i paneldebatten. Allt det här skedde i en varm sal späckad med åhörare på G18.

En stor kavalkad med människor intog talarrollen. De medverkandes antal var stort, också på arrangörssidan fanns det flera instanser som hade sitt att säga i de förberedande momenten. Det blev en minnesvärd dag och de omedelbara efterdyningarna tynar kanske ut förhållandevis snabbt. Själva arbetets frukt kommer däremot förhoppningsvis att, som riksdagsledamot Noora Koponen önskade, leva kvar i det politiska arbetet.

Inlevelsen hos Sanna Leppäjoki-Tiistola var påtaglig när hon föreläste om enkätresultaten för kvinnor med funktionsnedsättning och deras märkbara utsatthet för fattigdom och dålig behandling. Rätten till ett socialt liv, föräldraskap och personlig integritet borde vara utgångsläget för alla personer.

I paneldebatten ventilerades på ett mer filosofiskt plan, än i den föregående omgången kring enkätresultaten, begrepp som ”attityd” (asenne på finska). Ändringar i lagstiftning är också ändringar i attityder, sade Amu Urhonen. Alla besitter någon attityd eller inställning till begreppspar som normalitet och funktionshinder. Att placera dem i fack som varandras motpoler är problematiskt. Sådan retorik betjänar på sin höjd debattens drama eller spänning i en värld av snabba klick och svartvita världsåskådningar. Personer med funktionsnedsättning borde vara rollmodeller för barn: Vi är mer än normala, påpekade Markku Jokinen.

Vi är mer än normala (Markku Jokinen)

Det som gör oss civiliserade är förmågan att empatiskt värdera varandra med helhetshänsyn och kännedom om andras egenskaper. Jokinen efterlyste ett gott samarbete mellan myndigheterna och personer med funktionsnedsättning för att råda bot på okunskapen om funktionsnedsättning som råder på myndighetshåll. Jokinen talade också om den enorma outnyttjade arbetskraftspotential som högutbildade personer med funktionsnedsättning utgör.

Pauli Rautiainen kommenterade färsk rättspraxis inom europeiska människorättsdomstolen (länken leder till en engelskspråkig PDF). I fallet ansåg domstolen något karikerat att en person i rullstol inte behöver ha rätten till att se filmer på (särskilda) biosalonger, utan det räcker med att han eller hon kan ta del av materialet till exempel genom en DVD-film där hemma. Här frågar Pauli Rautiainen vart vill vi lägga ribban på funktionshindersfältet? Vill vi ha lika rätt till deltagande i samhället, eller räcker det med ett utvidgat sortiment av DVD-filmer? Paralleller kan dras på många fronter– vill vi t.ex. ha tillräckligt med taxiresor eller ett kollektivtrafiksystem som är fungerande och tillgängligt för alla?

Ifall man vill återgå till detaljerna från den 4 september, kan man strömma seminariet här.

Patrik Simberg och Elias Vartio. Foto Patrik Simberg