Delaktighetsexpert Amu Urhonen: ”Ingen har frågat folk med funktionsnedsättning hur man borde tackla coronakrisen”

193 nationella lokalföreningar världen över med frågor kring funktionshinder, en person som besvarar dem. Så ser vardagen ut för Amu Urhonen, som jobbar som delaktighetsexpert vid Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC).

Den sex månader långa anställningen som Disability Inclusion Officer, som posten officiellt heter på engelska, har fokus på att göra Internationella Röda Korsets arbete kring coronapandemin mer inkluderande för personer med funktionsnedsättningar.

Amu Urhonen handleder federationens alla medlemsföreningar i frågor som har med funktionsnedsättningar att göra. I praktiken fylls dagarna med webbinarier, rådgivning och koordinering av samarbetet mellan federationens nationella avdelningar och funktionshinderföreningar.

Hon berättar om fyra viktiga perspektiv i sitt arbete:

Internationella insikter

”Hur engagerade Röda Korsets nationella föreningar är kring funktionshinderfrågor beror på landet. Situationen är olika i olika länder.

I jobbet ser jag konkreta exempel på hur vitt skilda världar människor med funktionsnedsättningar lever i.

En person från Röda Korset i Italien kan vara oroad för att människor stängs in på anstalt utan kontakt till omvärlden under pandemin. I Etiopien har däremot många med funktionsnedsättningar blivit hemlösa då de inte längre kan livnära sig på att sälja produkter på gatan.

I vilken grad människor med särskilda behov behöver oroa sig för corona beror också långt på hälsovårdssystemet i landet. I Uganda är hälsovården överlag mycket svag, och den i USA som inte har pengar att sätta på privat vård kan bli helt utan hjälp.

Men också i Finland har vi haft serviceboenden där man gjort listor på vilka personer med funktionsnedsättning som inte ska ges intensivvård, ifall de drabbas av corona. Det är helt oacceptabelt.”

Internationella Röda Korset

Internationella Röda Korset består av samordnande överorganisationer och lokala föreningar som bistår bland annat vid kriser och konflikter, samt ordnar hälsovårdstjänster och frivilligverksamhet.

Röda Korsets grunduppgift är att skydda liv och hälsa, och förhindra lidande.

Den religiöst och politiskt obundna rörelsens grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.

Nationella Röda kors- eller Röda halvmåneföreningar finns i nästan alla länder i världen.

Ökad delaktighet med praktiska råd

”Under coronakrisen har den största frågan ur ett funktionshinderperspektiv varit delaktighet.

Människor med funktionsnedsättningar tenderar att bli vårdobjekt. De tas inte med i planeringen av hur den här krisen ska hanteras. Existerande åtgärder når inte alltid ut till dessa personer.

Ett konkret exempel är att i tider av krav på noggrann hygien är många handtvättställ otillgängliga. Ett av mina uppdrag har varit att skriva tekniska anvisningar för hur handtvätt på offentliga platser ska göras tillgängligt.

Men det finns saker som är svårare att åtgärda. Diskussioner om kostnader för att rädda liv har lett till att mänskliga rättigheter ifrågasätts. Det har i sin tur framkallat direkt fientliga attityder mot personer med funktionsnedsättning. Sådant är skrämmande och oroväckande.”

Att vara pioniär på fältet

”Humanitärt bistånd är ett helt nytt fält för mig, och funktionshinderfrågor är nytt inom biståndsarbetet. Det är uppenbart att funktionshinderperspektivet behövs också på det här fältet.

Det är ett ämne som nu börjat diskuteras, men som inte ännu syns inte i det dagliga arbetet, på gräsrotsnivå.

Jag tror och hoppas att dylika arbetsuppgifter introduceras till fler organisationer i framtiden. Åtminstone har FN:s humanitära aktörer lagt till delaktighet i sina strategier.

Det finns emellertid frågetecken kring vad organisationer menar då de talar om inklusion.

Den utveckling vi vill se är att personer med funktionsnedsättningar själva deltar och uttrycker önskemål; att de jobbar inom organisationer och inte bara är föremål för hjälpåtgärder. För en del aktörer betyder inklusion fortfarande bara att man erbjuder hjälp till personer med funktionsnedsättningar.”

Ingen brist på arbete

”Röda Korset skiljer sig från mina tidigare arbetsgivare: organisationen är enorm och förändringar sker långsamt.

Vi hittar hela tiden saker att åtgärda i framtiden, som vi inte hinner ta itu med nu. Nationella föreningar är inte vana vid att föra statistik över hur bra de når ut till människor med funktionsnedsättningar, exempelvis genom evenemang. Att lära sig datainsamling tar tid, och om ingen finns där för att påminna om funktionshinderperspektivet glöms det lätt bort.

Jag är lyckligt lottad som får jobba med det här. Allt jag får ta del av är mycket intressant. Jag har en bakgrund som aktivist och politiker, och nu jobbar jag i en tjänstemannaroll, det är väldigt annorlunda. Före det här sysslade jag med ett historieprojekt. Det är snuttjobbarens liv.”

Amu Urhonen

Född 1980, bosatt i Tammerfors.

Aktivist och politiker för De Gröna.

Utbildad teologie magister.

Ordförande för De grönas funktionshindergrupp Vihreät Vaivaiset och har varit engagerad i Tröskeln rf som jobbar för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Har även jobbat som Tammerfors handikappombudsman.