Jonas Bergholm har inte själv förberett sig för större kriser eller undantagssituationer. Han litar på att samhället och serviceenheten tar ansvar om något händer. Samtidigt väcker frågor om elavbrott och informationsgång funderingar kring hur personer med funktionsnedsättning klarar sig när vardagen plötsligt förändras.

När myndigheterna behöver förstärkning vid olyckor, försvinnanden eller andra kriser rycker tusentals frivilliga ut runt om i Finland genom Frivilliga räddningstjänsten Vapepa. Harri Koivisto är en av dem. Trots en svår ryggmärgsskada fortsätter han att bidra till beredskapen bakom kulisserna och betonar hur viktig de frivilligas roll är när samhällets resurser inte räcker till.

Hur fungerar en evakuering om du inte hör larmet eller inte kan ta dig ut på egen hand? I projektet Mutual Trust samarbetade funktionshinderorganisationer, räddningsmyndigheter och trafikaktörer för att testa hur beredskapen fungerar för personer med funktionsnedsättning i verkliga nödsituationer. Övningarna visade att tillgänglighet och fungerande information fortfarande är avgörande utmaningar när kriser uppstår.

När vardagen plötsligt förändras sätts vår förmåga att anpassa oss på prov. Enligt neuropsykologen och psykoterapeuten Åse Fagerlund kan personer med funktionsnedsättning ofta utveckla stark resiliens eftersom de regelbundet måste hantera oförutsedda situationer. Men för att människor ska orka behövs också återhämtning, trygga relationer och ett samhälle som ger stöd när kriser uppstår.

För personer med omfattande funktionsnedsättningar kan en kris snabbt bli livshotande. Venla Räty lever med spinal muskelatrofi och berättar hur beroendet av assistans, el och mediciner påverkar möjligheterna att klara sig.