Juristens kolumn

SOS-Aktuellt maj 2015

 

Som bäst ligger förslaget till ny funktionshinderlag (VALAS, lagen om specialservice på grund av funktionshinder) ut på remiss. Deadline för utlåtande på den finskspråkiga versionen är 19.6.2015, dagen när de flesta finländare firar midsommar. Att deadlinen är utsatt till just den dagen är ett sammanträffande i sig. För visst är det fest att vi nu har ett förslag till en ny funktionshinderlag framför oss. Lagförslaget som åtminstone funktionshinderorganisationerna har arbetat för och väntat på redan under 15 års tid.

Att det har varit en utmanande process är inte något som går att förneka. Att samordna på sätt och vis helt två olika lagar och att samtidigt balansera lagförslaget med andra lagstiftningsprocesser som både slutförts och som strandat på slutrakan har inte bara en gång orsakat grus i maskineriet för arbetsgruppen. Nya socialvårdslagen och SOTE-reformen är de två reformer som har påverkat VALAS-arbetsgruppens arbete mest. Å vi vet alla hur det gick med dem båda, någon ny SOTE-struktur fick vi inte under förra regeringsperioden däremot fick vi en ny socialvårdslag.

Förslaget till ny funktionshinderhinderlag är liksom handikappservicelagen och nya socialvårdslagen en innehållslag och inte en strukturlag. Den är också liksom sina föregångare en speciallag, vilket innebär att socialvårdslagen också i fortsättningen kommer att vara primär i förhållande till den, men liksom nu ska speciallagstiftningen tillämpas när den bland annat är fördelaktigare för personen med funktionsnedsättning. Det som delvis kommer att kräva en viss anpassning av både arbetssätt och mallar är att beslutsprocessen och kartläggningen av servicebehovet har koordinerats med den nya socialvårdslagen. Förhoppningsvis kommer det att leda till en mera enkel beslutsprocess än den som vi har nu där beslutsprocesserna delvis är olika beroende på vilken lag som ska tillämpas.

Under processens gång har det visat sig att långsiktigt och målinriktat arbete lönar sig. Här tänker jag på frågeställningar och behov av förnyad service som vi under flera års tid lyft fram bland annat genom förslag till meningar i regeringsprogram och seminarier om nya former av service. Dialogerna med socialarbetarna ute i regionerna under årens lopp har gett en hel del vägkost till arbetet. Lagförslaget innehåller lösningar till en del av den etiska problematik som socialarbetarna kämpar med och också sådan service som socialarbetarna ser att det finns behov av. Inom de svenskspråkiga funktionshinderorganisationerna är vi glada för att vi har fått med en bestämmelse om färdighetsträning och stöd och en annan om korttidsvård för barnfamiljer oberoende av diagnos.

Arbetsgruppens rapport och lagförslag översätts som bäst till svenska och kommer så fort det är färdigt att sändas ut för utlåtande. Nu har vi ett gyllene tillfälle för att få bort föråldrad terminologi från vår lagstiftning och få den ersätt med nuvarande terminologi.

Vi håller nu tummarna för att den nya regeringen också vill fortsätta med processen för att få en jämlikare funktionshinderlagstiftning i vårt land och att en del av den ständiga konflikten mellan socialarbetarnas etiska regler och vår nuvarande lagstiftning ska lösas. Vi håller också tummarna för att vi får en ny funktionshinderlag som utgår från personen och det behov som denna har och inte längre indelning av personer i olika fack utifrån diagnos och därigenom också en samhällelig separering. Att utgångspunkten också i fortsättningen ska vara att personen har någon form av funktionsnedsättning eller en familjemedlem som har en sådan är något som är självklart. Att det sen inte står gravt handikappad längre är inte något som vänder upp och ner på hela funktionshinderservicen utan en del av det nya angreppssättet som finns i den föreslagna funktionshinderlagen och den nya socialvårdslagen. Vi kommer alla att hamna att ”gymppa” våra hjärnor för att skapa nya tankebanor och ryggradsimpulser för att vi i slutändan ska bli lika vana att tillämpa den nya lagstiftningen som vår nuvarande lagstiftning. Det goda med det här att en ny lag också kan uppmärksamma oss på saker som gjort fel år ut och år in och som tyvärr i en del fall lett till att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till den service som de har rätt till. Med en ny lag kan vi alla börja jobba från ”rent bord” och förpassa till historien de misstag som vi tidigare gjort.

 

Ulrika Krook

Juridiskt ombud, VH, SAMS

Medlem av VALAS-arbetsgruppen

 

VALAS-utlåtandet hittar du här: SAMS kommentarer och svar till VALAS SLUTRAPPORTEN