fbpx
Lättläst
Sidkarta

here

Centrala ord och begrepp

Här kan du läsa om centrala ord och begrepp inom funktionshinderfältet. Tryck på plus-tecknet för att läsa mera om de olika begreppen.

A

Ett nyord som omfattar samhällets och individers fördomar och negativa attityder och handlingar gentemot personer med funktionsnedsättningar. I Sverige används också funkofobi.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är en funktionsvariation som betyder att man har svårt att koncentrera sig och kan påverka hur aktiv och intensiv man är som person. Man får ADHD då man är barn och det fortsätter ofta hela livet, det kan vara ärftligt men kan också påverkas av miljön. ADHD kan till exempel betyda att man:

  • har svårt att sitta stilla och hejda impulser,
  • upplever vardagliga sysslor som mer utmanande t.ex. att komma ihåg uppgifter och tider,
  • har svårigheter att hålla fokus en längre tid, har svårigheter att planera och organisera eller lätt blir rastlös.

Du hittar mera information om ADHD här:

En del av tjänsterna och stödåtgärderna i handikappservicelagen är anslagsbundna. Välfärdsområdet ordnar dessa inom ramen för de anslag som den reserverat för ändamålet. Välfärdsområdet ska reda ut vilket behovet av service i välfärdsområdet är och reservera anslag enligt det. Om anslagen välfärdsområdet reserverat är otillräckliga för att kunna tillmötesgå det behov av tjänster och stödåtgärder som finns i välfärdsområdet kan välfärdsområdet göra prioriteringar gällande vem som ska få tjänster och stödåtgärder.

Följande tjänster och stödåtgärder är enligt handikappservicelagen anslagsbundna:

  • rehabiliteringshandledning
  • anpassningsträning
  • ersättning för redskap, maskiner och anordningar som personer med funktionsnedsättning behöver för att klara de dagliga funktionerna
  • ersättning för extra kostnader för kläder
  • ersättning för specialkost
  • andra tjänster och stödåtgärder som behövs för att syftet med handikappservicelagen ska uppfyllas

Autismspektrum är ett samlingsnamn för olika funktionsvariationer som påverkar sättet att tänka, vara och kommunicera med andra. Vanliga drag av autismspektrumtillstånd är utmaningar i social interaktion och kommunikation samt begränsade och upprepande beteendedrag, intressen och aktiviteter. Autism och Aspergers syndrom är exempel på autismspektrumtillstånd. En person på autismspektrumtillståndet kan exempelvis:

  • ha stereotypa val av intressen och beteenden,
  • ha svårt att första vad andra tänker och känner,
  • uppleva nya och ovana saker som stressande.

Du hittar mera information om autismspektrum här:

B

Boende kan ordnas för personer med funktionsnedsättning med stöd av socialvårdslagen, handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Även mentalvårdslagen innehåller bestämmelser om boende.

Det är kommunen som bestämmer vilken lag som tillämpas. Kommunen bestämmer även hur boendet förverkligas. Personen med funktionsnedsättning ska dock alltid höras. Personens behov och önskemål ska tas i beaktande och det ska säkerställas att boendeformen är förenlig med personens intressen.

Boendeservice enligt socialvårdslagen

Enligt socialvårdslagen ska boendeservice ordnas för personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd i boendet eller med att ordna boende. Socialvårdslagens boendeservice används främst av äldre personer.

Serviceboende enligt handikappservicelagen och specialomsorgslagen

Enligt handikappservicelagen ska kommunen ordna serviceboende för en person med grav funktionsnedsättning som på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring.

Boende för en person med intellektuell funktionsnedsättning ordnas i första hand med stöd av handikappservicelagen. Om tjänsterna enligt andra lagar inte är tillräckliga, passliga eller annars förenliga med personens intressen, ordnas boendet med stöd av specialomsorgslagen. Enligt specialomsorgslagen kan tjänster även ordnas i personens egna hyres- eller ägarbostad eller i ett gruppboende.

Tjänsterna i handikappservicelagen och specialomsorgslagen är avgiftsfria.

Stöd– och serviceboende enligt mentalvårdslagen

Enligt mentalvårdslagen ska det för personer med mentalsjukdomar eller andra mentala störningar, utöver tillräcklig vård och service, i samarbete med socialväsendet i kommunen ordnas möjlighet till stöd- och serviceboende. Detta ska ske i samband med behövlig medicinsk eller social rehabilitering.

D

Att aktivt medverka och vara en del av samhället. Möjlighet att känna samhörighet och påverka beslut som berör den egna gruppen och samhället överlag.

Depression är en form av psykisk ohälsa, där man under en längre tid känner sig nedstämd eller mindre intresserad av andra människor och omgivningen. Man kan skilja mellan lindriga, medelsvåra, svåra och psykotiska depressiva episoder. Symptom av depression kan till exempel vara:

  • trötthet och ökat behov av sömn eller sömnlöshet,
  • svårigheter att tänka klart,
  • fysiska symptom som värk i magen, muskler och leder, eller andnöd och hjärtklappning.

Du hittar också mer information om depression här:

Klientens individuella hjälpbehov ska alltid beaktas vid anordnande av service och stöd enligt handikappservicelagen.

F

En flerfunktionsnedsättning innebär att förmågor som att förstå, kommunicera och kunna röra sig självständigt är mycket begränsade. Stöd och hjälpmedel har därför en avgörande roll när det gäller att bidra till ett bra liv hos personerna själva och deras familjer.

Flerfunktionsnedsättning innebär en kombination av svår rörelsenedsättning och svår intellektuell funktionsnedsättning, ofta med komplexa medicinska problem och stort omvårdnadsbehov. Även om en del även har syn- och/eller hörselnedsättning och/eller autism, är flerfunktionsnedsättning inte detsamma som att ha fler än en funktionsnedsättning.

FN:s funktionshinderkonvention antogs år 2006 av FN:s generalförsamling och trädde i kraft i Finland i juni år 2016. Konventionen motsvarar innehållet i andra människorättskonventioner. Den behövdes för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inte förverkligades.

Konventionen innehåller artiklar där man ålägger Finland att säkerställa viktiga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det centrala innehållet är att frångå diagnosbaserat tänk och istället utgå från individuella behov.

Vardagligt ord för personer med funktionsnedsättningar.

Handlar om individens förmåga att fungera i olika sammanhang. Kan påverkas av omgivningen eller individens funktionsvariation och hälsotillstånd. Alla människor har en viss funktionsförmåga.

Hinder som uppstår i ett samhälle som inte tar i beaktande olika människors behov och försvårar livet för olika individer. För en rullstolsburen person kan en trappa vara ett funktionshinder, medan en svårläst text kan vara ett funktionshinder för en person med intellektuell funktionsnedsättning.

Syftet med lagen om service på grund av handikapp är att främja förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället. Målet är också att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som personer med funktionsnedsättning möter i samhället.

Psykisk, fysisk eller kognitiv funktion som avviker från normen. Till exempel nedsatt syn eller nedsatt rörelseförmåga. Ordet ersätter föråldrade begrepp som handikapp och invalid. Många föredrar att säga ”person med funktionsnedsättning” istället för ”funktionsnedsatt person”, för att poängtera att en funktionsnedsättning är någonting man har, inte någonting man är.

En människas rätt att ha ett fungerande liv oavsett funktionsnedsättning och bestämma om ärenden som berör en själv.

Handlar om att alla människor har en unik uppsättning av förmågor och fungerar olika. Används ofta som synonym till funktionsnedsättning, men betyder inte det samma – till exempel kan god hörsel vara exempel på funktionsvariation.

En person som har en neurologiska funktionsnedsättningar behöver hjälpmedel för att underlätta vardagen. Symtomen är ofta livslånga och berör livets alla områden.

En funktionsnedsättning kan ha uppstått i en olycka, allvarlig syrebrist, drabbats av en sjukdom eller en händelse under fosterlivet som skadar hjärnan.

I en kommun där man bygger och planerar service och tjänster är det viktigt att ta hänsyn till alla invånare i kommunen. Tillgänglighet i miljö och tjänster är inte bara en fördel för rörelsehindrade och äldre personer, utan gynnar oss alla.

En tillgänglig och säker miljö främjar invånarnas välfärd och hela samhällets funktion.

Kommunen ska ordna skälig färdtjänst med följeslagarservice för en person med grav funktionsnedsättning. Till färdtjänst hör transporter som hör till det dagliga livet och som en person med grav funktionsnedsättning behöver för till exempel arbete, studier, uträttande av ärenden, deltagande i samhällelig verksamhet eller rekreation. Färdtjänst är en subjektiv rättighet.

H

Syftet med ett hjälpmedel är att det ska främja, stöda, upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan hos en person som har nedsatt funktionsförmåga på grund av ett funktionshinder eller en sjukdom.  Syftet med ett hjälpmedel är också att personens funktionsförmåga inte ska försämras. Ett hjälpmedel ska hjälpa personen att klara av olika uppgifter och underlättar också hen att vara delaktig i olika livssituationer.

Hörselnedsättning betyder att man har nedsatt hörsel på grund av en hörselskada. Hörselskada är ett samlingsnamn för hörselrelaterade åkommor som tinnitus, bullerskada, åldersbetingad hörselnedsättning, Ménières, otoskleros och till exempel hyperakusi. Personer som har någon form av hörselskada, i högre eller lägre grad, utgör ca 15% av befolkningen. I arbetsför ålder har ca 10% en hörselskada. I åldersgruppen 65–74 år har ca 30% en hörselskada och i gruppen över 75 år har ca 50% en hörselskada.

Ungefär 1% av befolkningen i Finland använder hörapparat men enligt sjukvården skulle 3,5% av befolkningen ha nytta av en hörapparat. Hörselnedsättning berör oss alla förr eller senare i livet eftersom hörseln börjar degenerera redan i 20-årsålder och inte återfås. Alla kan höra bättre i ett samhälle där vi kan läsa av andras läppar, se textad information på bussar, tåg och båtar och delta i evenemang där det används skrivtolk och induktionsslinga.

Det finns mera information om hörselnedsättning här:

I

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett samlingsbegrepp för många olika diagnoser. Begreppet kognitiv funktionsnedsättning används ofta synonymt med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns många olika orsaker till IF, till exempel kromosomförändringar, komplikationer under graviditeten, oväntade händelser vid födseln eller under uppväxten. Några exempel på IF är Downs syndrom och Fragilt X-syndrom. Att en person har IF kan betyda att hen:

  • behöver lite mer tid på sig att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor,
  • har svårare med teorin (att föreställa sig saker i tanken), socialt samspel och olika praktiska saker,
  • inte kan tala, utan i stället uttrycker sina tankar och känslor med rösten, ansiktsuttryck och kroppen.

Du hittar mera information om intellektuell funktionsvariation här:

J

Den ledande principen i Finland är att alla ska behandlas jämlikt. Enligt grundlagen är alla lika inför lagen. I grundlagen står att ingen utan godtagbart skäl får särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.  

Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Med diskriminering avses enligt diskrimineringslagen förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.

Skyldigheten att främja likabehandling finns i diskrimineringslagen. Enligt diskrimineringslagen ska myndigheterna i sin verksamhet bedöma hur likabehandling kan uppnås och vidta åtgärder som behövs för att främja likabehandling.

K

En serviceplan (handikappservicelagen), klientplan eller klient- och serviceplan (socialvårdslagen) är en verksamhetsplan som görs upp mellan klienten och den som ordnar socialvård. Planen ska göras upp för att utreda behovet av service och stöd som en klient har. Planen är inte ett förvaltningsbeslut av myndigheterna, vilket innebär att den inte är juridiskt bindande.

N

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är ett samlingsnamn för olika medfödda kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar vårt sätt att tänka, koncentrera oss, minnas och lära in. Vanliga diagnoser är adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet fungerar på ett annorlunda sätt.

P

Personlig assistans är nödvändig hjälp av en annan person för att en person med grav funktionsnedsättning ska klara av de sysslor som hör till normal livsföring. Det är frågan om sysslor som personen skulle utföra själv, men som hen på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom inte klarar av.   

Enligt funktionshinderservicelagen är det kommunens skyldighet att ordna denna service för en person som uppfyller kriterierna. 

Personlig assistans är den nödvändiga hjälp som en person med grav funktionsnedsättning har behov av hemma eller utanför hemmet 

1) i de dagliga sysslorna, 

2) i arbete och studier, 

3) i fritidsaktiviteter, 

4) i samhällelig verksamhet, samt 

5) i upprätthållande av sociala kontakter. 

För att personlig assistans ska ordnas förutsätts att personen med grav funktionsnedsättning har resurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den.

Meningen med positiv särbehandling är att ge alla jämlika möjligheter även i praktiken. Syftet är att främja likabehandling eller att förhindra eller undanröja olägenheter som beror på diskriminering.

Ett exempel på positiv särbehandling är då man i rekryteringen till en arbetsposition väljer en person på grund av att hen representerar en underrepresenterad grupp trots att en eller flera andra sökande har samma eller liknande meriter.

En övergripande term för psykiska besvär som påverkar vardagen, så som ångest och oro, och psykisk sjukdom, exempelvis depression och bipolär sjukdom.

S

Schizofreni är en sjukdom som betyder att man har återkommande psykoser, under vilka man kan ha vanföreställningar eller hallucinationer och över lag uppleva verkligheten på ett annorlunda sätt.  Orsaken till schizofreni kan ligga i ärftlighet, problem under graviditet och förlossning, hjärnsjukdomar under barndomen eller missbruk av droger. Schizofreni kan visa sig som:

  • vanföreställningar (verkligheten upplevs som annorlunda),
  • hallucinationer (man upplever saker som andra inte upplever),
  • tankestörningar (svårt att tänka klart).

Du hittar mera information om schizofreni här:

Det främsta sättet att ordna sådan rörlighet som passar alla är en tillgänglig och fungerande allmän kollektivtrafik. Till den hör anrops- och servicetrafik. Om det på grund av sjukdom, skada eller någon annan liknande funktionsnedsättande orsak inte är möjligt för en person att använda sig av den allmänna kollektivtrafiken ska service som stöder rörligheten ordnas för den här personen. Den ska ordnas om personen behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet.

Stöd för rörligheten kan ordnas på följande sätt:

1) handledning i hur allmänna trafikmedel används och handledd träning,

2) ledsagarservice,

3) grupptransport,

4) ersättning för skäliga kostnader för transport med taxi, invalidtaxi eller ett annat motsvarande fordon,

5) något annat lämpligt sätt.

Stöd för rörlighet kan också ordnas genom kombinationer av sätten ovan.

Ett specialomsorgsprogram ska göras upp för varje kommuninvånare som behöver specialomsorg. I den mån det är möjligt ska programmet göras upp tillsammans med personen själv och närstående till klienten eller intressebevakare. 

Specialomsorgsprogrammet ska innehålla alla de tjänster som personen beviljas med stöd av specialomsorgslagen. Detta oberoende av när, var och vem som i verkligheten ordnar tjänsterna. Ett specialomsorgsprogram är ett beslut som kan överklagas.  

En person med funktionsnedsättning kan få ersättning av kommunen för upp till hälften av kostnaderna för införskaffande av en bil om bilen är nödvändig för att personen ska klara de funktioner som hör till normal livsföring.

I Finland finns det ca 50 000 – 60 000 personer med en synskadade personer. Enligt WHO har man en synskada om man har svårt eller omöjligt att läsa en text eller att orientera sig i sin omgivning med hjälp av synen.

Utöver personer med en synskada finns det även personer med synutmaningar, som är mindre grava än synskada. Det talas om synutmaning om man har en synskärpa på mindre än 0,5. Synutmaningar medför svårigheter med vardagliga sysslor.

Du hittar mera information om synnedsättning här:

Individen har s.k. subjektiv rätt att erhålla vissa social- och hälsovårdstjänster. Välfärdsområdet är skyldigt att ordna den tjänst eller stödinsats som klienten ansökt om ifall klienten uppfyller grunderna för beviljande av tjänsten i fråga. Välfärdsområdet är skyldig att ordna tjänsten eller stödinsatsen oberoende av befintliga anslag. Enligt handikappservicelagen har en person med funktionsnedsättning subjektiv rätt att erhålla följande tjänster och stödåtgärder:

  • färdtjänst
  • serviceboende
  • personlig assistans
  • dagverksamhet
  • ändringsarbeten i bostaden
  • redskap och anordningar i bostaden

T

Motsatsen till funktionshinder. I ett tillgängligt utrymme kan alla röra sig och fungera enligt sin funktionsförmåga.

Ä

Kommunen ska ersätta en person med grav funktionsnedsättning för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till funktionsnedsättningen eller sjukdomen är nödvändiga för att personen med funktionsnedsättning ska klara de funktioner som hör till normal livsföring. 

Ändringsarbeten såsom breddning av dörrar, byggande av ramper, installering av badrum, WC och vattenledning, ändring av fasta inventarier och utbyte av byggnads- och inredningsmaterial är sådana som ersätts. 

Kommunen har ändå inte särskild skyldighet att ersätta kostnaderna, ifall tillräcklig omsorg om personen med grav funktionsnedsättning inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården.

Källor

Back to top of page