AKTUELLT
Två steg framåt och ett steg bakåt. Ungefär så kan man sammanfatta de finlandssvenska organisationernas syn på den historiska funktionshindersservicelag som just nu manglas i riksdagen.
I skrivande stund är det oklart om behandlingen av den nya funktionshindersservicelagen avancerar i riksdagen före julhelgen eller inte. Enligt planen ska lagen träda i kraft den 1 januari 2023, men många saker pekar på att det inte kommer att ske. Tills vidare finns inget datum inprickat för när lagen ska behandlas i plenum, lyder beskedet från riksdagen.
I slutet av november besannades farhågan: lagen som funktionshinderfältet efterlyst i årtionden fördröjs. Social- och hälsovårdsministeriet uppgav då i ett pressmeddelande att regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen ”för att trygga tjänsterna inom specialomsorgen även efter den första januari 2023 medan riksdagen fortsätter behandla funktionshindersservicelagen” – alltså förberedde man sig på att lagen inte blir klar i tid till årsskiftet.
– Det är en fruktansvärt komplicerad lag som har ett väldigt stort tillämpningsområde, vilket också ökar de statliga kostnaderna. Det är säkert därför som behandlingen i riksdagen drar ut på tiden, säger Ulrika Krook, jurist med socialomsorg som specialområde.
Den nya funktionshindersservicelagen ska ersätta den nuvarande handikappservicelagen och specialomsorgslagen för att garantera den service som personer med funktionsnedsättning har rätt till när vårdreformen blir verklighet nästa år.
– Den nya lagen är tyvärr otydligt skriven och dåligt formulerad med bristande juridiska kvaliteter, vilket lämnar ett stort utrymme för tolkningar, säger Veera Florica Rajala, socialpolitisk sakkunnig på Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS).
Veera Florica Rajala ger ett konkret exempel på en fråga som vållar huvudbry.
– Propositionen har en åldersbegränsning som fråntar äldre rätten att få den service som tillkommer andra personer med funktionsnedsättning. Det är oklart vad som avses med äldre. Var dras åldersgränsen och varför?
Frågan är av stor betydelse för FSS eftersom många drabbas av nedsatt syn på ålderns höst.
– Det kan leda till att äldre synskadade blir förnekade belysningsanpassning, färdtjänst eller mobilitetsinstruktörer. Och det i sin tur innebär en förhöjd risk att skada sig. I värsta fall kan upp till 30 000 personer få försämrade rättigheter, säger Florica Rajala.
Svenska hörselförbundet skjuter också ned åldersbegränsningen.
– Det är svårt att definiera när och i vilken ålder en hörselskada har börjat. Åldersbegränsningen får inte vara en sparåtgärd, säger Ilona Salonen, verksamhetsledare för Svenska hörselförbundet.
Brådska och slarv
Salonen påtalar även andra problem. Målgruppen hörselskadade har trillat bort i den tabell som har fogats till lagförslaget.
– Jag utgår från att det är ett misstag. Kommunikationssättet får inte avgöra om man har rätt till service eller inte, säger Salonen.
Många som FUNK. talar med anser att lagberedningen har präglats av brådska, vilket har medfört slarvfel i den proposition som nu behandlas av riksdagen. Trots flera tillkortakommanden välkomnar de finlandssvenska förbunden ändå lagförslaget.
– Det bästa med den nya lagen är att den utgår från individuella behov i stället för en diagnosbunden syn. Det här är också i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger Nina af Hällström, verksamhetsledare på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder.
Personlig assistans
Ett annat framsteg är att förslaget tryggar rätten till personlig assistans även för personer som behöver stöd för att utforma och uttrycka sin vilja. Framsteget överskuggas ändå av att det så kallade resurskravet fortfarande ingår i lagförslaget.
– Å ena sidan sänker man tröskeln för att vissa grupper ska få personlig assistans, men å andra sidan måste de berörda kunna formulera sitt behov av stöd. För många som har en intellektuell funktionsnedsättning leder det till att de blir utan assistans. Vi hoppas att resurskravet slopas eftersom det är diskriminerande, säger Vanessa Westerlund, sakkunnig på FDUV.
Hon anser ändå att den nya lagen, trots alla brister, är välkommen.
– Det är den största lagändring som har gällt FDUV:s målgrupp de senaste 50 åren. Vi hoppas att lagen godkänns av riksdagen med vissa justeringar, säger Vanessa Westerlund.
Psykosociala förbundet är inne på samma linje.
– Den nya lagen är efterlängtad. Det är bra att man nu frångår diagnostänket. Resurskravet är däremot problematiskt. Till exempel de som har drabbats av schizofreni kan ha svårt att precisera vilken typ av hjälp som de behöver, säger Henrik Lagberg, styrelsemedlem på Psykosociala förbundet.
Trots att resurskravet väcker kritik finns det flera organisationer som visar en förståelse för att kravet har kommit till.
– Vi inser att det kan bli för dyrt för samhället att finansiera personlig assistans för alla personer med funktionsnedsättning. Vi kan godta resurskravet i dess nuvarande form om det är det pris vi måste betala för att lagen ska godkännas, säger Ulf Gustafsson, verksamhetsledare för FMA – Funktionsrätt med ansvar. •
Vadå för lag?
- I samband med social- och hälsovårdsreformen stiftas en ny lag om funktionshinderservice, där det bestäms om tjänster för personer med funktionsnedsättning. Den slår ihop handikappservicelagen och specialomsorgslagen till en enda lag. Reformen började förberedas för över 20 år sedan.
- Till tjänster som lagen bestämmer om hör bland annat stöd för boende, hjälpmedel, personlig assistans och undervisning av teckenspråk.
- Målet är att beakta individuella behov och inte utgå från diagnoser när man bestämmer vem som har rätt till service.
- Tidigare har kommunerna och samkommunerna ordnat funktionshinderservice. När vårdreformen träder i kraft går ansvaret för servicen över till välfärdsområdena. Specialomsorgsdistrikten som skött tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer att upplösas.
- Under lagberedningens gång har lagstiftarna hört olika experter, kommuner och intresseorganisationer för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Lagen har ändå fått kritik från fältet, bland annat för att vara alltför mångtydig och medföra ökade levnadskostnader för vissa grupper.
- Lagen är tänkt att träda i kraft 1.1.2023. Om riksdagen inte hinner behandla lagen före årsskiftet ska nuvarande service tryggas genom en lagförändring tills den nya lagen är klar.
Text: Mikaela Remes ● Bild: Shutterstock
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2022.
