Panel och mer i svenska hörnan på Helsingfors Pride

”11 finlandssvenska organisationer samarbetar under Helsingfors Pride 2019 kring evenemang och synlighet för mångfald och jämlikhet. Samarbetet går under namnet Svenska hörnan. Varje medlemsorganisation förbinder sig att jobba för att alla, oberoende sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck känner sig trygga och välkomna med i deras verksamhet” skriver Emil Widlund på Finlands Svenska Skolungdoms FSS sidor.

Som en av dessa organisationer är SAMS med på Svenska hörnans evenemang: paneldiskussion om dejtingkultur nu och då som redan hölls i går på Nationalmuseet i Helsingfors, Finlandssvenskt Pridemingel som ordnas nu på fredag 28.6 kl. 17–20 i Luckans lokaler, och själva paraden och parkfesten lördag 29.6 kl. 11.30–18. Se också Facebook för de här evenemangen, bakom länkarna.

Lyckad panel

I gårdagens panel satt Fredrika Biström, Simon Häger och Willjam Fagerström. Som moderator fungerade Larrie Griffis. Dejtingkulturen har kanske alltid präglats av en ytlig brutalitet som inte riktigt rimmar med varma mänskliga möten, i synnerhet sett med vår tids dejtingappar. Fagerström är trött på folk som ger falska intryck i sina profiler. Häger sade att starka kroppsideal som ligger i tiden präglar dejtingkulturen:

-Vi lever i en rokokotid på nytt. Man skär bort och förstorar i idealens namn, så som man framhävde och förminskade med korsetter under rokokons tidevarv.

Biström sade om dejting och ideal att man måste ta sig genom ogräset fram till blommorna, och att man ska hålla sig själv i åtanke också ur det perspektivet.

-Det tog mig länge att inse att det räcker att jag är attraktiv för den där ena procenten. Det gör inget om resten tycker att jag är ful.

Kvällens visdomar rikare, tycker jag att du som läser det här ska komma ihåg att alla är vackra i någons ögon.

Paneldiskussion om dejting förr och nu under Helsingfors pridevecka 2019

Från höger: Willjam Fagerström, Simon Häger, Fredrika Biström och moderator Larrie Griffis.

Personer med funktionsnedsättning saknar tillträde till arbetsmarknaden redan i arbetssökningens skede

10.6.2019

Personer med funktionsnedsättning saknar tillträde till arbetsmarknaden redan i arbetssökningens skede på grund av diskriminering. Det förorsakar förutom olikvärdighet även fattigdom. Det framgår i Handikappforums enkät där man utredde hur rättigheterna förverkligas för personer med funktionsnedsättning i Finland, inom de två första åren som FN:s funktionshinderkonvention stått i kraft i vårt land.

FN:s funktionshinderkonvention har den 10 juni varit tre år i kraft i Finland. Konventionen framhäver deltagande, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och förbjuder i vid omfattning diskriminering. Finland är förbunden vid konventionen, i vilken man erkänner rätten att arbeta på jämlika villkor med övrig arbetskraft, för personer med funktionsnedsättning. Arbetsgivare borde sporras till positivt inriktad särbehandling och ingripandet i diskriminering i samband med rekrytering borde göras lättare.

I Handikappforums enkät framgick att omkring 57 % av de svarande hade upplevt diskriminering i samband med arbetssökningen. 31 % hade upplevt diskriminering i antagningsprocessen till utbildningar. För personer med funktionshinder handlar inte sysselsättningsgraden om utbildning eller kompetens, snarare om attityder. Diskrimineringslagen gör behövliga, skäliga anpassningar möjliga för personer med funktionsnedsättning i enskilda fall, men i anpassningarna i arbetslivet hade 48% av de svarande upplevt diskriminering.

Av olika grupper med personer med funktionsnedsättning upplevde mest, 64 %, syn- och hörselskadade samt teckenspråkiga, diskriminering. Det är svårt att ingripa i diskriminering i samband med rekrytering och tröskeln att börja driva sin sak i rättsinstanser är hög. Endast de allvarligaste fallen leder till rättegång som brottmål, där en person exempelvis avvisats då funktionsnedsättningen framgått i samband med en arbetsintervju som personen kallats till på basen av inskickade papper.

Att personer med funktionsnedsättning saknar tillträde till den öppna arbetsmarknaden förorsakar förutom olikvärdighet även fattigdom. Av de personer med funktionshinder som besvarat enkäten hade ungefär 54 % upplevt fattigdom. Enligt Finlands rapport om fattigdom lever 11,5 % av befolkningen i fattigdom. Nästan 60% av personer med funktionshinder i arbetsför ålder (25–64-åringar) hade under de senaste två åren upplevt fattigdom. Fattigdom bland personer med funktionshinder rör inte bara de som lever på stödformer utan även arbetande, varav till och med 41 % sade sig ha upplevt fattigdom. Företagare med funktionshinder hade en ännu sämre position än de som är anställda, till och med 51 % av dem upplevde fattigdom. I jämförelse med hela befolkningen sysselsätter sig personer med funktionshinder oftare på deltid och i snuttjobb. Det är svårt att passa ihop löneinkomsten med de stöd som betalas åt personer med funktionshinder och det ger upphov till flitfällor. I enkäten utreddes också vilka viktiga saker som äventyrats på grund av fattigdom. Det är oroande att 30 % av de svarande berättade att tillgången till hälsovård och nödvändiga mediciner har äventyrats på grund av fattigdom. Hos de flesta, dvs. 42 % av de svarande, äventyrades fritiden.

Om sysselsättningshinder och arbetsrelaterad diskriminering bland personer med funktionsnedsättning har diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä och Människorättscentrets ledare Sirpa Rautio förtjänstfullt skrivit. Handikappforum delar deras synpunkt om att personer med funktionsnedsättning är hindrade att få arbete trots det formella rättsskyddet. Rättigheterna förverkligas inte i vardagen. Glädjande nog har vårt lands nya regering lagt upp riktlinjer i regeringsprogrammet: ”I ett socialt hållbart välfärdssamhälle beaktas också möjligheterna till delaktighet för dem som har en funktionsnedsättning och deras möjligheter att leva ett självständigt liv, att utbilda sig och att få arbete. Vi vill att alla ska känna sig inkluderade.”

Tilläggsuppgifter

Jurist Elli Björkberg, Näkövammaisten liitto, tel. 050 467 7401

Handikappforum är en samarbetsorganisation för 30 handikapporganisationer. På våren 2018 förverkligade Handikappforum en enkät om hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning förverkligas i Finland under den tid som FN:s funktionshinderkonvention hunnit stå i kraft, med fokus på åren 2016–2018. Med enkäten utreddes rättigheternas förverkligande inom ramen för konventionen, i vardagen hos personer med funktionsnedsättning. Enkäten står som grund för en rapport som ges till FN, då organisationerna ger FN deras parallellrapporter tillsammans med Finlands landsrapport. I enkäten kartlades alla delområden i funktionshinderkonventionen. Över 1500 personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka personer eller deras anhöriga besvarade enkäten.

Översättning Patrik Simberg, pressmeddelandet förekom ursprungligen på finska på nkl.fi, klicka här.

Fogg för alla

Skådespelare ur ensemblen på Raseborgs Sommarteater i Jorden runt på 80 dagar.

Foto Emilia Nyberg

 

Många av oss har upplevt engelsmannen Phileas Fogg susa fram i olika fortskaffningsmedel på sin 80 dagar långa resa runt jorden, i olika framställningar. Ursprungligen gjorde han det i fransmannen Jules Vernes bok Jorden runt på 80 dagar, sedan har det förekommit filmatiseringar med ritade och livs levande medverkande, och har det inte förmedlats via skärmar så är äventyret kanske bekant från teaterscenen.

Historien är tacksam att dramatisera eftersom här, förutom Vernes varumärken karlar och maskiner, också förekommer romantik och världskulturer. Den kulturella appropriationen med brittisk imperialism i fonden har man navigerat runt för att undvika de värsta rasistiska grynnorna, men sommarteatern ligger även i tiden med att allt starkare efterleva sin devis; teater för alla.

Hur har man gjort det förutom att skapa drama om 1870-talet anpassat till 2000-talet på Raseborgs Sommarteater? Producent Marica Fagerholm-Åsten vet.

Syntolkning och teckenspråkstolkning

Årets nyheter är förutom trakasseriplan jämte trakasseriombud inom teatern, besökarens tillgänglighet som man har en del pilotsatsningar på.

  • Med Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. som samarbetspart ordnas föreställningen den 29 juni klockan 16.00 med teckenspråkstolkning. Djungeltrumman har gått varm och anmälningar har kommit men än finns det plats.
  • Med Svenska synskadade i Västnyland r.f. som samarbetspart ordnas i sin tur föreställningen, den 20 juli på samma klockslag, som är livesyntolkad. Även här finns plats. Folk är på väg från olika ändar av Nyland till dessa specialföreställningar.

Förutom dessa, har man i år fördubblat platsantalet inom ramen för hörselslingan, vilket innebär större valmöjligheter. Smarttelefonen lönar det sig också att ha med. För det stora osynliga maskineri som teatern är, är pilotsatsningarna i sig omfattande och eventuellt kan man någon gång i framtiden följa med handlingen på sin telefon. Det som man i år kan göra med telefonen är att delta i perifera aktiviteter kring själva dramat. Mer om det nedan.

-På teaterns webbsida kommer att finnas ett utskrivbart synopsis i lättläst format. Dessutom kan några exemplar lånas på platsen. Musiken för historien vidare: ett musikblad med texter lånas ut på plats likaså, räknar Fagerholm-Åsten upp.

Några ord om livesyntolkning från en svensk webbplats är på sin plats: Förutom att berätta om vad som händer på scenen ”berättar syntolken förstås om någonting annat runtomkring inträffar. Varför skrattar alla? Det kan bero på att någon i publiken snubblat i sökandet efter sin plats. Varför låter alla så upprörda? Kanske beror det på att någon i publiken börjat må dåligt och måste gå ut.

Det här en av de viktigaste skillnaderna mellan att sitta hemma och att gå ut. Det händer saker oväntat – positiva och negativa – men den som har en synnedsättning är med i situationen, i sammanhanget, på samma villkor som alla andra. I sorlet, applåderna och lukten av popcorn… Delaktigheten är den stora skillnaden mellan inspelad och livesyntolkning.”

Appar

Som tidigare finns det rullstolsplatser på teatern, invalidparkering och möjlighet för taxi att komma nära läktaren. Pjäsen räcker två timmar med paus och biljettluckan öppnar en timme innan föreställningen.  Till pausen rekommenderas att man gör förhandsbokning för plats och mat.

Man har i den konstnärliga utformningen av dramat nog hållit tillgänglighetsaspekterna i bakhuvudet, men inte gjort några konkreta saker för det i själva regin. Som Svenskfinlands största sommarteater (länk till YLEs artiklar om sommarteatrar) – så marknadsför de sig – vill man vara tillgänglig för alla. Redan det att man är starkt medvetna om aspekterna är en viktig signal till läsarna av den här bloggen, exempelvis.

Den familjevänliga spårningsappen TurfHunt för en runt på området i Raseborg i en bana med frågor, och frågeappen KaHoot! utmanar de som sett pjäsen med frågor om den efteråt då man återvänt hem.

Fagerholm-Åsten är samhällspedagog till utbildningen, hemma från Kyrkslätt och har ägnat ett tjog år åt amatörteater, tusentals osynliga timmar, som hon uttrycker det.

-Allt ska verka lätt och klaffa i en pjäs, det hör ju till även om vägen dit är lång.

Marica Fagerholm-Åsten

Marica Fagerholm-Åsten är producent anställd av VNUR, Västnyländska Ungdomsringen som ligger bakom det stora maskineri som Raseborgs Sommarteater är. Foto Patrik Simberg.

Sommarinlägg 4BT-koordinatorer

Dags för sommarnyheter för frivilliga

Koordinatorerna tillsammans med stjärnkocken Micke Björklund på SAMS sommardagar i juni.

På gång i Vasa:

Ti 11.6 ordnar vi öppet hus i Folkhälsankvarteret (Rådhusgatan 25 i Vasa). Kom och pyssla, träffa andra, ät småplock och ta del av annat program i kvarteret. Steg för Steg rf är också med vid pysselbordet! Kvällen ordnas för att uppmärksamma Pride-veckan. För den som går i Pride-paraden på lördagen är det här ett utmärkt tillfälle att göra sin egen skylt. Ta med din vän! Programmet finns här!

Sö 16.6 kl 18.30 kan du och din 4BT-vän gå på fotbollsmatch i Jakobstad. Även matcherna 19.6 och 29.6 kan vi ordna fribiljetter till.  Meddela Irene i god tid före att ni önskar fribiljetter. Tack till Jaro för samarbetet!

Ons 21.8 ordnas planeringsmöte för vänpar på SAMS kontor i Vasa. Vi funderar på vad vi kunde ordna i höst. Servering! Efteråt utför vi någon sommaraktivitet (picnic eller båtutfärd). Sista anmälningsdag fre 16.8.

Lö 28.9 medverkar vi med FDUV:s förening Steg för Steg på Kristinestadsmarknaden med ett par bord! Hoppas flera av er vill komma med som frivilliga då – och samtidigt njuta av marknadsstämning!

Läs hela Sommarnyhetsbrev för Österbotten

På gång i huvudstadsregionen:

Lö 29.6 deltar vi i Prideparaden med ett gäng andra finlandssvenska aktörer (Svenska hörnan). Kom med och uppmärksamma mångfald och allas rätt till kärlek. Vi träffas kl.11.30 vid Alexandersgatan 16. Efter paraden är man välkommen med på parkfest. Dagen innan ordnas det mingelkväll vid Luckan, kom med!

Ons 28.8 är det besökskväll vid SAMS kontor. Kom och hälsa på vänverksamheten, vi håller dörren öppen och kaffet varmt.

Ti 29.10 bjuds vänparen på teaterpjäsen ”Det stora landskapet”. Detta tack vare understöd från stiftelsen Emelie och Rudolf Gesellius fond. Vi har ett begränsat antal platser, koordinatorn tar emot anmälningar.

Läs hela Sommarnyheter huvudstadsregionen

Notera:

SAMS håller stängt i juli och koordinatorerna håller då semester. Irene är föräldraledig hösten 2019 och vikarien börjar i augusti.

 

Skön sommar! önskar koordinatorerna

Om individen och kollektivet är överens finns det energi för den gemensamma saken

Vilka tre saker gör SAMS sommardagar, 4-5.6. 2019 i Tammerfors, till en framgång, om man måste välja? Dansskor, föreläsarhumor och trevlig samvaro.

Den inre värmen som spred sig i salen under dag två, trotsande den hårt arbetande luftkonditioneringen, var påtaglig under Päivi Storgårds utläggning om sin bipolära sjukdom som fick sinnena i salen att öppna sig av rörelse.

Päivi Storgård berättar om sin sjukdom på SAMS sommardagar.

Storgård sprider varma vågor i de församlade.

Kollektivets helande kraft var i arbete under båda dagarna och kom också att diskuteras i grupparbetet. Vi finländare kunde också knacka på hos grannen nu och då och låna salt, peppar eller pengar, som Tanja Ljungqvist, med sibiriska rötter, kärnfullt påpekade i gruppdiskussionen.

Bubbeltemat gav Kjell Herberts ton åt i sitt inledande anförande. Han tände på alla cylindrar och drog med sig publiken, vilket flera påpekade.

Kjell Herberts och publik på sommardagarna

Kjell Herberts i farten

Regeringsprogrammet som klarnade innan sommardagarna gav den finlandssvenska bubblan andrum. Andrum låter som en kyrka, eller som ett andligt radioprogram, men betyder här rum att andas. SAMS ordförande Anna Caldén lade grunden för den tematiken med sina väl valda ord om regeringsprogrammet som ”gör att man kan andas”. Herberts talade om vikten av de finlandssvenska rummen.

Herberts kulturkameleont känns alltför bekant, alla känner vi den där personen som på gränsen till att väcka irritation anpassar sig efter hens omgivning.

Men vare sig det är fråga om påklistrad artighet eller ren överlevnadsstrategi kan kameleontrollen ses exemplifierad i den av Ted Urho kritiserade dubbelmoralen: Det är sillis i Kajsaniemi på första maj. Man viskar onda saker om det lesbiska paret som håller hand och i nästa bråkdels sekund utropar man ett glatt sidu morjens!

NIMBY-effekten, not in my back yard (inte på min bakgård), gör sig gällande i Helsingfors svensktalande överklass sade Urho. Kollektivet och individen står i värdestrid, oavsett om det gäller överklasshelsingforsare, eller Urhos identitet som homosexuell med nedslitna gångjärn på ”skåpet” då dörren gått i ett. Då finns det ingen energi kvar att rikta på den gemensamma saken. För att inte tala om funktionsvariationer som kräver sitt.

Därför är det så viktigt med acceptans. Att, som Urho sade, deltagarantalet vuxit exponentiellt från åtta personer till hundra tusen deltagare i pridefestivalen i Helsingfors talar för en mer utbredd förståelse apropå just sexuella minoriteter.

Christina af Hällström på SAMS sommardagar

Anna Bertills klär headsetet på Christina af Hällström.

SAMS tackar också Christina af Hällström som lyfte katten på bordet, eller snarare belyste problematiken med självbestämmanderätten, i hennes fall via sonen Kim, som har en svår funktionsnedsättning. Tanja Ljungqvists sibiriska bakgrund var inte ett äventyr ur en film utan högst påtaglig verklighet som gett henne egenskapen av en kämpare. Kocken Micke Björklund som bar det sista ordets ansvar gjorde det med just den humor och raka öppenhet som gjorde det lättare att andas på tågresan hem trots att någon hade kräkts i vagnen.

Och, punktskriftsprogrammen för sommardagarna som skickades i god tid från SAMS medlemsförbund FSS, anlände med torsdagens post. VR och Posten till kännedom.

Anna Bertills var en avkopplad lots i sin roll som moderator.

Kocken Micke Björklund på SAMS sommardagar

Åländska stjärnkocken levererar text så att skrivtolkarnas fingrar glöder.

Patrik Simberg

SAMS frivilliga: ”Jag har känt meningsfullhet”

I november svarade 49 av SAMS vänverksamhets frivilliga på en enkät. 73% av svarande fungerar regelbundet som fritidsvän till en person med funktionsnedsättning. Svaren visar att det här leder till att personer med funktionsnedsättning är mera ute bland andra människor och upplever vänskap och gemenskap.

“Vi gör viktigt arbete, tack för att ni möjliggör detta!

Här kan du läsa mer om svaren!

Hur kom du med?

Det verkar som att vår marknadsföring i media, genom föreningar, skolor och arbetsplatser lönar sig – hälften hade fått höra om möjligheten att bli fritidsvän till en person med funktionsnedsättning den vägen.  En stor del hade också fått veta om SAMS vänverksamhet via en bekant – det är alltså bra att du som är fritidsvän berättar vidare om ditt viktiga uppdrag! Det är fint att läsa – att några av er också själv aktivt sökt efter en verksamhet som skulle ge dig möjlighet att bli vän till en person med funktionsnedsättning. Nya kan alltid anmäla sig via vår hemsida www.samsnet.fi/4bt

Hur ofta och hur länge har du träffat din vän?

De flesta ses 4-10 h per månad. Kul att läsa att många vänpar träffats så länge (3-10 år)!

Vad ger det dig?

Spännande och givande aktivitet för fritiden, samhällsnytta och trevligt med nya människor

Frivilliga svarar:

  • information & kunskap
  • gemenskap & vänskap
  • nya synvinklar & förståelse

Jag tänker inte på vad det ger mig, utan vad det ger min stödis (vän med funktionsnedsättning)

 Vilket stöd behövs?

Tack för er som givit önskemål om teman för kommande utbildning och andra förslag. Vi ordnar i den mån vi kan – och man får gärna ta kontakt och diskutera olika frågor med oss! Vi koordinatorer använder också Watsapp! En del tycker att det viktigaste är att man vet att koordinatorn finns till och kan kontaktas vid behov. Viktig hjälp från koordinatorn har också varit i form av

  • Startinfo och uppföljningsamtal
  • Puffar och informantion
  • Intervjun och första träff med nya vännen
  • Kurser, handledning, temakvällar etc.

Många har också föreslagit att satsningar behövs för att nå ut – när fler frivilliga ju behövs och många personer med funktionsnedsättning saknar en vän.

Stödpersoner skulle själva behöva fara ut och presentera om 4BT, på det sättet skulle fler kanske anmäla sig 

 Det som motiverar mig mest fortsätta är 1) mitt pågående vänuppdrag som jag fått 2) Rekreation (t.ex. julfest).  Majoriteten önskar att vi ordnar träffar dit jag kan komma med min vän med funktionsnedsättning och träffar endast för frivilliga.

4BT har ett stort uppdrag: Vi måste hitta vägen

Vi koordinatorer vill varmt tacka er för ert engagemang!