Projektet Bokkåren 17 har med Gerd-Peter Löcke författat Oväsen i tvättmaskinen – en berättelse om varför jag kan bli älskad som den jag är.
Tvättmaskinen är på sätt och vis ett slutet system eller samhälle. Paletån, gamla stålmannentröjan, blåstrumpa höger och blåstrumpa vänster och de skrytsamma sopstrumporna med flera, funderar på hur olika alla plagg kan vara.
Det är inte mera skrämmande för läsaren än en dal med troll, då man väl lever sig in i berättelsen. Rädslan i tvättrumman blir också klädd i ord och avdramatiserad.
Berättelsen har ett ljudspår med poplåtar. Man borde kanske först bekanta sig med de översatta utdragen ur sångtexterna på slutet för att berättelsen ska öppna sig.
Det sociala spektret som plaggen bildar, leder förstås till konflikter och allianser, men den bokstavligen omtumlande upplevelsen förenar också. Pyamasen Pen blir tröstad i sin rädsla. Gemensamma glädjeämnen förekommer.
”Snart kommer tvättmedlet att bubbla upp, ett ögonblick alla väntar på”.
Tvättmaskinen är avancerad, den har elektroniska sensorer.
Herr Overall dyker upp på slutet och har en viktig roll för paret blåstrumpor. En konvention för strumpor författas som kronan på verket.
Bokens starkaste giv är de humoristiska glimtarna som förekommer här och där.
Bokkåren 17 är Yvonne Heins, Johan Järvensivu, Johan Blomberg, Löcke, Gun Sundström, Hanna Waller, Stig-Olof Karlsson, Jenny Häkkinen, Veronica Gestrin och Sara Grönvall. Alla har de bidragit med sitt kunnande och sina personligheter till berättelsen.