I juli presenterades ett lagförslag om en ändring av diskrimineringslagen, vilken innebär att man inte längre måste göra en likabehandlingsplan på varje verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken.
Paragrafen om att en likabehandlingsplan ska upprättas på varje verksamhetsställe infördes i diskrimineringslagen för bara ett år sedan, men ska alltså nu slopas. Nu föreslås det istället att diskrimineringslagen ändras så att en enda plan görs för hela kommunen (eller verksamhetsarrangören).
Den här förändringen är ett led i regeringens mål att stärka kommunernas verksamhetsförutsättningar genom att avveckla regler inom kommunernas nuvarande uppgiftsområde.
SAMS har skrivit ett utlåtande om ändringen, där vi sammanfattningsvis tycker så här:
Syftet med diskrimineringslagen är att aktivt och systematiskt främja likabehandling och förebygga diskriminering redan i småbarnspedagogiken. SAMS målgrupp är en dubbelminoritet som lever med både funktionsnedsättning och svenska som modersmål, vilket gör gruppen särskilt utsatt för diskriminering genom hela livet. Att minska likabehandlingsarbetet redan i småbarnspedagogiken är inkonsekvent med diskrimineringslagens syfte.
Vi ifrågasätter om en likabehandlingsplan som görs på högre nivå, till exempel för en hel kommun, verkligen kan främja likabehandling lika effektivt som en plan som görs separat på varje verksamhetsställe. Om arbetet flyttas från verksamhetsnivå till högre nivå riskerar planerna att bli alltför allmänna och inte ta hänsyn till de särskilda omständigheterna på de olika verksamhetsställena. Om likabehandlingsarbetet blir för allmänt och inte stödjer jämlikhetsfrämjande åtgärder och bekämpning av diskriminering riskerar detta att få negativa effekter, särskilt för barn och familjer som redan befinner sig i riskzonen för diskriminering, exempelvis barn med funktionsnedsättningar.
Det är dessutom ologiskt att avskaffa förpliktelsen redan ett år efter införandet. Det har inte funnits tillräcklig tid att utvärdera resultaten eller att utveckla system för tillämpningen. Då en lag stiftas för att sedan upphävas ett år senare skapar det förvirring och stor frustration för dem som ska tillämpa lagen.
De besparingar som förslaget förväntas ge är små i förhållande till de potentiella konsekvenserna, särskilt eftersom en jämställdhetsplan ändå ska upprättas på varje verksamhetsställe. Att utarbeta en jämställdhetsplan per verksamhetsställe, men inte en likabehandlingsplan, är inkonsekvent. I förslaget nämns att synergierna mellan jämställdhets- och likabehandlingsplanerna är stora, och man kan därför dra slutsatsen att varken minskningen i den administrativa bördan eller besparingarna är betydande.
SAMS motsätter sig förslaget, då den föreslagna förändringen är ett steg tillbaka för likabehandling och arbetet mot diskriminering, både inom småbarnspedagogiken och i samhället i stort.
Utlåtandet finns att läsa i sin helhet tillsammans med SAMS övriga utlåtanden.
