Så här tycker stödpersonerna om 4BT!

I november sände stödpersonsverksamheten 4BT ut en förfrågan till stödpersoner i huvudstadsregionen och Österbotten. Ett utdrag av svaren kan du bekanta dig med här!

Vem är det som svarat på enkäten?

Av de 40 personer som svarade på enkäten var vissa nya stödpersoner, som precis kommit med i verksamheten, och vissa hade varit aktiva i över 8 år! Av dessa hade 37 %  i Österbotten och 67 % i huvudstadsregionen deltagit i 4BT:s matchningsträff. Någon uppgav att de fått sitt stödpersonsuppdrag på annat håll. 80 % av de som svarat är stödpersoner åt någon de träffar regelbundet varje månad. I Österbotten hade 21 % inte ännu påbörjat ett uppdrag.

Av de som svarat ger 67% stödpersonsuppdraget 4-10 timmar i månaden.

Vilken slags 4BT-verksamhet är stödpersonerna intresserade av att delta i?

  1. Träffar och evenemang för stödpersoner (75 %)
  2. Nyhetsbrev och uppdateringar på hemsida och facebook (72 %)
  3. Träffar och evenemang för stödpersonspar (68 %)
  4. Utbildning för stödpersoner (46 %)
  5. Grupphandledning (24%)

Hur många gånger har stödparen träffats år 2017?

Antalet träffar med ens 4BT-par varierade mellan 0-100. Svaren visar på att 35% av stödpersonerna träffat sitt par flera gånger i månaden under hela året. Anledningar till att par träffats färre gånger är troligtvis att man hållit sommarpaus, träffas mera sällan, att man just börjat eller att stödpersonsrelationen avslutats.

64 % ansåg att stödpersonsverksamheten 4BT  är ”Jättebra!”
och de övriga hade också en positiv uppfattning.

Vad har verksamheten givit stödpersonerna?

”Verksamheten är så värdefull både för stödisar och stödpersoner”

4BT:s koordinatorer har hjälpt mig som stödperson genom att…
…träffat på tu man hand
…matchat ihop mig med mitt 4BT-par
…inbjudit mig och personen jag stöder till evenemang
…tagit kontakt och informerat
…svarat i telefon och varit uppmuntrande
…givit plats för diskussion, råd och handledning i t.ex. etiska frågor
…jag vet att stöd finns att få om jag behöver

För personer med funktionsvariation bidrar 4BT med följande:
”Att vara ute bland andra människor” (95%)
”Att förebygga ensamhet” (92%)
”Att öka välbefinnande” (85%)
”Att öka delaktighet” (82%)
”Att vara aktiv på fritiden” (80%)

En skillnad fanns mellan orterna på alternativet ”en gemenskap som är inkluderande” så att 67% svarat detta i Österbotten men 86% i huvudstadsregionen.

Stödpersonernas utvecklingsförslag:

-Handledning för nya stödpersoner
-Evenemang några gånger i året är trevligt
-Vem som nås av infon
-Utbildning för stödpersoner och utbildning för stödisar/föräldrar/anställda om vad en stödpersonsrelation innebär
-Tillgänglighet behöver beaktas mer då man planerar träffar för stödpersonspar så att även de gravt funktionsnedsatta kan delta
-Mera information i början

 

ETT STORT TACK TLL ALLA ER SOM SVARADE!

Irene och Karolina

 

Din möjlighet att påverka!

Vi vill veta hur FN:s funktionshinderkonvention förverkligas i just din vardag! Ditt svar är mycket viktigt!

Svarstiden är till och med 30.5.2018.

Tryck HÄR för att komma till den elektroniska enkäten, tack.

I fall du behöver skriva ut enkäten för att fylla i den med penna så kan du trycka HÄR. Då laddas pdf-filen ner.

Posta i så fall enkäten så den är framme senast 30.5.2018. Adressen är Kynnys ry, Broholmsgatan 4, 00530 Helsingfors.

 

 

Pixabay.com

Manliga stödpersoner behövs!

Rex och Jonas är ett stödpersonspar från Vasa. Killarna är i trettioårsåldern och har ett gemensamt intresse: träna på gym!
4BT står för Fyra Betydelsefulla Timmar och då är det frågan om stödpersonsverksamheten vid SAMS – samarbetsförbundet kring funktionshinder r.f. Fyra timmar är det minimiantal timmar per månad som 4BT:s frivilliga stödpersoner ställer upp.

Rex tycker om att ha en manlig stödperson.

Rex ”grovjobbare” Hartman tycker om att ha en manlig stödperson.

Jonas och Rex träffas på gymmet. Rex har kommit dit direkt från sitt arbete i ISS kök i Akademill, ett jobb som han haft i sju år. Rex är en ung man med Downs syndrom och utöver den vägledning som har får via jobbet så har han en stödperson. En vän som hänger med då Rex vill göra någonting roligt på sin fritid.

”Min pappa och min mamma har lärt mig att jag skall ha en stödperson.” säger Rex och fortsätter ” Jag kan inte vara ensam på gymmet. Jag tycker om Jonas, han kan mycket och hjälper mig lyfta rätt, så jag inte förstör min rygg.”

4BT:s stödpersonskoordinatorer som sitter i Helsingfors och i Vasa matchar människor med likadana intressen så att det skall gå lättare att hitta på saker att göra tillsammans. För tillfället finns det ett behov av manliga stödpersoner med olika intressen.

…en stödperson hjälper ju bara med det som de tycker att är roligt i vardagen. Det vi gör är efter jobbet, och vi gör ju bara roliga saker.
-Jonas Nygård, Stödperson

Jonas Nygård träffade Rex för första gången på gymmet. Skrattande berättar Jonas hur de träffades. ”Rex var här med sin kompis och då de kom till mig och frågade ifall jag ville bli Rex stödperson så visste jag inte vad det handlade om. Jag tänkte att man är som något slags stöd, att man hjälper. Men en stödperson hjälper ju bara med det som de tycker att är roligt i vardagen. Det vi gör är efter jobbet, och vi gör ju bara roliga saker.”

Jonas berättar att han provade på först en gång med att vara på gymmet med Rex innan han bestämde sig för att bli en stödperson. ”Jo vi trivs bra tillsammans. De berättade att det inte behövdes någonting extra av mig för att bli en stödperson, så vi gick på gymmet först en gång så jag kunde prova på hur det var. Det var efter det som jag blev en stödperson. Vi hänger tillsammans och är mera som vänner. Det bästa med att vara en stödperson är att man finns till för någon och att man kan hjälpa någon att komma ut. Jag vet inte om Rex annars skulle ta sig ut på stan till exempel.”, säger Jonas.

Jonas och Rex lutar mot en tynglyftningsställning.

Jonas hjälper Rex med att lyfta rätt.

Rex och Jonas brukar varva gymträffarna med att gå på kaffe, bowla eller gå ut och äta. ”Vi träffas ungefär en gång i veckan. Utöver det har vi varit med i4BT där vi har fått träffa andra stödpersoner och sådana som behöver stöd, eller stödisar som de kallas. Jag tror att jag aldrig fått så mycket komplimanger i mitt liv som jag fått av Rex och andra stödisar så det är nog jättekul.”, säger Jonas.

I gymmet ser Jonas till att Rex lyfter på rätt sätt och att han inte tar i för hårt. ”Han måste ju orka i skogen också så vi kör så där lagom hårt här på gymmet. Efter att vi är färdiga med lyftandet så brukar vi bada bastu som också finns här.”, säger Jonas. Utöver jobbet i köket så hjälper Rex sin far med skogsavverkning. ”Jag lyfter max fyrtio kilo här, då orkar jag i skogen också. Jag tycker om Jonas för han hjälper mig bli starkare.”, säger Rex.

Stödpersonsparet Rex och Jonas lyfter hantlar tillsammans.

”Jag tycker om Jonas för han hjälper mig bli starkare.”

En stödperson till skillnad från en personlig assistent är en frivillig uppgift och inget arbete. Det handlar om att träffas ett par gånger per månad med en person med funktionsvariation. Det kan handla om att ta sig ut och umgås som vänner. Ifall du har fyra timmar extra per månad och skulle vara intresserad av att få veta mera om att bli stödperson så kontakta oss på 4BT så söker vi en lämplig kandidat åt dig, någon som har liknande fritidsintressen som du.

 

Reportaget är gjort av John Franzén och redigerat av stödpersonskoordinatorerna.

 

Anmäl ditt intresse med följande blankett så kontaktar vi dig för att diskutera hur du kan bli en stödperson.

Beredningen av den nya lagen om funktionshinderservice

Minister Annika Saarikkos (C) rundabordsdiskussion gällande beredningen av den nya lagen om funktionshinderservice.

Ständerhuset 13.2.2018

 

Språkliga rättigheter

I lagen så som den ser ut nu finns det enormt stora brister gällande de grundlagsstadgade språkliga rättigheterna. I grundlagens 17 § regleras det att det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. I en lag där målet är jämställdhet måste det naturligtvis även försäkras en jämlikhet mellan språkgrupperna. Oroväckande är att lagutkastet inte överhuvudtaget innehåller några direkta bestämmelser vilka tryggar klientens rätt att få hjälp, stöd och tjänster på sitt eget språk. SAMS vill betona att en klient har rätt att använda sitt eget språk och lämpligt kommunikationsmedel samt rätt att uttrycka sin åsikt och vilja i saken. Vidare måste påpekas att det finns stora problem i förverkligandet av de språkliga rättigheterna i praktiken och att denna problematik bör lyftas upp med tanke på att svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning hamnar i en särskilt utsatt ställning.

Våra konkreta förslag till lagen gällande de språkliga rättigheterna är följande:

Vi föreslår ett tillägg i lagens 4 § så att man tillägger att: ”Medbestämmande för personer med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som deras funktionsförmåga, modersmål och kulturella bakgrund, ålder och livssituation förutsätter.”

Vi föreslår ett nytt 3 moment i lagens 6 §, där man hänvisar till andra lagar och på detta sätt kan trygga de språkliga rättigheterna. Först och främst borde man hänvisa till språklagens 10, 18 och 20 paragrafer gällande rätten till att använda sitt modersmål och om rätten till tolkning. Även hänvisning till socialvårdslagen gällande kommunens och samkommunens plikt att ordna socialvård på finska och svenska är viktig. Också en hänvisning till teckenspråkslagen gällande rätten att använda teckenspråk behövs.

Färdighetsträning och stöd

Vi påpekar att ordet färdighetsträning inte motsvarar det finskspråkiga ordet ”valmennus” utan det begränsar begreppets innehåll i relation till den finskspråkiga versionen. Tjänsten bör därigenom vara träning och stöd på svenska. Om man vill betona träningens natur som färdighetshöjande tjänst bör termen på motsvarande sätt beskriva det på finska.

Personlig assistans

Vi framhäver fortfarande en kompromiss gällande den så kallade resursbegränsningen. Enligt den planerade lagen är en förutsättning för beviljandet av personlig assistans att personen själv kan definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den. Ett alternativ vore att omformulera resursbegränsningen genom att ta bort förutsättningen för att kunna definiera sättet att ordna assistans. På detta sätt kunde man i större mån försäkra jämlikhet i lagen genom att inte någon grupp blir utanför den ytterst viktiga servicen.

Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 5 tryggar funktionsnedsattas jämlikhet och innehåller förbud mot diskriminering. Resursbegränsningen försätter personer med funktionsnedsättning i en ojämlik ställning utan godtagbar grund.

SAMS anser att det är bra att arbetsgivarmodellen finns kvar i reformen och att reglerna angående råd och hjälp har förtydligats i lagen.

Boendetjänster

Boendetjänster för personer med funktionsnedsättning måste tryggas i praktiken. SAMS betonar att det är bra att det primära är att ordna stödet för boendet utifrån personens behov och önskemål och vill vidare framhålla att rättigheten att bo i sitt eget hem är en grundläggande rättighet. Detta framkommer till exempel i funktionshinderkonventionen.

Tackhälsningar från MiM

Tack och hej!

SAMS projektverksamhet Minoriteter Inom Minoriteten, avslutade i och med årsskiftet sitt 3:e och därmed sista projektår. Projektet som var en fortsättning på ett liknande projekt åren 2012-2014, har agerat ute i regionerna och koordinerat information på gräsrotsnivå över diagnosgränser och föreningstillhörigheter. Vi har b.la verkställt en utbildning i påverkansarbete, seminarier inför kommunalvalet och olika workshops runt om i Svenskfinland. En gemensam röst har kunnat lyftas fram i särskilda frågor. En bok, en guide i påverkansarbete, samt en fotoutställning och en årlig självständighetsfest av större mått har projektet dessutom producerat. Projektet har exempelvis de senaste två åren besökt Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Kristinestad, Pargas, Mariehamn, Borgå, Karis, Ekenäs och Helsingfors.  Målet har varit att främja ett ökat samarbete mellan svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning och ge förutsättningarna för att kunna påverka inom funktionsnedsättningsområdet. Vi kan konstatera att deltagarantalet ökat stadigt från år till år, och ett allt starkare nätverk har sett sitt ljus. Det jag kommer ta med mig, är alla glada och positiva människor vi mött och att det verkligen finns ett intresse ute i landet för att mötas upp och samtala, utbilda sig, nätverka och dricka kaffe kring de här viktiga frågorna! Alla ytterst kunniga och hjälpsamma kollegor på SAMS och alla som drivit projektet genom åren gör sig också påminda då jag sammanfattar mina egna över två år i projektet. Det har varit oerhört roligt att få komma människor ute i landet nära och se att så många eldsjälar och entusiastiska deltagare velat vara med på våra träffar. En handfull personer har som sagt genom åren varit ansvarig för projektet och detta blir ett gemensamt tack från projektpersonalen och en förhoppning om att vi ses igen i något annat sammanhang samt att framtida projekt kommer kunna dra nytta av den insamlade erfarenheten. Arbetet för SAMS medlemsförbund och arbetet för att lyfta viktiga frågor inom fältet, t.ex via SAMS juridiska ombud, 4BT och bidragsutgivningen fortsätter med full maskin! Men från MiM-projektet till er alla: Tack för allt och alla fina minnen och vi avslutar lite sjungande med de klassiska orden som Vera Lynn sjunger så fint ”We’ll meet again” (Vi ses igen).