Att öppna upp scouting som hobby för barn med funktionsvariation

Under hösten 2017 drog SAMS stödpersonsverksamhet och Finlands Svenska Scouter (FiSSc) igång ett nytt projekt i Esbo. Syftet med scoutkompisprojektet är dels att sänka på tröskeln för barn i behov av särskilt stöd att börja scouta, dels att uppmuntra och stöda kårerna i att ta emot nya medlemmar från en bredare målgrupp.

Hur vanligt är det att barn med funktionsvariation deltar i vanliga fritidsaktiviteter som t.ex. scouting? FiSSc konstaterade att denna målgrupp tyvärr är underrepresenterad bland deras medlemmar. Ifall ledarna som ansvarar för träffarna sedan tidigare varken har kunskaper eller erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd, kan det kännas främmande och nervöst att välkomna nya medlemmar från denna målgrupp. Nu ville vi undvika en situation där allt ansvar läggs på scoutkårernas axlar, och istället skapa en positiv upplevelse för både kårerna och barnen som deltog i projektet.

De nya scouterna har under höst- och vårterminen 2017-18 deltagit i scoutverksamheten tillsammans med en scoutkompis. En scoutkompis är en ung vuxen som är frivillig stödperson, men endast i ett scoutsammanhang. Scoutkompisen fungerar som ett par extra ögon och händer när det behövs, och är samtidigt kontaktlänken mellan scoutkåren, familjen, FiSSc och SAMS. Vissa scoutkompisar var sedan tidigare bekanta med scouternas verksamhet, men för vissa var scouting en ny hobby. De viktigaste egenskaperna hos en scoutkompis är ett öppet sinne och genuint intresse för att möjliggöra scouting för ett barn i behov av särskilt stöd. En utbildningsdag ordnades för scoutkompisarna innan scoutingen drog igång, för att förbereda dem för den kommande uppgiften.

De viktigaste egenskaperna hos en scoutkompis är ett öppet sinne och genuint intresse för att möjliggöra scouting för ett barn i behov av särskilt stöd.

Under höst- och vårterminen har scoutparen träffats två gånger i månaden; en gång i månaden vid Finno skola tillsammans med de andra scoutkompisparen, och en gång i månaden i den egna scoutkåren. I maj avslutades verksamheten för det här året, men tanken är att scoutkompisverksamheten ska dra i gång igen under hösten 2018. Vi hoppas att projektet också kan inspirera andra hobbygrupper att reflektera kring på vilket sätt de kunde välkomna barn från en bredare målgrupp.

 Foto: Heikki Heinonen/Suomen Partiolaiset- Finlands Scouter ry

Så här tycker scoutkompis Alma om projektet:

Jag gick med i projektet för jag kände direkt att detta var något för mig. Jag tycker det är mycket viktigt att möjliggöra för alla människor, vare sig förutsättningar, att delta i scouting. I början tyckte jag det var ganska ansträngande med mötena, antagligen eftersom vi alla inte riktigt hade hittat våra roller eller visste hur vi skulle förhålla oss till varandra. Med tiden blev det enklare och jag tycker jag har utvecklat ett välfungerande förhållningssätt till min scout i rollen som scoutkompis. Det mest givande har varit att se då det har fungerat riktigt bra på möten och då jag fått feedback av både barnen och föräldrarna.

Personligen har den tidsmässiga investeringen i projektet varit passlig för en som studerar och har flera andra bollar i luften. Jag upplever också att familjen har varit flexibla och förstående gentemot ombokningar eller avbokningar. En bra kommunikation med familjen mellan mötena har varit mycket viktig för mig och har fördjupat min roll i projektet.

Jag skulle rekommendera att delta i något liknande projekt ifall man värnar om relationer mellan människor och kan känna in människors behov och känslor. Det viktigaste är en motivation för att lära sig och utvecklas. Mitt tålamod har testats och jag har varit frustrerad men samtidigt är det sällan jag lämnar ett möte utan ett stort leende på mina läppar, lycklig över möjligheten detta unika projektet ger dessa scouter och mig som ledare.

Alma Lüttge, maj 2018.

Scoukompishandboken– läs om hur vi gick vi tillväga med pilotprojektet: SCOUTKOMPIS 2017-18 HANDBOK

Checklista till taxireformen 1.7.2018

Bildtext: Efter reformen kan i princip också lastbilar fungera som taxi. :) 

Checklista till taxireformen 1.7.2018

Nu inkommande söndag 1.7.2018 träder nya transportservicelagen som i kraft i sin helhet. Är du redo? Som konsument eller användare av t.ex. FPA:s tjänster finns det vissa saker som är bra att hålla i minnet.

Färdtjänster via FPA (KELA)

FPA (KELA) förutsätter att deras färdtjänster bokas via regionala operatorer direkt. Om du beställer taxin på annat sätt ersätter FPA inte din resa. Det finns också en del positivt med reformen – beställningarna kan framöver göras utan tilläggsavgifter till telefonkostnaderna. Däremot om du är van att använda dig av en bekant chaufför måste hen vara anlitad av den nya regionala beställningscentralen som underleverantör. Om detta bekymrar dig kontakta vänligen din regionala taxitjänst. Mera information kan du läsa här: http://www.kela.fi/web/sv/sa-har-bestaller-du-taxi-1.7.2018

Mera om andra aktuella ändringar i FPA:s  färdtjänster och ersättning för följeslagare kan du läsa här.

 

Avtalsfriheten och konsumentens rättigheter

I och med att taxiverksamheten avregleras kommer också konsumentens risker och ansvar att öka något. Då de tidigare lagstadgade priserna försvinner, kan konsumenten i bästa fall åka förmånligare. I princip kan företagen även be om mera och t.ex. synskadade personer kan ha särskilda svårigheter att jämföra de icke-standardiserade priserna. Den enda begränsning är att priser som överstiger 100 euro ska meddelas på förhand. Något karikerat och tillspetsat är det alltså inte nödvändigtvis olagligt att lura människor på 99 euros resor.

 

Digitala möjligheter?

En central tanke i reformen har också varit att information om bl.a. taxibilarna tillgänglighet för rullstolsbundna personer ska finnas till i den s.k. NAP-databasen(Mobiltjänstekatalogen). Det är den här informationen som diverse mobilapplikationer sedan är byggda på. I bästa fall borde information om tillgänglighet finnas nära till hands. En snabbtestning av populära mobiltjänster för beställning av taxi visar ändå något annat. Bl.a. Fixutaxi, Kovanen, Lähitaxi och Valopilkku verkar ej ha något enkelt sätt att beställa uttryckligen en tillgänglig bil för funktionsnedsatta personer. Det verkar därför som att de mera utsatta användarna alltså inte ännu varit i centrum av reformen, åtminstone hittills.

 

Dejoureringsplikten försvinner

I och med lagreformen kommer dejoureringsplikten att upphöra.  Också taxitillstånden som tidigare var bundna till vissa orter delas ut nu nationellt. Vad kan detta ha för konsekvenser då? Utbudet kan minska något vid glesbygden samt försvinna helt under tystare tider av dygnet. Å andra sidan består redan nu 80 – 90 % av skjutsarna i landskapskommuner av skjutsar som är finansierade av kommuner och FPA. På grund av den fortsatta efterfrågan borde det finnas också utbud framöver. Så här resonerar man i alla fall på trafik- och kommunikationsministeriet. Hör av er om ni märker problem på denna front!

Kom också ihåg att i sista hand ska ändå kommunerna se till att bl.a. färdtjänster baserade på handikapservicelagen (8 §) eller service som stöder rörligheten i 23 § socialvårdslagen verkligen finns tillgängliga.

 

Text: Elias Vartio, juridiskt ombud, SAMS

Bild: Taxi! by Prozla (2012), Creative commons

 

 

 

 

 

4BT:s sommarhälsning och nyhetsbrev

Sedan årsskiftet har det hunnit hända både ett och annat inom stödpersonsverksamheten 4BT. Stödpersonskoordinator Sonja Karnell gick på tjänstledigt och Karolina Sjöberg började vikariera henne. Tillsammans har vi koordinatorer i Österbotten och i huvudstadsregionen jobbat bl.a. för att nå ut till en bredare målgrupp. Att göra en ny broschyr och värva fler frivilliga män har varit tyngdpunktsområden under våren. Engagerade nya frivilliga har gjort det möjligt för verksamheten att fortsätta sammanföra nya stödpar, och för tillfället har verksamheten ca 60-70 aktiva stödpersoner i huvudstadsregionen och ett 20-30-tal i Österbotten. Vi skulle vilja passa på att tacka er alla som medverkar, både gamla och nya stödpersoner & stödisar, för den otroligt fina och betydelsefulla insats ni gör. Ni är viktiga! Det är ni som gör 4BT!

 

”Jag har fått göra det jag vill” och ”jag har träffat en ny vän” har de flesta kryssat i som svarat på vilken inverkan den nya stödperson har haft i vår brukaruppföljning.

 

Bild: Sofia Jernström, Vårjippot vid vegahuset i Helsingfors 2018.

I huvudstadsregionen har pilotprojektet scoutkompis, ett samarbete mellan 4BT och Finlands svenska Scouter, rullat igång under läsåret 2017-2018 för barn och unga. Träffar och event för 4BT-aktiva i huvudstadsregionen har ordnats. Till vårjippot vid vegahuset samlades rekordmånga deltagare för att njuta av goda våfflor, olympiad och allsång! Under hösten bjuder vi våra stödpar på en utedag i Tenala 8.9 i samarbete med axxells vildmarksguidestuderande. På kommande för hösten är att en matlagningsträff för stödpar ordnas den 25.9, i samarbete med Marthorna, och dessutom kan våra stödpar delta i vårt gemensamma konsertbesök! För nya och gamla stödpersoner ordnas handledningsträffar under hösten, infotillfället om detta hålls den 10.9 på Georgsgatan 18.

I Österbotten har ordnats arbetsgruppsmöten för att upptäcka och diskutera kring behov av stödpersonsverksamheten i syd och nord. Träffar för stödpar ordnades med bl.a. bowling för 4BT:are och även utfärd till Stall Falisa i Maxmo. Fortbildande temakvällar ordnades även för stödpersoner. I sommar kommer vi att finnas med i programmet 27.7 på Jakobsdagar i Jakobstad och Konstens natt i Vasa 9.8 för att få synlighet. Häng gärna med och delta i vårt lotteri där du direkt kan vinna skojiga priser eller bidra i vårt snabbvolontärupprag på plats. Temakvällar för stödpersoner startar i Närpes 18.9 och ordnas under hösten fem temakvällar i MittiStan-huset där i samarbete med SAMS medlemsförbund. Kvällarna är för nya intresserade av att bli stödpersoner eller redan aktiva som vill komma med.

I nyhetsbreven nedan kan du läsa mera aktuellt och höstens program för stödpersoner. Vi vill verkligen att ni som är våra frivilliga och nya intresserade deltar i de utbildnings- och handledningsträffar som vi ordnar – och vi försöket att ordna det som efterfrågas. Att vi får förhandsanmälningar gör att vi kan ordna träffarna med medel från penningautomatföreningen. Tack i förväg, för att du anmäler ditt intresse för vår verksamhet i god tid. Kanske du redan i slutet av sommaren planerar din höst med 4BT..?

Här kan du läsa höstens program;

Nyhetsbrev till stödpersoner i huvudstadsregionen

och

Nyhetsbrev för stödpersoner i Österbotten

Önskar er alla en jätteskön sommar!

Karolina och Irene

P.s. vi håller sommarstängt på konoret under stora delar av juli.

Hälsningar Karolina och Irene, stödpersonskoordinatorer på SAMS 4BT

 

Berättelser och bemötande på SAMS sommardagar i Tammerfors

Den ovanligt varma majmånaden hade precis tagit slut och vädret återgått till vanligt svalt finskt sommarväder då SAMS sommardagar inleddes i Tammerfors. Den här gången hölls dagarna på Scandic Rosendahl,  som ligger i ett naturskönt område några kilometer från Tammerfors centrum. I år var temat för sommardagarna ”Styrka och harmoni genom berättelser”.

Efter incheckning och lunch körde programmet i gång med välkomstord av SAMS ordförande Anna Caldén och träffsäkra skämt av moderator Jonas Sundström.

– Det är första gången på länge som jag är i ett rum där ingen sitter och stickar, skämtade Sundström som till vardags är programledare för tv-programmet Strömsö.

Moderator Jonas Sundström

Först ut av talarna var biskop Björn Vikström, som höll ett tankeväckande anförande under rubriken ”Från motgångar och hopplöshet till
balans och förtröstan – hur ska vi göra?”. Vikström poängterade hur viktigt det är att skapa en omgivning var det finns utrymme för förtröstan och misstag, samtidigt som det är viktigt att komma ihåg att vara tacksam.

Efter biskopens anförande klev bloggaren Anne Salovaara-Kero upp framför publiken och höll ett känslosamt föredrag om sitt liv och vardag med ett barn som har olika typer av funktionsvariationer. Salovaara-Keros rubrik var ”Att bemöta människan – lyssna och se individen”.

Anne Salovaara-Kero

 

– Bara den lilla detaljen att personen som jobbar i kassan i vår närbutik hjälper till med att packa våra varor i en plastpåse gör vårt liv lättare. Hon vet att jag måste hålla koll på min son och att det blir mycket smidigare för alla inblandade om hon packar våra varor, sade Anne Salovaara-Kero.

Livliga diskussioner om bemötande

Efter två inspirerande föreläsningar var det dags för gruppdiskussion. Deltagarna samlades i mindre grupper och diskuterade under temat bemötande. Diskussionerna gick heta och när tiden var slut hade vissa av grupperna inte hunnit prata igenom alla rubriker som getts, vilket arrangörerna såg som ett positivt tecken.

Det sista anförandet för dag ett hölls av tv-profilen Mårten Svartström. Det märktes i publiken att många sett fram emot att höra Svartström prata eftersom Efter Nio var ett bekant tv-program för de flesta av deltagarna under SAMS sommardagar. Under en dryg timme berättade Svartström om sina upplevelser om att möta olika sorters människor med olika sorters bakgrunder i sin roll som programledare.

– Det svåraste jag har gjort är att intervjua en man som sitter inne för mord. Då visste jag inte riktigt hur jag skulle förhålla mig, berättade Svartström.

Mårten Svartströms anförande satte punkt för den första seminariedagen och kvällen fortsatte i fria former med middag och fartfylld dans till tonerna av The Gators.

Mårten Svartström

 

Finlandssvenska ödesfrågor under dag två

Den andra seminariedagen inleddes med medieexperten Jens Berg som pratade under rubriken ”Finlandssvenska ödesfrågor”. Berg lyfte fram utmaningar och fördelar med språkfrågorna i Svenskfinland. Läget för minoriteten svenskspråkiga i Finland är på många sätt unik och på många sätt komplicerad, menade Berg.

Jens Berg

Den andra och avslutande föreläsningen innan lunch hölls av specialbiblioteksfunktionären Agneta Möller-Salmela från Hangö. Salmela talade under rubriken ”Den upplyftande berättelsen”.

Agneta Möller-Salmela

Efter två seminariedagar som innehållit mycket information och ännu mer inspiration kan man sammanfatta SAMS sommardagar med att säga att stämningen var varm och öppen, många vågade också öppna sig och dela med sig angående privata frågor. Styrka och harmoni genom berättelser var det genomgående temat och det konstaterades flera gånger att det är viktigt att våga berätta och dela med sig av erfarenheter. Det underliggande temat som handlade om bemötande gav både konkreta tips i hur man ska bemöta personer som är annorlunda eller har specialbehov samtidigt som det gav tankeväckande insikter i hur man kan bemöta människor i sin omgivning.

SAMS personal vill tacka alla som deltog i SAMS sommardagar och bidrog till att igen skapa ett lyckat och minnesvärt seminarium!

SAMS ordförande Anna Caldén

 

Bilder: Elias Vartio

SAMS sommardagar 2018

SAMS sommardagar ordnas i år på hotell Scandic Rosendahl i Tammerfors den 5-6 juni. Temat för seminariet är ”Styrka och harmoni genom berättelser”.

 

Programmet för sommardagarna:

Tisdag

12:00 Lunch
13:00 Välkomsthälsning
13:15 Från motgångar och hopplöshet till
balans och förtröstan – hur ska vi göra?
– Björn Vikström
14:30 Att bemöta människan – lyssna och se
individen – Anne Salovaara-Kero
15:15 Kaffe
15.45 Arbete i grupper
17:00 Mellan verklighet och fiktion,
min berättelse om bemötande
– Mårten Svartström
19:00 Cocktail
19.15 Middag och dans till The Gators

Onsdag

08:00 Frukost
09:00 Finlandssvenska ödesfrågor
– Jens Berg
10:00 Min story – från Sibirien till
Svenskfinland – Tanja Ljungqvist
10:45 Paus
11:00 Den upplyftande berättelsen
– Agneta Möller-Salmela
11:45 Avslutande kommentar
12:00 Lunch

 

Anmäl dig här

Sista anmälningsdag 24 maj.

Se PDF-programmet Tammerfors 2018 A4

Adressen till hotellet:
Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors
Tel: 03 2441111
Mer info:  Verksamhetsledare Nina af Hällström: 050-3683288 nina.afhallstrom@samsnet.fi

Så här tycker stödpersonerna om 4BT!

I november sände stödpersonsverksamheten 4BT ut en förfrågan till stödpersoner i huvudstadsregionen och Österbotten. Ett utdrag av svaren kan du bekanta dig med här!

Vem är det som svarat på enkäten?

Av de 40 personer som svarade på enkäten var vissa nya stödpersoner, som precis kommit med i verksamheten, och vissa hade varit aktiva i över 8 år! Av dessa hade 37 %  i Österbotten och 67 % i huvudstadsregionen deltagit i 4BT:s matchningsträff. Någon uppgav att de fått sitt stödpersonsuppdrag på annat håll. 80 % av de som svarat är stödpersoner åt någon de träffar regelbundet varje månad. I Österbotten hade 21 % inte ännu påbörjat ett uppdrag.

Av de som svarat ger 67% stödpersonsuppdraget 4-10 timmar i månaden.

Vilken slags 4BT-verksamhet är stödpersonerna intresserade av att delta i?

  1. Träffar och evenemang för stödpersoner (75 %)
  2. Nyhetsbrev och uppdateringar på hemsida och facebook (72 %)
  3. Träffar och evenemang för stödpersonspar (68 %)
  4. Utbildning för stödpersoner (46 %)
  5. Grupphandledning (24%)

Hur många gånger har stödparen träffats år 2017?

Antalet träffar med ens 4BT-par varierade mellan 0-100. Svaren visar på att 35% av stödpersonerna träffat sitt par flera gånger i månaden under hela året. Anledningar till att par träffats färre gånger är troligtvis att man hållit sommarpaus, träffas mera sällan, att man just börjat eller att stödpersonsrelationen avslutats.

64 % ansåg att stödpersonsverksamheten 4BT  är ”Jättebra!”
och de övriga hade också en positiv uppfattning.

Vad har verksamheten givit stödpersonerna?

”Verksamheten är så värdefull både för stödisar och stödpersoner”

4BT:s koordinatorer har hjälpt mig som stödperson genom att…
…träffat på tu man hand
…matchat ihop mig med mitt 4BT-par
…inbjudit mig och personen jag stöder till evenemang
…tagit kontakt och informerat
…svarat i telefon och varit uppmuntrande
…givit plats för diskussion, råd och handledning i t.ex. etiska frågor
…jag vet att stöd finns att få om jag behöver

För personer med funktionsvariation bidrar 4BT med följande:
”Att vara ute bland andra människor” (95%)
”Att förebygga ensamhet” (92%)
”Att öka välbefinnande” (85%)
”Att öka delaktighet” (82%)
”Att vara aktiv på fritiden” (80%)

En skillnad fanns mellan orterna på alternativet ”en gemenskap som är inkluderande” så att 67% svarat detta i Österbotten men 86% i huvudstadsregionen.

Stödpersonernas utvecklingsförslag:

-Handledning för nya stödpersoner
-Evenemang några gånger i året är trevligt
-Vem som nås av infon
-Utbildning för stödpersoner och utbildning för stödisar/föräldrar/anställda om vad en stödpersonsrelation innebär
-Tillgänglighet behöver beaktas mer då man planerar träffar för stödpersonspar så att även de gravt funktionsnedsatta kan delta
-Mera information i början

 

ETT STORT TACK TLL ALLA ER SOM SVARADE!

Irene och Karolina