En varm och solig vårdag i maj samlades ett gäng SAMS vänner för att fräscha upp kunskaperna i hur man hjälper andra i en eventuell nödsituation. Alla kan hjälpa till på något sätt. Om man inte kan hjälpa till med att sätta förband eller hjälpa med återupplivning så kan man vara den person som ringer det allmänna nödnumret 112. Det är också viktigt att någon kan sitta och vänta och lugna den som behöver hjälp. Alla kan vi alltså bidra, de här orden sammanfattade introduktionen på Första hjälp kursen.
Eftersom kursen körde igång på eftermiddagen så inledde vi med att äta god paj med sallad under tiden vi fick bekanta oss med innehållet av kvällen. Vi startade med en presentationsrunda och diskuterade samtidigt om Första hjälpen är bekant för alla. De flesta hade bekantat sig med Första hjälpen någon gång men det var bra att uppdatera sig tyckte många. Ledarna Kia Brummer och Johan Nyman från Johanniterhjälpen drog kursen och lotsade deltagarna med van hand genom alla lite knepiga teman.
”När blir det en fortsättning på kursen?”
Det som skiljer denna kurs från övriga kurser är att den här kursen är praktisk och mycket pedagogisk. Ledarna för kursen utmanar en att fundera över hur man kan använda de redskap eller kläder man redan har då man hjälper andra. Man tvingas ofta i en nödsituation att improvisera och våga tänka utanför boxen.
Under kursen fick man också kritiskt fundera på varför man gör på ett visst sätt då man hjälper en annan person i nöd. Efter att kaffetanden börjat värka och vi hade fått en smarrig kaka till kaffet fick vi öva på att sätta förband och mitella. Vi diskuterade även hur man exempelvis hjälper en person i rullstol som fått något i halsen. Då finns det flera olika saker man behöver tänka på, man behöver vara säker på att personen i rullstol har säkerhetsbälte på om man behöver röra eller lyfta personen. Man kan också behöva använda en vägg att luta rullstolen mot ifall man är osäker på att rullstolen faktiskt hålls på plats då man ska hjälpa personen.
Ledarna visade också hur man enklast hjälper en person i framstupa sidoläge. Många tänkvärda och konkreta tips fick vi under kvällen. Då kvällen började lida mot sitt slut var det flera som utbrast ”är det slut redan? Vi har ju bara börjat känns det som.” Javisst kändes det så. Det finns mycket mer att gå igenom och jag tror att alla deltagare var nöjda och ännu mera kunskapstörstiga efter kvällen. Den här kursen vill du inte missa!
”Jag vill veta mera om hjärt- och lungräddning”
