Fogg för alla

Skådespelare ur ensemblen på Raseborgs Sommarteater i Jorden runt på 80 dagar.

Foto Emilia Nyberg

 

Många av oss har upplevt engelsmannen Phileas Fogg susa fram i olika fortskaffningsmedel på sin 80 dagar långa resa runt jorden, i olika framställningar. Ursprungligen gjorde han det i fransmannen Jules Vernes bok Jorden runt på 80 dagar, sedan har det förekommit filmatiseringar med ritade och livs levande medverkande, och har det inte förmedlats via skärmar så är äventyret kanske bekant från teaterscenen.

Historien är tacksam att dramatisera eftersom här, förutom Vernes varumärken karlar och maskiner, också förekommer romantik och världskulturer. Den kulturella appropriationen med brittisk imperialism i fonden har man navigerat runt för att undvika de värsta rasistiska grynnorna, men sommarteatern ligger även i tiden med att allt starkare efterleva sin devis; teater för alla.

Hur har man gjort det förutom att skapa drama om 1870-talet anpassat till 2000-talet på Raseborgs Sommarteater? Producent Marica Fagerholm-Åsten vet.

Syntolkning och teckenspråkstolkning

Årets nyheter är förutom trakasseriplan jämte trakasseriombud inom teatern, besökarens tillgänglighet som man har en del pilotsatsningar på.

  • Med Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. som samarbetspart ordnas föreställningen den 29 juni klockan 16.00 med teckenspråkstolkning. Djungeltrumman har gått varm och anmälningar har kommit men än finns det plats.
  • Med Svenska synskadade i Västnyland r.f. som samarbetspart ordnas i sin tur föreställningen, den 20 juli på samma klockslag, som är livesyntolkad. Även här finns plats. Folk är på väg från olika ändar av Nyland till dessa specialföreställningar.

Förutom dessa, har man i år fördubblat platsantalet inom ramen för hörselslingan, vilket innebär större valmöjligheter. Smarttelefonen lönar det sig också att ha med. För det stora osynliga maskineri som teatern är, är pilotsatsningarna i sig omfattande och eventuellt kan man någon gång i framtiden följa med handlingen på sin telefon. Det som man i år kan göra med telefonen är att delta i perifera aktiviteter kring själva dramat. Mer om det nedan.

-På teaterns webbsida kommer att finnas ett utskrivbart synopsis i lättläst format. Dessutom kan några exemplar lånas på platsen. Musiken för historien vidare: ett musikblad med texter lånas ut på plats likaså, räknar Fagerholm-Åsten upp.

Några ord om livesyntolkning från en svensk webbplats är på sin plats: Förutom att berätta om vad som händer på scenen ”berättar syntolken förstås om någonting annat runtomkring inträffar. Varför skrattar alla? Det kan bero på att någon i publiken snubblat i sökandet efter sin plats. Varför låter alla så upprörda? Kanske beror det på att någon i publiken börjat må dåligt och måste gå ut.

Det här en av de viktigaste skillnaderna mellan att sitta hemma och att gå ut. Det händer saker oväntat – positiva och negativa – men den som har en synnedsättning är med i situationen, i sammanhanget, på samma villkor som alla andra. I sorlet, applåderna och lukten av popcorn… Delaktigheten är den stora skillnaden mellan inspelad och livesyntolkning.”

Appar

Som tidigare finns det rullstolsplatser på teatern, invalidparkering och möjlighet för taxi att komma nära läktaren. Pjäsen räcker två timmar med paus och biljettluckan öppnar en timme innan föreställningen.  Till pausen rekommenderas att man gör förhandsbokning för plats och mat.

Man har i den konstnärliga utformningen av dramat nog hållit tillgänglighetsaspekterna i bakhuvudet, men inte gjort några konkreta saker för det i själva regin. Som Svenskfinlands största sommarteater (länk till YLEs artiklar om sommarteatrar) – så marknadsför de sig – vill man vara tillgänglig för alla. Redan det att man är starkt medvetna om aspekterna är en viktig signal till läsarna av den här bloggen, exempelvis.

Den familjevänliga spårningsappen TurfHunt för en runt på området i Raseborg i en bana med frågor, och frågeappen KaHoot! utmanar de som sett pjäsen med frågor om den efteråt då man återvänt hem.

Fagerholm-Åsten är samhällspedagog till utbildningen, hemma från Kyrkslätt och har ägnat ett tjog år åt amatörteater, tusentals osynliga timmar, som hon uttrycker det.

-Allt ska verka lätt och klaffa i en pjäs, det hör ju till även om vägen dit är lång.

Marica Fagerholm-Åsten

Marica Fagerholm-Åsten är producent anställd av VNUR, Västnyländska Ungdomsringen som ligger bakom det stora maskineri som Raseborgs Sommarteater är. Foto Patrik Simberg.

Sommarinlägg 4BT-koordinatorer

Dags för sommarnyheter för frivilliga

Koordinatorerna tillsammans med stjärnkocken Micke Björklund på SAMS sommardagar i juni.

På gång i Vasa:

Ti 11.6 ordnar vi öppet hus i Folkhälsankvarteret (Rådhusgatan 25 i Vasa). Kom och pyssla, träffa andra, ät småplock och ta del av annat program i kvarteret. Steg för Steg rf är också med vid pysselbordet! Kvällen ordnas för att uppmärksamma Pride-veckan. För den som går i Pride-paraden på lördagen är det här ett utmärkt tillfälle att göra sin egen skylt. Ta med din vän! Programmet finns här!

Sö 16.6 kl 18.30 kan du och din 4BT-vän gå på fotbollsmatch i Jakobstad. Även matcherna 19.6 och 29.6 kan vi ordna fribiljetter till.  Meddela Irene i god tid före att ni önskar fribiljetter. Tack till Jaro för samarbetet!

Ons 21.8 ordnas planeringsmöte för vänpar på SAMS kontor i Vasa. Vi funderar på vad vi kunde ordna i höst. Servering! Efteråt utför vi någon sommaraktivitet (picnic eller båtutfärd). Sista anmälningsdag fre 16.8.

Lö 28.9 medverkar vi med FDUV:s förening Steg för Steg på Kristinestadsmarknaden med ett par bord! Hoppas flera av er vill komma med som frivilliga då – och samtidigt njuta av marknadsstämning!

Läs hela Sommarnyhetsbrev för Österbotten

På gång i huvudstadsregionen:

Lö 29.6 deltar vi i Prideparaden med ett gäng andra finlandssvenska aktörer (Svenska hörnan). Kom med och uppmärksamma mångfald och allas rätt till kärlek. Vi träffas kl.11.30 vid Alexandersgatan 16. Efter paraden är man välkommen med på parkfest. Dagen innan ordnas det mingelkväll vid Luckan, kom med!

Ons 28.8 är det besökskväll vid SAMS kontor. Kom och hälsa på vänverksamheten, vi håller dörren öppen och kaffet varmt.

Ti 29.10 bjuds vänparen på teaterpjäsen ”Det stora landskapet”. Detta tack vare understöd från stiftelsen Emelie och Rudolf Gesellius fond. Vi har ett begränsat antal platser, koordinatorn tar emot anmälningar.

Läs hela Sommarnyheter huvudstadsregionen

Notera:

SAMS håller stängt i juli och koordinatorerna håller då semester. Irene är föräldraledig hösten 2019 och vikarien börjar i augusti.

 

Skön sommar! önskar koordinatorerna

Om individen och kollektivet är överens finns det energi för den gemensamma saken

Vilka tre saker gör SAMS sommardagar, 4-5.6. 2019 i Tammerfors, till en framgång, om man måste välja? Dansskor, föreläsarhumor och trevlig samvaro.

Den inre värmen som spred sig i salen under dag två, trotsande den hårt arbetande luftkonditioneringen, var påtaglig under Päivi Storgårds utläggning om sin bipolära sjukdom som fick sinnena i salen att öppna sig av rörelse.

Päivi Storgård berättar om sin sjukdom på SAMS sommardagar.

Storgård sprider varma vågor i de församlade.

Kollektivets helande kraft var i arbete under båda dagarna och kom också att diskuteras i grupparbetet. Vi finländare kunde också knacka på hos grannen nu och då och låna salt, peppar eller pengar, som Tanja Ljungqvist, med sibiriska rötter, kärnfullt påpekade i gruppdiskussionen.

Bubbeltemat gav Kjell Herberts ton åt i sitt inledande anförande. Han tände på alla cylindrar och drog med sig publiken, vilket flera påpekade.

Kjell Herberts och publik på sommardagarna

Kjell Herberts i farten

Regeringsprogrammet som klarnade innan sommardagarna gav den finlandssvenska bubblan andrum. Andrum låter som en kyrka, eller som ett andligt radioprogram, men betyder här rum att andas. SAMS ordförande Anna Caldén lade grunden för den tematiken med sina väl valda ord om regeringsprogrammet som ”gör att man kan andas”. Herberts talade om vikten av de finlandssvenska rummen.

Herberts kulturkameleont känns alltför bekant, alla känner vi den där personen som på gränsen till att väcka irritation anpassar sig efter hens omgivning.

Men vare sig det är fråga om påklistrad artighet eller ren överlevnadsstrategi kan kameleontrollen ses exemplifierad i den av Ted Urho kritiserade dubbelmoralen: Det är sillis i Kajsaniemi på första maj. Man viskar onda saker om det lesbiska paret som håller hand och i nästa bråkdels sekund utropar man ett glatt sidu morjens!

NIMBY-effekten, not in my back yard (inte på min bakgård), gör sig gällande i Helsingfors svensktalande överklass sade Urho. Kollektivet och individen står i värdestrid, oavsett om det gäller överklasshelsingforsare, eller Urhos identitet som homosexuell med nedslitna gångjärn på ”skåpet” då dörren gått i ett. Då finns det ingen energi kvar att rikta på den gemensamma saken. För att inte tala om funktionsvariationer som kräver sitt.

Därför är det så viktigt med acceptans. Att, som Urho sade, deltagarantalet vuxit exponentiellt från åtta personer till hundra tusen deltagare i pridefestivalen i Helsingfors talar för en mer utbredd förståelse apropå just sexuella minoriteter.

Christina af Hällström på SAMS sommardagar

Anna Bertills klär headsetet på Christina af Hällström.

SAMS tackar också Christina af Hällström som lyfte katten på bordet, eller snarare belyste problematiken med självbestämmanderätten, i hennes fall via sonen Kim, som har en svår funktionsnedsättning. Tanja Ljungqvists sibiriska bakgrund var inte ett äventyr ur en film utan högst påtaglig verklighet som gett henne egenskapen av en kämpare. Kocken Micke Björklund som bar det sista ordets ansvar gjorde det med just den humor och raka öppenhet som gjorde det lättare att andas på tågresan hem trots att någon hade kräkts i vagnen.

Och, punktskriftsprogrammen för sommardagarna som skickades i god tid från SAMS medlemsförbund FSS, anlände med torsdagens post. VR och Posten till kännedom.

Anna Bertills var en avkopplad lots i sin roll som moderator.

Kocken Micke Björklund på SAMS sommardagar

Åländska stjärnkocken levererar text så att skrivtolkarnas fingrar glöder.

Patrik Simberg

SAMS frivilliga: ”Jag har känt meningsfullhet”

I november svarade 49 av SAMS vänverksamhets frivilliga på en enkät. 73% av svarande fungerar regelbundet som fritidsvän till en person med funktionsnedsättning. Svaren visar att det här leder till att personer med funktionsnedsättning är mera ute bland andra människor och upplever vänskap och gemenskap.

“Vi gör viktigt arbete, tack för att ni möjliggör detta!

Här kan du läsa mer om svaren!

Hur kom du med?

Det verkar som att vår marknadsföring i media, genom föreningar, skolor och arbetsplatser lönar sig – hälften hade fått höra om möjligheten att bli fritidsvän till en person med funktionsnedsättning den vägen.  En stor del hade också fått veta om SAMS vänverksamhet via en bekant – det är alltså bra att du som är fritidsvän berättar vidare om ditt viktiga uppdrag! Det är fint att läsa – att några av er också själv aktivt sökt efter en verksamhet som skulle ge dig möjlighet att bli vän till en person med funktionsnedsättning. Nya kan alltid anmäla sig via vår hemsida www.samsnet.fi/4bt

Hur ofta och hur länge har du träffat din vän?

De flesta ses 4-10 h per månad. Kul att läsa att många vänpar träffats så länge (3-10 år)!

Vad ger det dig?

Spännande och givande aktivitet för fritiden, samhällsnytta och trevligt med nya människor

Frivilliga svarar:

  • information & kunskap
  • gemenskap & vänskap
  • nya synvinklar & förståelse

Jag tänker inte på vad det ger mig, utan vad det ger min stödis (vän med funktionsnedsättning)

 Vilket stöd behövs?

Tack för er som givit önskemål om teman för kommande utbildning och andra förslag. Vi ordnar i den mån vi kan – och man får gärna ta kontakt och diskutera olika frågor med oss! Vi koordinatorer använder också Watsapp! En del tycker att det viktigaste är att man vet att koordinatorn finns till och kan kontaktas vid behov. Viktig hjälp från koordinatorn har också varit i form av

  • Startinfo och uppföljningsamtal
  • Puffar och informantion
  • Intervjun och första träff med nya vännen
  • Kurser, handledning, temakvällar etc.

Många har också föreslagit att satsningar behövs för att nå ut – när fler frivilliga ju behövs och många personer med funktionsnedsättning saknar en vän.

Stödpersoner skulle själva behöva fara ut och presentera om 4BT, på det sättet skulle fler kanske anmäla sig 

 Det som motiverar mig mest fortsätta är 1) mitt pågående vänuppdrag som jag fått 2) Rekreation (t.ex. julfest).  Majoriteten önskar att vi ordnar träffar dit jag kan komma med min vän med funktionsnedsättning och träffar endast för frivilliga.

4BT har ett stort uppdrag: Vi måste hitta vägen

Vi koordinatorer vill varmt tacka er för ert engagemang!

Sommardagarna 2019, program

SAMS sommardagar 4–5 juni 2019 i Tammerfors

Bubblor

som spricker och helar – berättelser om kraft och uthållighet

SAMS vill önska dig välkommen till våra årliga sommardagar. Vi befinner oss på hotell Scandic Rosendahl (Pyynikintie 13) och telefonnumret till hotellet är 03 244 1111.

Seminariet inleds och avslutas med en lunch som serveras i hotellets restaurang Käpy. Själva seminariet hålls på första våningen. Middagen dukas klockan 19 i ett separat utrymme.

Vid praktiska frågor gällande seminariet kontakta SAMS verksamhetsledare Nina af Hällström
050 368 3288.

Vi hoppas att du trivs med oss här i Tammerfors och att vi tillsammans skapar ett lyckat seminarium!

Seminariet modereras av Anna Bertills.

TISDAG 4.6

12:00             Lunch

13:00             Välkomsthälsning av SAMS ordförande Anna Caldén

13:15             Den finlandssvenska bubblan under lupp – några iakttagelser om                          oss och vår framtid – Kjell Herberts

14:30             Minoritet i minoriteten: Om att vara både bög och hurri
– Ted Urho

15:15             Kaffe

15.45             Arbete i grupper

17:00             Min story – från Sibirien till Svenskfinland – Tanja Ljungqvist

19:00             Ett glas bubblande

19.15             Middag

ONSDAG 5.6

08:00             Frukost

09:00             Livet på en gungbräda – Päivi Storgård

09:45             Konsten att vända känslan av otillräcklighet till handlingskraft                               – Christina af Hällström

10:30             Paus – kort bensträckare

10:45             En kocks upp och ner – Michael Björklund

11:45             Avslutande kommentar

12:00             Lunch

Medverkande

  • Kjell Herberts är en pensionerad språksociolog som har ansvarat för en mängd opinionsmätningar och valanalyser. Han vet hur vi har det och hur det går för oss. Han kan kallas mr Svenskfinland.
  • Ted Urho är pedagogie kandidat och verksamhetsledare för tankesmedjan Agenda. Han är tidigare bekant från Svenska Yle som redaktör och programledare. Urho bor i Helsingfors.
  • Tanja Ljungqvist är bland annat kommunalpolitiker och ursprungligen hemma från Sibirien där hon vuxit upp under den sovjetiska eran. Numera är hon bosatt i Ingå med sin familj.
  • Päivi Storgård är journalist, författare och före detta politiker och bosatt i Strömfors i Lovi­sa. Hon är också diagnostiserad som bipolär. Har också skrivit romanen Keinulaudalla som berättar om bipolaritet.
  • Christina af Hällström är specialsjukvårdare och har arbetat som journalist och lektor i sjukvård. Hon är författare till skrifter om funktionsnedsättning. I många år har hon idogt kämpat för en bättre tillvaro för personer med funktionsnedsättning.
  • Michael Björklund är åländsk stjärnkock. För den stora publiken är Michael ett känt ansikte från flera populära tv-program och kokböcker. På Åland känner ortsborna och tusentals sommargäster Michael Björklund bäst som Micke.

Anna Bertills är statsvetare och har under de senaste 15 åren arbetat med intressebevakning på nationell nivå, inom statsförvaltning samt politiskt med samhällsrelationer och lagstiftningsarbete. Anna är mor till fyra. Under seminariet fungerar hon som moderator.

SAMS punkter till regeringsprogrammet 2019

SAMS vill lyfta fram några punkter (klicka här för PDF) som är viktiga för personer med funktionsnedsättning i Svenskfinland. Vi önskar att dessa personers behov beaktas och att det i allt beslutsfattande bedöms konsekvenserna utgående för den här gruppen.

1. Arbete för alla
Det ska alltid vara lönsamt att ta emot arbete. Alla behövs. Arbete minskar fattigdom och segregering. Personer med funktionsnedsättning är en outnyttjad resurs. Även delvis arbetsföra individer vill delta i samhällsbygget och betala skatt.
Förslag:
• Förenkla byråkratin både för arbetsgivare och arbetssökande.
• Satsa starkt på anpassningen av arbetsförhållanden.

2. Tillgänglighet
Färdtjänst, fri rörlighet och digital tillgänglighet har stor betydelse för delaktigheten.
Förslag:
• Garantera fungerande färdtjänst som möjliggör både arbete och fritid enligt individens behov.
• Gör digitala tjänster och apparater tillgängliga för alla.
• Lös utmaningar med digital identifiering

3. Bra lagstiftning
I allt arbete måste FN:s funktionshinderkonventionens förpliktelser beaktas. Personer med funktionsnedsättning bör höras i alla reformer genom hela processen.
Vidta snabba åtgärder för att driva på:
• lagstiftningen kring funktionshinderservice
• rimliga patient- och klientavgifter
• lagstiftningen om självbestämmanderätten
• terapigarantin
• socialskyddsreformen

4. Svensk service
Att använda svenska och få service på svenska är en grundlagsenlig rättighet. Personer med funktionsnedsättning hör till en utsatt grupp som inte alltid kan föra sina egen talan därför är det viktigt att de språkliga rättigheterna förverkligas.
Förslag:
• Utbilda fler svenskspråkiga socialarbetare och vårdpersonal
• Allokera medel för forskning och koordinering för att förbättra tillgången till svensk service

Mera information:
Nina af Hällström, verksamhetsledare
nina.afhallstrom@samsnet.fi
050-3683288
Marica Nordman, sakkunnig, juridiskt ombud
marica.nordman@samsnet.fi
050-4430576