Vi är många.

Personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är den största minoriteten i Finland. Enligt vissa uppskattningar har nästan 30 procent av befolkningen en funktionsnedsättning. Det betyder över 80 000 finlandssvenskar.

Vi är olika.

Det finns olika funktionsnedsättningar. Alla som har en funktionsnedsättning har olika individuella behov, även om vi har samma diagnos.

Vi är kommuninvånare som alla andra.

Personer med funktionsnedsättning har samma rätt som alla andra att vara delaktiga i samhället. Därför behöver våra behov beaktas i kommunerna.

Toni Ainamo

Toni Ainamo

”Jag har aldrig blivit och sitta och fundera att jag är helt noll. Jag har alltid tänkt att jag klarar det fast jag har en CP-skada.”

Läs Tonis berättelse här.

Anki, Maya och Moa Stenkull-Aura

Anki Stenkull-Aura och döttrarna Moa och Maya.

“Man måste se alla individer och inte bara räkna pengar. Det är jätteviktigt att barn och unga får resurser så att de får utvecklas och kan nå sitt optimala jag i skolan.”

Läs Ankis, Mayas och Moas berättelse här.

Anna Höglund

Anna Höglund

“Jag skulle ha behövt en människa som satt bredvid mig, höll mig i handen, stödde mig och hjälpte mig med byråkratin. Det skulle ha varit jätteviktigt.”

Läs Annas berättelse här.

Janne Sjöström

Janne Sjöström

“Saker som kommunalpolitiker kunde ta bättre i beaktande är till exempel att få in oss personer med funktionsnedsättning i beslutsprocessen i ett tidigare skede, för att undvika misstag.”

Läs Jannes berättelse här.

Magdalena Kintopf-Huuhka

Magdalena Kintopf-Huuhka

”Jag drömmer om att teckenspråket skulle vara på samma nivå som det talade språket – att det skulle vara jämlikt. Att beslutsfattarna skulle förstå teckenspråkets betydelse.”

Läs Magdalenas berättelse här.

Nils-Erik Kloo

Nils-Erik Kloo

“Det är viktigt att kommunerna tänker på oss med hörselskador för vi blir bara fler och fler.”

Läs Nils-Eriks berättelse här. 

En kommun för alla

Kampanjen #EnKommunFörAlla lyfter fram funktionshinderfrågor inför årets kommunalval. Vi efterlyser kommunala beslutsfattare som arbetar för en kommun för alla med fokus på tillgänglighet, delaktighet och individanpassat stöd. Vi vill öka kunskapen om funktionsnedsättningar och viktiga funktionshinderfrågor.

Kampanjen uppmanar kandidater att förbinda sig till att jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning – och röstberättigade att rösta på kandidater som tar dessa frågor i beaktande.



Läs mera om olika funktionsnedsättningar

Vi som har neurologiska funktionsnedsättningar behöver hjälpmedel för att underlätta vardagen. Symtomen är ofta livslånga och berör livets alla områden.

En funktionsnedsättning kan ha uppstått i en olycka, allvarlig syrebrist, drabbats av en sjukdom eller en händelse under fosterlivet som skadar hjärnan.

I en kommun där man bygger och planerar service och tjänster är det viktigt att ta hänsyn till alla invånare i kommunen. Tillgänglighet i miljö och tjänster är inte bara en fördel för rörelsehindrade och äldre personer, utan gynnar oss alla.

En tillgänglig och säker miljö främjar invånarnas välfärd och hela samhällets funktion.

Intellektuell funktionsnedsättning är ett samlingsbegrepp för många olika tillstånd som gör att man behöver hjälp och stöd av andra.

Vi som har en intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer tid att förstå, lära oss nya saker och uttrycka våra tankar och känslor. Vad vi kan lära oss beror på vilket stöd vi får och vilken grad av funktionsnedsättning vi har.

En del av oss kan inte tala, utan uttrycker oss med kroppen, ansiktsuttryck och rösten. Vi behöver ofta mycket hjälp. Andra av oss kan tala och förstå sådant som är enkelt och som hör ihop med vårt vardagsliv. Vi kan leva mer självständigt och det syns kanske inte utåt att vi har en funktionsnedsättning.

Det finns många olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar, till exempel Downs syndrom och Fragilt X-syndrom.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett samlingsnamn för olika medfödda kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vårt sätt att tänka, koncentrera oss, minnas och lära in. Vanliga diagnoser är adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet fungerar på ett annorlunda sätt.

Vi med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att få vardagen att fungera rent praktiskt. Vår livssituation, miljö och våra erfarenheter har betydelse för i vilken grad det annorlunda fungerandet leder till en funktionsnedsättning.

En flerfunktionsnedsättning innebär att förmågor som att förstå, kommunicera och kunna röra sig självständigt är mycket begränsade. Stöd och hjälpmedel har därför en avgörande roll när det gäller att bidra till ett bra liv hos personerna själva och deras familjer.

Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av svår rörelsenedsättning och svår intellektuell funktionsnedsättning, ofta med komplexa medicinska problem och stort omvårdnadsbehov. Även om en del även har syn- och/eller hörselnedsättning och/eller autism, är flerfunktionsnedsättning inte detsamma som att ha fler än en funktionsnedsättning.

Illustrationsbild på en hörselapparat.Hörselskada är ett samlingsnamn för hörselrelaterade åkommor som tinnitus, bullerskada, åldersbetingad hörselnedsättning, Ménières, otoskleros och till exempel hyperakusi. Vi som har någon form av hörselskada, i högre eller lägre grad, utgör ca 15% av befolkningen. I arbetsför ålder har ca 10% en hörselskada. I åldersgruppen 65–74 år har ca 30% en hörselskada och i gruppen över 75 år har ca 50% en hörselskada.

Ungefär 1% av befolkningen i Finland använder hörapparat men enligt sjukvården skulle 3,5% av befolkningen ha nytta av en hörapparat. Hörselnedsättning berör oss alla förr eller senare i livet eftersom hörseln börjar degenerera redan i 20-årsålder och inte återfås. Men vi kan alla höra bättre i ett samhälle där vi kan läsa av andras läppar, se textad information på bussar, tåg och båtar och delta i evenemang där det används skrivtolk och induktionsslinga.

Enligt världshälsoorganisationen WHO är det frågan om en synnedsättning ifall man trots korrigerande glasögon eller linser har svårt eller omöjligt att läsa vanlig text eller med hjälp av synen röra sig och orientera sig i sin omgivning.

Vi med synnedsättning kan ha mycket varierande begränsningar i synfältet. En del av oss ser sämre i mörker, medan andra bländas av solens strålar. Många kan skönja färger och former svagt medan vissa av oss inte ser något alls.

Vi kan möta svårigheter i olika vardagliga situationer, till exempel när vi ska ta oss från ett ställe till ett annat, sköta sysslor i dagliga livet eller läsa skriven text. Tillgängligheten i samhället är viktig för oss både fysiskt och digitalt. Om vi inte kan läsa tryckt text är det viktigt att det finns punktskrifts- eller ljudfilsalternativ för oss att ta del av. Digital information ska vara gjort på ett sätt så att innehållet är åtkomligt med olika hjälpmedel.

Ibland kan vi behöva praktisk hjälp av en annan person – då fungerar personen som våra ögon.

Psykisk ohälsa är ett väldigt brett begrepp. Det är en övergripande term som täcker både psykiska besvär (som påverkar vardagslivet) och psykisk sjukdom. Ångest, oro, sömnsvårigheter och nedstämdhet är besvär som många lever med idag, och som ökar inom alla åldersgrupper.

Vi hanterar livets påfrestningar på olika sätt och den individuella sårbarheten är till viss del genetisk. Yttre omständigheter påverkar också och till stor del handlar det om hur vi upplever vår tillvaro.

Psykisk hälsa är väsentligt för vårt välbefinnande. Genom att ta hand om sin psykiska hälsa kan man förebygga psykiska problem – det lönar sig alltid att söka hjälp.

 

Kommunalvalskandidat, förbinder du dig att jobba för att din kommun beaktar alla kommuninvånare, också dem med en funktionsnedsättning?

Skriv under formuläret, så sätter vi ditt namn på listan.

 

Se vilka kandidater som har förbundit sig för att jobba för #EnKommunFörAlla

Vi börjar publicera namnen 17.5!

 


Vid eventuella frågor vänligen kontakta koordinatorn Maj Ilola på SAMS per mejl på eller per telefon på Phone number050 472 9493.

FDUVs logo.
Svenska hörselförbundets logo.
Förbundet Finlands Svenska Synskadades logo.
Back to top of page