Podden Snack om funktionshinder: Vardagssäkerhet

| Uppdaterad
Podden Snack om funktionshinder: Vardagssäkerhet featured image

Den 11.2 firade vi 112-dagen med årets första Frukostsnack om funktionshinder. Temat var vardagssäkerhet för personer med särskilda behov och om ämnet diskuterade pedagogen Daniel Saarinen från Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland –  SPEK och erfarenhetsexperten Ulla Jensen. Frukostsnacket modereras av SAMS juridiska ombud Elias Vartio. Nu kan du lyssna på frukostsnacket i podcast-format.

Du kan lyssna på podden här.

Daniel Saarinen har jobbat bland annat på FMA – Funktionsrätt med ansvar med projektet Mutual Trust, som handlade om säkerhet för personer med särskilda behov.

SPEK följer med samhällsdebatten om säkerhet, testar praktiska lösningar för en säkrare vardag, bjuder utbildningar inom trygghet och säkerhet, koordinerar frivilliga inom räddningsbranschen framför allt frivilliga brandkåren.

I podden får vi också höra kommentarer av Sami Virtanen, specialsakkunnig vid Kuuloliitto, Paulina Hannus, vice ordförande vid FSS och Marja-Lena Södergård.

I podden lyfter Daniel fram fyra olika saker från Checklistan för säkerhet i hemmet. Du hittar checklistan här.

  1. Utrymningssäkerhet: Kan en person ta sig ut ur sin bostad snabbt vid en nödsituation?
  2. Brandvarnare: Finns det tillräckligt med fungerande brandvarnare som är anpassade efter den boendes behov?
  3. Spissäkerhet: Är det säkert att använda spisen?
  4. Förebyggande av olyckor: Har risken för att halka eller snubbla minimerats?

Den största delen av bränderna i hemmen orsakas av spisen. En stor del olyckor sker också på grund av att människor halkar eller snubblar i hemmet. För att göra hemmet säkrare är det viktigt att höja sin beredskap.

Utrymningssäkerhet

Fundera på om du eller din närstående klarar av att ta sig ut ur sin lägenhet själv på 2-3 minuter vid en eventuell nödsituation, som till exempel en brand.

Det är omöjligt att förutspå hur man kommer att reagera i en nödsituation, men genom att gå igenom säkerhetsåtgärderna och öva på att ta sig ut är det mer sannolikt att man klarar av det också i en nödsituation.

Det är vanligt att äldre hus har en mellandörr innanför ytterdörren. En brand orsakar ett undertryck i huset, vilket gör att mellandörren blir tyngre att öppna. Det är viktigt att den boende orkar öppna dörren.

Brandvarnare

Ett av det viktigaste sakerna för brandsäkerheten är tillräckligt många fungerande brandvarnare som är anpassade för den boendes behov. En tumregel för brandvarnare är att det finns en brandvarnare per 60 kvadratmeter på varje våning. Det borde finnas en brandvarnare i varje sovrum och i hallen. Dessutom ska man ha brandvarnare ovanför trappan.

Det är också viktigt att kolla månatligen att brandvarnarna fungerar och byta batteri vid behov. Ifall man har högt till tak eller av en annan orsak har svårt att byta batterier finns det brandvarnare som har en skarvsladd som går ner längs med väggen och ett batterifack, som kan fästas på väggen vid en lämplig höjd.

I bostäder som är byggda år 2009 eller senare måste ha brandvarnare som är anslutna till elnätet. Detta ingår i elplaneringen för nya byggnader och installeras av fackmän i elbranschen. Dessa brandvarnare har dock batteri, för att försäkra att de fungerar även vid strömavbrott. Bostadsaktiebolaget ansvarar för underhållet av dessa brandvarnare.

Personer som har en hörselskada som orsakar att det inte hör brandvarnaren till exempel på natten bör skaffa en brandvarnare som blinkar eller vibrerar under dynan. Det finns också andra typer av brandvarnare som till exempel seriekopplade, fjärranslutna och smarta brandvarnare som kan kopplas med applikationer.

Brandvarnarna har ett bäst före datum som står på brandvarnaren. Vanligtvis har brandvarnare en livslängd på 5-10 år.

En brandvarnare är säkert en av de viktigaste sakerna som finns i en bostad om det skulle hända någonting, säger Ulla Jensen.

Och väldigt billig livförsäkring också! instämmer Daniel Saarinen.

Sami Virtanen, specialsakkunnig vid Kuuloliitto, berättar om att han har en hörselskada och hör egentligen ingenting på natten. Därför  måste han ha en brandvarnare som är kopplad till en apparat som vibrerar under dynan vid en eventuell brand. 

Paulina Hannus, vice ordförande vid FSS, berättar om att många personer kan vid en eventuell brand försöka rädda något föremål från branden, vilket man inte borde göra. Daniel tillägger att ifall det finns tid kan man ta på sig varma kläder och skor då det är kallt ute.

Ifall branden är liten kan man försöka släcka den med en brandfilt eller brandsläckare. Ifall branden är för stor att släcka själv kan man förhindra branden från att sprida sig genom att stänga dörrar i bostaden.

Spissäkerhet

Det är vanligt att bränder startar från att spisen glömts på eller att den i misstag slåtts på. Det är bra att tänka på om det är säkert att använda spisen, om det förvaras det saker på spisen, om det hänger det ledningar ovanför eller om den boende, ett barn eller ett husdjur i misstag kan slå på spisen.

Ifall den boende har till exempel en minnessjukdom finns det olika hjälpmedel som varnar om man i misstag glömmer spisen på. Då kan man utrusta spisen med överhettningsskydd eller spisvakt. Man kan också skaffa en induktionsspis, som man måste ha en kastrull på för att den ska bli het.

Förebyggande av olyckor

Många olyckor i hemmet sker på grund av att någon halkar eller snubblar. Fundera på om risken för att halka eller snubbla har minimerats hemma hos dig. Hala golvytor kan täckas med mattor. Se till att det inte finns sladdar som man kan snubbla på. Ett hem som är städat och i ordning är tryggare. Det är också bra att tänka på att man har bra skor som passar underlaget.

På främmande ställen är det jättejobbigt. Till exempel på sjukhus har jag ingen aning om var det finns nödutgångar. Det finns saker längs med korridorerna som man snubblar på och halvöppna dörrar som man går in i. Offentliga ställen är ganska hopplösa. Ställen som man tänker att självklart borde vara tillgängliga! utbrister Ulla Jensen.
Text och podd: Maj Ilola
Back to top of page