fbpx

”I Afghanistan betraktas funktionsnedsättning som Guds straff”

| Uppdaterad
Illustrationsbild på en flicka klädd i rött i Afghanistan.

Talibanernas negativa syn på avvikelser och nedmonteringen av det internationella biståndet i Afghanistan är en ödesdiger kombination, varnar stiftelsen Abilis.

Den afghanske flyktingen Ali Ahmadi befarar att det nya talibanstyret i Afghanistan kan medföra stora problem för landets invånare med funktionsnedsättningar.

– Jag är illa rädd för att det nu blir svårare att upprätthålla skolor för personer med funktionsvariationer. En stor del av dessa skolor har blandade klasser med pojkar och flickor, vilket är en otänkbar ekvation för talibanerna, säger Ahmadi.

ESBOFÖRETAGARE. Ali Ahmed är hemma från Afghanistan och flyttade till Finland år 2013.
ESBOFÖRETAGARE. Ali Ahmed är hemma från Afghanistan och flyttade till Finland år 2013.

FUNK. träffar Ali Ahmadi i Mankans i Esbo där han driver ett bolag som bland annat erbjuder tolkningstjänster för invandrare. Ali Ahmadi drabbades av en aggressiv typ av glaukom med nedsatt syn redan vid födseln.

– Funktionsnedsättning betraktas ofta som Guds straff i Afghanistan. Av samma anledning blev vår familj socialt utfryst efter att jag föddes, berättar Ahmadi.

Läget i Afghanistan

  • Den 15 augusti kollapsade Afghanistans regering och talibanerna tog över makten i landet.
  • Talibanerna beskrivs som en muslimsk fundamentalistisk rörelse, vars mål är att styra Afghanistan – ett av världens fattigaste länder, där blodiga konflikter pågått sedan 1970-talet.
  • År 2001 invaderade USA landet i jakt på dem som ansvarade för terror­attackerna 11 september samma år.
  • Internationella styrkor var närvarande i landet i 20 år, men i slutet av den här sommaren drog sig USA och dess allierade ur landet. Massvis med människor evakuerades, bland dem afghaner som arbetat för utländska makter. Många fler vill lämna landet.
  • Nu har Afghanistans ekonomi rasat, offentligt anställda blivit utan lön och utländskt bistånd frysts. Enligt FN riskerar en tredjedel av befolkningen att drabbas av hungersnöd. Hot om våld är vardag för afghanerna och kvinnornas rättigheter har försämrats.

Svårt att försörja sig

I synnerhet på landsbygden är det många afgh­aner som på grund av vidskepelse förvillas att tro att medfödda funktionshinder smittar, vilket föder rädsla och beröringsskräck.

– Funktions­ned­sättning är något man skäms för och skyler över i Afghanistan. Alla typer av funktionsnedsättning betraktas som en börda, eftersom dessa personer oftast inte kan delta i försörjningen av familjen, säger Marjo Heinonen, verksamhetsledare vid Abilis-stiftelsen.

Heinonen bodde i Afghanistan på 1990-talet och är förtrogen med den lokala vardagen.

– Det finns en större social acceptans för att man förlorar ett ben efter att ha stigit på en mina, eller om man blir skadad i kriget, säger hon.

Att tjäna sitt levebröd med en funktionsnedsättning är lättare sagt än gjort.

– Pojkar och män med funktionsnedsättning uppmuntras lära sig Koranen och sjunga vid gudstjänster i moskéerna i utbyte mot allmosor. Kvinnorna tvingas ofta stanna hemma utan möjligheter till en egen utkomst och ett eget jobb, säger Ahmadi.

Allt fler nödställda i landet

Ali Ahmadis familj flyttade från Afghanistan till Iran när han var liten. Under tiden i Iran förvärrades hans glaukom.

– Jag förlorade synen redan i 14-årsåldern, efter att alla försök att operera mina ögon miss­lyckades.

Trots högskolestudier och en gedigen utbildning var det så gott som omöjligt för honom att få ett jobb och försörja sig i Iran. Ali Ahmadi flydde år 2013 till Finland, där han nu jobbar för flera kommuner som köper översättnings- och tolkningstjänster av hans bolag.

– Jag följer med vad som händer i Afghanistan via ljudfiler på olika nyhetstjänster, och så talar jag med mina släktingar, säger han.

Talibanernas återkomst till maktens korridorer gör honom bekymrad.

– Talibanerna förhåller sig väldigt negativt till personer med specialbehov. De tvekar inte att ta till våld mot dem som avviker från normen.

I takt med att den humanitära situationen i landet förvärras är det allt fler som råkar illa ut.

– Mina vänner och släktingar i Afghanistan ber så gott som varje dag om ekonomiska bidrag för att klara av vardagen, säger Ali Ahmadi.

De flesta internationella hjälp­organis­at­ioner har lämnat landet efter att talibanerna tog makten i augusti.

– Utrikesministeriet förbjuder alla finska organisationer att skicka pengar till Afghanistan, eftersom vi inte vet med säkerhet om pengarna går till talibanerna eller inte. Landets bank­system är också otillförlitligt, vilket försvårar alla ekonomiska transaktioner till Afghanistan just nu, säger Marjo Heinonen.

Abilis lämnar Afghanistan

Stiftelsen Abilis har för närvarande inga akt­iva projekt i landet och har inga planer på att fortsätta sin verksamhet under det rådande talibanstyret.

– Vi har varit i kontakt med vår samarbetspartner, den lokala funktionshinderorganisationen Development and Ability Organization, som bekräftar att det finns behov av fortsatt ekonomiskt stöd, säger Heinonen.

Stiftelsen Abilis

  • Stiftelsen jobbar för bättre levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning i världens fattigaste länder.
  • Finansierar projekt som personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländer själva har planerat. Projekten handlar om allt från att grunda företag till att sprida information om mänskliga rättigheter.
  • I fjol nådde Abilis projekt 37 000 personer med funktionsnedsättning.
  • Finansieras i huvudsak av medel från Finlands utrikesministerium.

Hur kommer det att gå med organisationens arbete?

– De kommer säkert att fortsätta sitt arbete, men i mindre skala än tidigare.

Trots att arbetet fortgår förutspår hon kärva tider för landets personer med funktions­nedsättning.

– Talibanernas syn på funktionsvariationer är skrämmande. I deras värld har man inget männ­iskovärde om man har en funktionsnedsättning. Jag befarar att talibanerna inte har visat sin värsta sida ännu. När de stärker greppet om makten kommer de säkert att låsa in alla personer med funktionsnedsättning i anstalter eller tvinga dem till isolering i hemmen.

Trots den krassa prognosen kan även den hårdaste talibankrigare vekna när han ställs inför en situation där den egna familjen drabbas.

– Jag kommer ihåg ett fall där en taliban­krigare tvingades omvärdera sin syn på funktions­nedsättning när hans barn förlamades efter en hjärnhinneinflammation. Men det var ett enskilt fall. Det ändrar inte på talibanernas ideologiska syn på funktionsnedsättning, säger Heinonen.

Text: Mikael Sjövall • Foto: Mikael Sjövall, Adobe Stock

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2021.

Back to top of page