Benita Öberg är först av alla på nya chefsposten: ska bevaka svenskan i välfärdsområdena

”Jag tillträdde mitt jobb som servicelinjedirektör med ansvar för svensk service inom social- och hälsovårdstjänsterna vid Västra Nylands välfärdsområde på heltid vid årsskiftet. Innan dess hade jag deltagit i planeringsarbetet i ett och ett halvt år.

Det här är en ny tjänst vid en ny enhet med ny verksamhet, så visst är det historiskt. Den svenska enheten ska finnas som stöd för hela Västra Nylands välfärdsområde. Tanken är att svenskan ska vara en del av den dagliga verksamheten i all service inom området. Den ska synas till exempel i styrdokument, personalfrågor och rekryteringar, i it-tjänsterna och vården överlag. 

Arbetet är ännu i startgroparna. Vi börjar med att kartlägga vilka svenskspråkiga tjänster vi kan tillgodose inom det egna välfärdsområdet och vad vi borde köpa in, och ifall det ska ske tillsammans med andra tvåspråkiga välfärdsområden eller aktörer. 

I början går mycket tid åt till planering och att bygga nätverk. Speciellt viktigt är samarbetet med de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS, och dessutom ska vi ha tät kontakt med läroinrättningar och universitet. Vi träffar personal vi ska jobba ihop med, vilket är allt från dem som förser barn och familjer med tjänster till dem som jobbar inom funktionshinderservice och äldreomsorgen. Vi ska kartlägga en hur stor del av personalen är svenskspråkig eller kan svenska. 

Många kommuner som nu hör till Västra Nylands välfärdsområde är tvåspråkiga, där har det varit naturligt med fungerande svenskspråkig service, men bara tolv procent av välfärdsområdets invånare har svenska som modersmål.

Vi är totalt fyra personer vid den svenska enheten och tillsammans jobbar vi för att kunna tillgodose hela den tvåspråkiga organisationen. Jag leder enheten, men kommer också att ha funktionshinderservice som ett av mina arbetsfält. Arbetet har bland annat att göra med vidareutvecklingen av Kårkullas tjänster som nu övergått till välfärdsområdena, i och med att samkommunen upplöstes vid årsskiftet. 

Tidigare jobbade jag som social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg, som var den största användaren av Kårkullas tjänster. Att utveckla de här tjänsterna ligger mig nära om hjärtat.

Det viktiga för Kårkullas klienter är att veta att välfärdsområdets verksamhet är helt identiskt med kommunernas och samkommunernas verksamhet. Nu har vi ändå tillgång till ett bredare kunnande också i de områden där det tidigare inte funnits en självklar tvåspråkighet. Inom Västra Nyland kommer vissa experttjänster fortsättningsvis att köpas in från forna Kårkulla, men också via HUS. Jag ser många möjligheter där.

Enligt lagen har vi inom Västra Nylands välfärdsområde specialuppdraget att stöda utvecklingen av den tvåspråkiga servicen nationellt. Egentligen ska vi inte utveckla på egen hand, utan bistå de övriga tvåspråkiga välfärdsområdena i utvecklingsarbetet och samarbeta. Vi ska se till att man följer det som står i grundlagen om det svenska språket. Alltså fungerar vi lite som språkpoliser, om man får säga så. Vi är skyldiga att ge nationalspråksnämnden rapporter och uppföljningar om hur den svenska servicen förverkligas. I år vet vi kanske ännu inte så mycket, men redan nästa år kommer vi att kunna rapportera resultat.

Egentliga Finland är det andra tvåspråkiga välfärdsområdet med ett specialuppdrag – att samordna samarbetsavtal för tjänster som man inte kan eller som det inte lönar sig att ordna inom alla välfärdsområden på egen hand. Vissa av Kårkullas tjänster är exempelvis sådana man måste göra samarbetsavtal om, det står skrivet i lagen.

Staten har tyvärr inte gett separat finansiering för specialuppdrag. Uppgiften ingår i välfärdsområdets allmänna budget. De tvåspråkiga välfärdsområdena får visserligen en extra ersättning för tvåspråkigheten, men den tilldelas även områden utan specialuppdrag. Klart vi gärna skulle ha fått öronmärkta pengar, eftersom uppdraget är viktigt och kräver resurser. Vi anställda inom enheten är fullt sysselsatta. Men nu måste vi jobba enligt de resurser vi har, åtminstone i år, och hoppas på ett annorlunda beslut från statligt håll för nästa år.

Övergången till välfärdsområdena har gått ganska bra, med tanke på allt det nya vi byggt upp. Många har skött sina jobb i den gamla organisationen samtidigt som de deltagit i planeringen av den nya och sedan direkt gått över till att jobba för välfärdsområdet. Det är en väldigt stor omställning. Men jag är övertygad om att alla fått den vård och den service de behöver, också efter årsskiftet. 

Om man stöter på problem är det bara att kontakta oss. Vi vill utveckla ett system för kundrespons, för att skapa oss en helhetsbild av hur väl den svenskspråkiga servicen i välfärdsområdena fungerar.”