Ofta ställda juridiska frågor

Att vara delaktig i samhället är att få påverka i viktiga gemensamma ärenden. Delaktighet innefattar också att få påverka i viktiga ärenden som rör en själv. Enligt handikappservicelagens första paragraf är syftet med lagen att främja förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället. 

Till de allmänna principerna i FN:s funktionshinderkonvention hör fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att hela konventionen ska tolkas och tillämpas på ett sätt som överensstämmer med principerna.  

Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att delta i samhället på lika villkor som alla andra.  Finland har genom funktionshinderkonventionens artikel 4.3 förbundit sig att nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning i beslutsfattande som berör dem. Även barn med funktionsnedsättning ska, via organisationer som företräder dem, göras delaktiga i beslut som rör dem.  

Individuellt självbestämmande betyder individens rätt att göra sina egna val och att bestämma över sitt eget liv. Individen ska få bestämma i sina egna ärenden själv eller med hjälp av stöd för beslutsfattande. Stöd för beslutsfattande kan handla om att en stödperson eller en stödgrupp hjälper en person i beslutsfattandet genom att förklara svåra saker, att fundera tillsammans med personen på fördelarna och nackdelarna med ett beslut och att hjälpa med att hitta information.   

Självbestämmanderätten bygger på de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Enligt Finlands grundlag har alla rätt till liv och till personlig frihet, integritet och trygghet. Till den personliga friheten hör den fysiska friheten, viljans frihet och självbestämmanderätten. 

FN:s funktionshinderkonvention garanterar rätten till individuellt självbestämmande för personer med funktionsnedsättning. Individuellt självbestämmande är även en allmän princip i konventionen. Det betyder att hela konventionen ska tolkas och tillämpas på ett sätt som överensstämmer med principen. 

I och med att FN-konventionen trädde i kraft i Finland 2016, måste den nationella lagstiftningen gällande självbestämmande ändras. Bestämmelser om självbestämmande och begränsningsåtgärder lades då till i lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. 

I den nationella lagstiftningen finns bestämmelser om självbestämmande och begränsning av självbestämmanderätten även i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, i barnskyddslagen, i socialvårdslagen, i mentalvårdslagen, i lagen om smittsamma sjukdomar, i lagen om missbrukarvård och i lagen om patientens ställning och rättigheter.  

Intressebevakningsverksamheten regleras av lagen om förmyndarverksamhet. En person som behöver stöd i skötseln av sina angelägenheter kan förordnas en intressebevakare. 

I de flesta fall förordnas intressebevakaren att ta hand om huvudmannens egendom och ekonomiska ärenden. Intressebevakaren kan också förordnas att ta hand om huvudmannens personliga angelägenheter. Det är myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (tidigare magistraten) eller domstolen som förordnar en intressebevakare för personen. 

Trots att en person har en intressebevakare kan personen bevara full handlingsbehörighet. Det betyder att personen fortfarande får fatta beslut i ärenden som rör sin person. Det kan till exempel handla om att bestämma om sin vård. 

 

Enligt förvaltningslagen sker delgivning i förvaltningsärenden huvudsakligen per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. 

Är det frågan om en bevislig delgivning, med mottagningsbevis, börjar tiden för sökande av ändring löpa från tidpunkten då beslutet delgavs. Samma tidpunkt gäller om det finns någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt. 

Delges beslutet som bevislig delgivning med mottagningsbevis kan det vara en bra idé att t.ex. ta ett foto av kvittot som bevisar när delgivningen gjordes. 

Om du är missnöjd med ett myndighetsbeslut du fått kan du oftast begära omprövning av det. Bekanta dig först med anvisningarna för hur ändring ska sökas. De finns oftast i slutet av beslutshandlingen. Om det inte finns någon besvärsadress i beslutet, har du rätt att få den från den myndighet som fattade beslutet.  

Beslut som fattats av kommunen 

Om kommunen fattat ett beslut om service som du inte är nöjd med är det första steget att göra ett rättelseyrkande till kommunens social– och hälsovårdsnämnd. Är du inte nöjd med nämndens beslut kan du besvära dig till förvaltningsdomstolen. 

Är du missnöjd med förvaltningsdomstolens beslut är det möjligt att ditt ärende kan prövas av högsta förvaltningsdomstolen. 1.1.2020 trädde en ny lag i kraft enligt vilken förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Se närmare i svaret till den här frågan.  

Beslut som fattats av FPA 

Beslut som fattats av FPA överklagas genom besvär till FPA. Besvärsskriften lämnas antingen in elektroniskt i e-tjänsten eller skickas per post. Det finns en blankettmall som man kan använda om man skickar besväret per post. Ett beslut som fattats av FPA ska överklagas inom 37 dagar från att beslutet postats till dig. Postningsdatumet framgår av beslutet.  

Om FPA:s beslut inte kan rättas på det sätt du önskar, skickas det för behandling till besvärsnämnden. Ett beslut som fattats av besvärsnämnden kan överklagas hos försäkringsdomstolen, som är högsta besvärsinstans.  

Specialomsorgsprogram 

Det finns två förfaringssätt vid ändringssökande i ett specialomsorgsprogram.  

Omprövning specialomsorgsprogrammet söks hos regionförvaltningsverket. Det ska göras inom 30 dagar från att du tagit del av beslutet. Regionförvaltningsverkets beslut kan överklagas till förvaltningsdomstolen. 

Om specialomsorgsprogrammet inte är ändamålsenligt kan man ansöka om att regionförvaltningsverket korrigerar det. Att be om en korrigering av specialomsorgsprogrammet är inte bundet till någon tidsfrist.

Anmärkning 

Är du missnöjd med kvaliteten på den socialvård du fått eller bemötandet inom socialvården kan du framföra en anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården. Denna ska behandla anmärkningen på ett behörigt sätt och besvara den skriftligt inom skälig tid. 

Klagomål eller förvaltningsklagan 

Ett klagomål, även kallat förvaltningsklagan, kan göras över att en myndighet, den som är anställd hos en myndighet eller någon annan som sköter en offentlig förvaltningsuppgift har förfarit lagstridigt eller underlåtit att fullgöra sin skyldighet. Vem som helst kan göra ett klagomål.  

När det gäller socialvård ska klagomålet riktas till regionförvaltningsverket eller till Valvira. Ett klagomål får vara fritt formulerat men det finns även en blankett som man gärna kan använda. Om klagomålet gäller en händelse som skett för över två år sedan behandlas det inte om det inte finns vägande skäl för det.  

Det är också möjligt att göra klagomål hos riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern.

SAMS hjälper dig gärna 

SAMS juridiska ombud kan hjälpa dig med dels rättelseyrkanden samt överklagan. Kontakta oss per telefon eller e-post! 

Det är avgiftsfritt att göra rättelseyrkande till kommunens social- och hälsovårdsnämnd.  

Domstolsbehandling och åtgärder i förvaltningsdomstolen eller i högsta förvaltningsdomstolen är avgiftsfria i ärenden som gäller en enskild persons service eller förmåner enligt socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen.  

Domstolsbehandlingen och de av domstolarna vidtagna åtgärderna är därmed också avgiftsfria i ärenden som gäller handikappservicelagen. (Räty, 2017) 

Det är också avgiftsfritt att överklaga beslut som FPA fattat. Behandlingen av ärenden är avgiftsfri både i besvärsnämnden och i försäkringsdomstolen.

Från och med 1.1.2020 ändrades kriterierna för när högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Då trädde lagen om rättegång i förvaltningsärenden i kraft.  

För att ett fall ska behandlas i högsta förvaltningsdomstolen ska ärendet uppfylla följande kriterier: 

• Om det finns behov av prejudikat i saken 
• Om det skett ett uppenbart fel 
• Om det föreligger något annat vägande skäl att få ett avgörande i sak 

Ett sådant vägande skäl kan vara att saken har ytterst stor betydelse för den som överklagar beslutet. Det är mycket viktigt att motivera sin ansökan om besvärstillstånd väl.   

Besvärstillstånd krävs alltså i och med den nya lagen även i ärenden som gäller service och stöd som kommunen har särskild skyldighet att ordna. Sådana ärenden är bland annat dagverksamhet, färdtjänst, personlig assistans och serviceboende.