Mobbning rinner neråt i åldrarna precis som dyngan rinner neråt i graderna i armén. Den här lite kryptiska inledningen som inte öppnar sig för alla, bottnar i ett uttryck från min tid i den inhemska försvarsmaktens tjänst. Om en militär person av högre rang klantar sig, är det de lägst rangerade, fotfolket, som får ta konsekvenserna.
På ett lite liknande sätt tar de unga konsekvenserna av de vuxnas illamående som omger en mobbningskultur. Just det var biträdande borgmästaren för fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad Pia Pakarinen inte sen att påpeka i sin öppnande taltur under Hanaholmens tisdagseftermiddag med temat mobbning.
Strålande solsken bildade fond åt ett mörkt tema. Utbildningssektorn och ungdomsarbetessektorn var väl representerade i det välfyllda auditoriet med drygt 120 anmälda. De lyssnade med intresse på, bland andra, utbildningsledarna Åsa Gustafsson och Frida Warg från organisationen Friends i Sverige. Friends finansieras av Svenska Postkodlotteriet och några svenska storkoncerner.
Gustafsson lyfte fram lagstiftningen i Sverige och hur man ur Friends perspektiv går in i olika skolor för att motarbeta mobbning då den klassas som trakasserier eller kränkningar och på något sätt strider mot landets lag. I en del fall väger diskrimineringsgrunderna in, de är sju till antalet och inbegriper funktionsnedsättning som en grund.
Hej Hyper och DATE
Det blev inte desto mer tal om just funktionsnedsättning i själva anförandena. De två svenskarna tipsade däremot SAMS om Friends projekt tillsammans med Hjärnfonden i Sverige, Hej Hyper, och SPSM:s DATE som inte direkt hör till Friends men har att göra med det svenska antimobbningsarbetet.
Kanske finns det något att ta lärdom av, från ett land där det är ”dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning”. Så lyder rubriken på en artikel som finns här och handlar om en forskare vid Lunds universitet och dennes slutsatser i juni 2018. Det är ingalunda i jämförelse med Finland fråga om någon dubbelhet: rubriken anspelar på svensk statistik.
Hej Hyper är ett övergripande projekt i upplysningssyfte med en januariaktuell musikal som turnerar grannlandet, kring neuropsykiatriska diagnoser (man talar om NPF-diagnoser) såsom ADHD och Aspergers. Därav namnet Hyper, och Hej Hyper heter det för att Friends projekt i allmänhet kretsar kring det lilla men viktiga ordet Hej.
En elevs ”Hej” riktat till en funktionsnedsatt elev, som också blev Friends grundare, var den isbrytande gesten som satte igång Friends i slutet av nittiotalet och blev tongivande för verksamheten. Hej Hyper är i vidare mening inte bara musikal utan också en visuellt imponerande och väl genomtänkt sajt (här) med bl.a. ”hyperkaraoke” och informationspaket för skolor.
Ett annat infopaket kring funktionsnedsättningar i Sverige är Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM:s DATE-materialbank. DATE är en akronym som står för Delaktighet, Attityder, Tillgänglighet och Elever och barn. Läs mer om det här. ”DATE lärmaterial handlar om att tillgängliggöra våra lärmiljöer, för alla, oavsett funktionssätt” står det på sidan.
Informationsmaterial för skolor är bra, men det är i de verkliga mötena mellan elever med olika variationer i funktion, hudfärg, sexuell läggning etc. som man kommer vidare från blott och bart kartläggning och analys. Det är att, som Stationens Barns (Aseman Lapset ry) Ville Koikkalainen så kärnfullt sade, gå in i de små sammanhangen eller på verkstadsgolvet (exempelvis skolrasten) och göra konkret välgörande arbete i form av riktade insatser med tanke på individens sociala ekologi där personens hela kontext tas i beaktande.
-Lyft fram det normkritiska perspektivet, gör eleverna medvetna om variationer, hälsar Gustafsson oss i Finland på tal om just funktionsnedsättning och mobbning.
-Det som tas för givet måste ifrågasättas.
Hönan och ägget
Att ha antimobbningsprogram med klatschiga namn räcker inte, utan som Gustafsson och Warg sade måste man ha ett finfördelat smörgåsbord som kan tillämpas fallvis. Det som gäller en skola gäller kanske inte en annan.
Nu bör man minnas att mobbning kan ha upphov i funktionsnedsättning, men att mobbning också kan leda till funktionsnedsättning, främst psykisk ohälsa, i olika tidsmässig utsträckning. En kanske mår dåligt någon vecka av ett kränkande glåpord, en annan kanske systematiskt får sin personliga integritet ifrågasatt och sitter konsekvent på livstids medicinering.
Därför borde man på ett seminarium om mobbning ta upp funktionsnedsättning mer explicit. Om det sedan upplevs som överdrivet understreckande och sorterande av folk i olika fack, är en annan femma. Hönan och ägget är svåra att skilja på, men som teman är mobbning och funktionsnedsättning sammanflätade.
Det vore politiskt självmord att svepa ”ungdomsåren” under funktionsnedsättningsrubriken. Men en ung människa med funktionsnedsättning har förstås den aktuella utvecklingsfasen att jonglera med därtill, från fall till fall. Ungdomsläkaren vid befolkningsförbundet Miila Halonen lyfte i sitt anförande fram intressanta fakta om en del ungdomars gasa-bromsa-mentalitet ur ett neuropsykologiskt utvecklingsperspektiv; t.ex. hur en mycket impulsiv tonåring lättare kan slänga ur sig osakligheter.
Klichémässigt, kanske, men det lyder nog klokast så här: barndomen och tonåren är en känslig tid. Och håll i minnet att den utövande parten i en kränkande relation har offerstatus i minst lika hög grad som den kränkta, på tal om just socialekologiska nischer, beaktande av kontext etc.
Patrik Simberg