fbpx

En betydande minoritet går till val

| Uppdaterad
Illustrationsbild

Kommunalvalet flyttas fram på grund av coronaepidemin: enligt det nya beskedet ska röstsedlarna ligga i valurnorna den 13 juni. Då klarnar det vem som fattar de kommunala besluten under de följande fyra åren. SAMS och dess medlemsförbund uppmanar dem som ställer upp i kommunalvalet att lyfta fram funktionshinderfrågor under devisen: Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Personer med funktionsned­­sät­tningar kallas ibland för Finlands största minoritet: enligt EU-SILC-undersökningen om europeiska levnadsförhållanden kan andelen av befolkningen uppgå till 29 procent. Samtidigt är det en brokig skara med olika behov.

För att dessa behov också ska synas i den offentliga debatten riktar sig funktionshinderförbunden nu till både politiker och allmänheten genom att sprida information och kunskap inför kommunalvalet.

Under våren kommer förbundens kommunalvalskampanj att synas på webben och sociala medier med taggen #EnKommunFörAlla¸. Budskapet till de röstberättigade är: rösta på kandidater som tar funktionshinderfrågor i beaktande.

Hurdana frågor är då avgörande? Läs hur några väljare resonerar:

”Satsa på skolkuratorer” 

Varje vardag samlas omkring 25 personer på vänstugan Svalboet i Närpes. Vänstugan är en mötesplats för kommuninvånare med erfarenhet av psykisk ohälsa.

Maj-Len Jossfolk är ordförande för psykosociala föreningen Svalan som driver Svalboet. Hon ger Närpes ett gott betyg för psykvården.

– Närpes har en psykosocial enhet som man får besöka utan remiss, vilket är jättefint. Kommunen har rätt bra resurser när det kommer till läkare, psykologer och samtalskontakter, säger Jossfolk.

Maj-Len Jossfolk

  • Ålder: 58
  • Kommun: Närpes
  • Yrke: Sjuk­pensionerad, tidigare distriktchef på FPA
  • Förening:Psyko­sociala föreningen Svalan rf

Enligt Maj-Len Jossfolk är det centralt att kandidaterna i kommunalvalet sätter sig in i frågor som berör psykisk ohälsa. Avgörande är också att kommunpolitiker är beredda att stöda aktörer inom tredje sektorn.

– Det är viktigt att kandidaterna är insatta i vårt arbete och villiga att understöda oss ekonomiskt.

Maj-Len Jossfolk hoppas att kvaliteten på vården bibehålls också efter att social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. I den politiska debatten inför kommunalvalet skulle hon särskilt vilja rikta fokus på barn och ungdomar.

– Vi behöver tillräckligt med resurser i skolorna för kuratorer och stödpersoner av olika slag. Hur man mår i ungdomen påverkar en genom hela livet, konstaterar Jossfolk.

”Fler med funktionsvariation borde ge sig in i politiken”

Ordförande Harold Henriksson vid föreningen Åbolands Synskadade har lång erfarenhet av politik. Vid sidan av ordförandeskapet är han medlem i rådet för personer med funktionsnedsättning i hemkommunen Pargas, där han sitter för sjunde perioden i följd.

– Efter kommunalvalet klarnar det om det blir en åttonde period, säger Harold Henriksson, som inte verkar slå av på takten fast han snart fyller 81 år.

Henrikson, som har en synskada, säger att kommunalvalet är avgörande i frågor som berör funktionshinder.

– Det är kommunerna som ska sköta de flesta tjänster vi behöver. Färdtjänst, personlig assistans och anpassat boende. Det här behöver lyftas fram, alla kandidater är inte tillräckligt insatta i de här frågorna.

Harold Henriksson

  • Ålder: 80
  • Kommun: Pargas
  • Yrke: Socionom
  • Förening: Åbolands synskadade

Hemkommunen Pargas får beröm av Harold Henriksson när det gäller service för personer med särskilda behov. Som medlem i funktionshinderrådet har han själv ett finger med i spelet.

– Jag vet vem jag ska rycka i ärmen när det behövs.

Henriksson skulle gärna se att flera personer med funktionsnedsättning gav sig in i politiken, men han konstaterar att det många gånger kan vara svårt att lita på sin egen förmåga och kompetens.

– Hur vi ska få flera av våra duktiga människor att ställa upp i val, ja det är en bra fråga!

”Tillgänglighet i vardagen handlar om allt från rullstolar till svensk service”

Även grankullabon Daniela Frankenheuser skulle gärna se flera personer med särskilda behov i politiken.

– Det skulle vara viktigt att personer med funktionsvariationer skulle synas, men de är ofta väldigt försiktiga, säger Frankenheuser.
När det gäller tillgängligheten i Grankulla lyfter Frankenheuser fram tågperrongen, som enligt henne borde anpassas bättre för rullstolsburna. Själv använder hon inte rullstol, men hon har noterat att flera platser i staden är besvärliga.

Daniela Frankenheuser

Daniela Frankenheuser

  • Ålder: 40
  • Kommun: Grankulla
  • Yrke: Kanslist
  • Förening: FDUV i Mellersta Nyland

Frankenheuser arbetar deltid som kanslist vid FDUV och bor i ett lägenhetsboende vid en Kårkulla-enhet. För egen del är hon nöjd med tillgängligheten på enheten. Staden kunde däremot bli bättre på svenskspråkig service.

– Jag är inflyttad Grankullabo och inte så insatt i alla stadens tjänster, men de är ibland lite dåliga på svenska.

Inför kommunalvalet följer Frankenheuser med kandidatnomineringen både via nätet och ute på gator och torg.

– Jag brukar titta på valaffischerna på stan och på Facebook, och sedan söka vidare på de kandidater som intresserar för att ta reda på vilka saker de står för, säger Frankenheuser.

”På en skala från 1 till 10 får mitt intresse för kommunalvalet en åtta”

Det är de lokala frågorna som gör kommunal­valet intressant, anser teckenspråkiga Elin Westerlund som studerar vid Helsingfors universitet. På kommunnivå är det lättare att påverka beslutsfattandet än i riksdagen.

När Elin Westerlund väljer vem hon ska rösta på uppskattar hon öppenhet, och att kandidatens åsikter sammanfaller med de egna i viktiga frågor.

– Det är också viktigt att hen har en positiv inställning till teckenspråken och vill gynna teckenspråkigas situation, säger Westerlund.

Elin Westerlund

Elin Westerlund

  • Ålder: 23
  • Kommun: Helsingfors
  • Yrke: Studerande vid Helsingfors universitet

Tillgänglighet är en kärnfråga, och Elin Westerlund vill särskilt fokusera på språkpolitiken.

– Man borde tänka på att det finns fler språk än finska och svenska. Teckenspråk, till exempel.

Westerlund önskar att Helsingfors skulle förbättra barn och ungas tillgång till teckenspråk.

– På finlandssvenskt håll finns det brister. Barnen har rätt till teckenspråksundervisning som modersmålsundervisning i grundskolan, men i praktiken uppfylls den inte.

Elin Westerlund anser att det är viktigt att fler människor har kunskap om hur man bemöter en teckenspråkig person. Man ska inte förutsätta att alla kan höra.

– Jag tycker att det är irriterande att till exempel hälsostationer antar att man har normal hörsel och kan ta del av röntgensvar per telefon. Hallå, det går att meddela resultatet på ett sätt som inte kräver att man kan höra. Exempelvis genom elektroniska meddelanden.

Text och illustration: Sebastian Dahlström Foton: Privat

Lika rätt till demokratiskt deltagande tryggas genom lag

Enligt vår grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av riksdagen. Var och en ska ha rätt att påverka samhällets utveckling. Det här framgår i paragraf 2 i grundlagen, som fastställer att Finland är en demokrati. Kapitel 2 i grundlagen, som berör grundläggande fri- och rättigheter, ger deltagandet i val ännu starkare skydd. Där framgår bland annat att alla som fyllt 18 år har rätt att rösta i kommunalval.

Samhället ska främja den enskildas möjligheter att delta i samhällelig verksamhet, och påverka beslut som gäller personen själv. Enligt grundlagens paragraf 6 får ingen utan godtagbara skäl särbehandlas på grund av sin funktionsnedsättning eller sitt hälsotillstånd. I klarspråk betyder det här att en funktionsnedsättning inte ska utgöra ett hinder för att kandidera i kommunalval eller på andra vis delta i beslutsfattande.

Också vår handikappservicelagstiftning har skapats med syftet att främja ”de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället”. Enligt paragraf 8 ska ”de handikappade ges rehabiliteringshandledning och anpassningsträning samt annan service som behövs för att syftet med denna lag skall nås”.

Det här innebär att ifall extra stöd krävs på grund av individuella behov ska detta också tryggas av samhället. I praktiken kan det här handla om fler personliga assistanstimmar, eller resor med färdtjänst för att en person ska kunna kandidera i val.

Även artikel 29 i FN:s funktionshinderkonvention, som haft laga kraft i Finland sedan 2016, gäller lika möjligheter att delta i val också eventuell kandidatur. Alltså tryggas möjligheterna till deltagande på många sätt.

En annan femma är om vårt socialvårdssystem är flexibelt nog. Trots att beslut om assistens ska fattas på individuella grunder, och utan ogrundade dröjsmål, är socialt arbete inom funktionshinderservicen kraftigt underresurserat. Det leder sannolikt till att personer med funktionsnedsättningar är kroniskt underrepresenterade i våra beslutsfattande organ, lagarna till trots.

Text: Elias Vartio

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 01/2021.

Artikelns webbversion uppdaterades 11.3 för att motsvara rådande omständigheter efter att kommunalvalet flyttades från april till juni.

Back to top of page