Jonas Bergholm litar på att samhället tar hand om beredskapen. I vardagen bor han i ett gemenskapsboende och har inte själv förberett sig för krissituationer.
Jonas Bergholm bor i en trivsam tvåa i ett gemenskapsboende vid Åbackens serviceenhet i Sibbo. Han sköter sina dagliga rutiner som inköp och underhåll själv, men personal finns till hands vid behov.
Bergholm har cerebral pares och en intellektuell funktionsnedsättning och är engagerad i frågor som rör funktionsnedsättning. Han oroar sig för nedskärningar i servicen, men har inte satt sig in i beredskapsfrågor på djupet. På frågan om någon har talat med honom om egen beredskap i hemmet skakar han på huvudet.
– Nej, det har nog ingen gjort.
Han känner till grunderna: att ringa nödnumret vid en olycka, presentera sig och berätta vad som hänt. Han känner också till var nödutgångarna finns i boendet och vet var skyddsrummen finns i närheten.
– Det finns ett litet skyddsrum i källaren här. Sedan finns ett större ungefär 300 meter bort, säger han.
Via medier har Bergholm hört att hushåll borde ha ett eget beredskapslager.
– Man borde ha extra mat och vatten hemma. Men jag har inget sådant. Jag litar på att myndigheterna tar hand om det, som de gjorde under coronatiden, säger han.
Samtidigt ser han sårbarheter i sin egen vardag. Han har ett eget hemmakontor och får mycket av sin information via nätet.
– Vid elavbrott fungerar det här inte länge. Hur får man då reda på vad som händer?
Han konstaterar att mobilen fungerar så länge nätet är uppe och det finns reservström. Någon batteridriven radio eller annan reservlösning har han däremot inte.
– Nej, men det finns antagligen en sådan i huset. Serviceenheten vet säkert bättre hur beredskapen fungerar, säger Bergholm.
Hur ser då beredskapen ut på en serviceenhet?
– Javisst har vi en radio, den fungerar med vev och behöver ingen el, säger Cassandra Sarström, enhetsledare vid Åbackens serviceenhet.
Serviceenheten har tydliga rutiner för olyckor och farosituationer i vardagen. Varje enhet ska också ha en beredskapsplan för olika störningssituationer, som el- och vattenavbrott eller problem med informationsgången. Planerna omfattar bland annat hur man tryggar mat, mediciner och vård. Enhetsledningen ansvarar för att planerna hålls uppdaterade, att personalen känner till dem och att de övas regelbundet. Enheterna samarbetar också med välfärdsområdet och räddningsmyndigheterna.
Utrustning finns
På Åbacken finns ficklampor, pannlampor för hela personalen och portabla arbetslampor som kan lysa upp större utrymmen. Enheten har ett förråd med torrvaror, konserver och vatten som ska räcka för alla som bor och arbetar där i tre dygn.
För boende med grav intellektuell funktionsnedsättning finns särskilda stödkort med bilder som kan hjälpa vid kommunikation i ett nödläge.
– Det finns kort som visar fara och evakuering. Men det kan hända att de inte förstår just de här bilderna, eftersom de inte har behövt lära sig dem i en verklig situation, säger Sarström.
Broschyren 72 timmar – beredskap hemma ger konkreta råd om hur du klarar dig vid störningar i vardagen. Broschyren finns även i pappersform och delas ut via räddningsverk, organisationer och vid evenemang. Broschyren 72 timmar lättläst ger samma råd på lättläst svenska.
Läs mer på 72tuntia.fi/sv/ och 72tuntia.fi/sv/latt-last
Klarar du dig i 72 timmar?
- Myndigheter och organisationer rekommenderar att alla hushåll ska klara sig själva i minst 72 timmar viden störningssituation. Det kan handla om till exempel ett längre ström-avbrott, då viktiga samhällstjänster inte fungerar som vanligt eller helt slutar fungera.
- I praktiken innebär det att det bör finnas tillräckligt med mat, vattenoch nödvändiga läkemedel hemmaför tre dygn. Det är också viktigt att veta var man får tillförlitlig infor-mation under en kris och hur manhanterar situationer som en kall bostad.
- För personer med funktionsnedsättning kan egen beredskap vara särskilt avgörande, eftersom tillgången till stöd och hjälpmedel kan påverkas.
- Att förbereda sig handlar inte om att oroa sig, utan om att skapa trygghet. När fler klarar sig själva i början av en kris, fungerar också samhällets resurser bättre för dem som behöver mest stöd.
Så gör du din egen beredskapsplan
- TA UPP FRÅGAN. Kontakta din socialarbetare eller lyft beredskap vid ett klientmöte.
- KARTLÄGG DINA BEHOV. Vad behöver du varje dag? Tänk på assistans, mediciner, hjälpmedel och kommunikation.
- PLANERA FÖR STÖRNINGAR. Hur klarar du dig om något inte fungerar? Tänk enligt 72-timmarsprincipen: hur skulle du klara dig om el, vatten, mat eller transporter avbryts i flera dygn? Vem hjälper dig och hur ordnas stödet?
- SKRIV NER KONTAKTER. Se till att viktiga telefonnummer finns med och att berörda personer känner till planen.
- SE TILL ATT PLANEN SPARAS. Planen ska finnas som ett separat dokument inom socialvården så att den snabbt kan tas fram.
Läs mer: I september 2026 publiceras en modell för beredskapsplan på Sosmeta, ett samarbetsnätverk inom social- och hälsovården. Planen görs tillsammans
av servicegivaren och klienten.
Text & foto: Piia IIsaho
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 1, 2026.
