Nätverket Frivilligt på Svenska:
Hoppa ut ur bubblan!
Motivation, samhällsansvar, värderingar och företagens frivilligarbete var på tapeten på G18 en smällkall tisdag i mitten av januari.
Jonas Biström jobbar till vardags med politiska kampanjer på organisationen FINGO, fd. Kepa. Denna gång målade han dock med breda penseldrag upp en bild av hur man inom organisationer som koordinerar frivilligarbete som t.ex. 4BT inom SAMS kan arbeta utgående från värderingar.
Värderingar som motivatorer handlade det om i föredraget med titeln ”Motivation växer av att agera enligt sina värderingar” där Biström underströk individens inre motivation som sprider sig till kollektivet. Förebilden för den här tanken ligger i en amerikansk jag-vi-nu modell där individens (jag) värderingar sprider sig som vågringar i kollektivet (vi) och ger dess verksamhet en riktning och mening (nu).
Eftersom exempelvis ett förbundskollegium består av flera individer vars värderingar inte nödvändigtvis behöver sammanträffa på alla punkter, blir frågan förstås mer mångfasetterad. Folk som söker sig till vår typ av verksamhet drivs nog i de flesta fall av samma värdegrunder, men det är att förenkla saker och just kring den här punkten uppstod diskussion på utbildningseftermiddagen.
Bra morötter, inga piskor
De volontärer som förekommer i verksamheterna har ofta som gemensam morot en större bild av att bidra med mervärde åt klienter, må klienterna sen vara äldre personer som lider av ensamhet, funktionsnedsatta som känner sig utanför i samhället eller invandrare utan kontaktkänsla till vår kultur. Den större bilden underströk Biström som en viktig motivator. Han uttryckte det så att det är viktigt att ge en volontär övergripande ansvar snarare än att mekaniskt mata uppgifter till volontären.
Det vet var och en som tar sig an ett arbete att ansvar ger mening och motiverar på ett helt annat sätt än att sitta och lägga skruvar i plastpåsar.
-Typiskt för oss finländare är att göra gott i det tysta, sade Biström om volontärer i vårt land. Man skyltar inte med välgörande verksamhet. Så det är inte så image-drivet, utan handlar snarare om individuella värderingar. Samtidigt måste informationsgången vara effektiv så att den breda allmänheten görs medveten om att man kan dra ett strå till stacken.
Att vara konsekvent i sina värderingar och att överföra dem på personer med eventuellt diametralt motsatta värderingar diskuterades också. Utan att ta till piska, dvs. utöva påtryckningar.
-Visst finns det t.ex. inom finansbranschen som drivs av kalla värderingar folk som hyser stort intresse för empatiskt driven verksamhet, påpekade ordförande för nätverket Tamara Bergkvist. Det ankommer på förbunden och föreningarna att kanalisera denna ”energi”, att bemöta åtminstone det senare av de två största hindren för att engagera sig frivilligt: brist på tid och brist på information. Men framför allt är det upp till individen att hoppa ut ur sin bubbla.
Företag engagerar
Eveliina Nygren från OsuusPankki eller OP beskrev hur man med bl.a. Nokias volontärarbetesprogram Helping Hands som tidigare förebild sakteligen gått mot en utökad frivilligverksamhet i (stor)företagsvärlden just i Finland. Eventuellt samarbete mellan nätverket Frivilligt på Svenskas medlemsorganisationer och inhemska företag dryftades, och har egentligen mest förekommit för HelsingforsMissions del.
Ett antal finländska koncerner har engagerat sina arbetstagare i frivilligt arbete, med olika sporrar, och antalet stiger. I USA är det redan comme-il-faut: 90 procent av de 500 mest framgångsrika företagen i landet erbjuder arbetstagarna möjlighet till frivilligverksamhet, med fokus på miljö, biståndsarbete etc.
40 procent av finländarna gör, enligt statistiken som Nygren presenterar, frivilligarbete i någon form.
Patrik Simberg