Ulla Jensen betraktar ledarhunden Nisse som familj

Nisse

Nisse utan sele

Ulla Jensen och 4BT:s Karolina Sjöberg

Ulla Jensen lever med synskada och hade med sig ledarhunden Nisse till Georgsgatan 18, G18 eller SFV-huset, förra veckan. Vänverksamheten stod värd för träffen.

-Posten luktar trycksvärta och banken luktar pengar säger Jensen med ett leende på läpparna. Fast hon menar allvar. Hon kan känna skillnaden på kontorstyperna på doften. De övriga sinnenas betydelse förstärks i och med att hennes syn är kraftigt nedsatt. Dessutom kan hon identifiera en skobutik eller en blomsteraffär på doften. Sådant är praktiskt om Jensen skulle behöva hitta till ett ställe som ligger förbi skobutiken och blomsterhandeln. Det är bara att dofta sig fram genom att sticka in näsan i dörröppningen på gatans butiker. Det ingår en del detektivarbete i den synskadades liv, och den extra insatsen som krävs känns ibland jobbig för Jensen som inte skulle orka orientera sig i stora matbutiker eller så. Nisse har inneburit en stor lättnad i vardagen, i själva smidigheten i att ta sig fram.

Nisse har räddat Jensens liv vid ett tillfälle då hon drabbades av hjärtinfarkt genom att hålla henne vaken och igång under den halva timme som blev avgörande för hennes överlevnad.

En ledarhund skolas i 6–10 månader, Nisse fick sin utbildning i Seinäjoki. Övriga utbildningar i landet ordnas i Vanda och privat i Kuopio. Förutom restaurangkök och sjukhusens infektionsavdelningar får ledarhunden vara med den ledsagade var som helst i vårt land. Jensen har märkt att förhållningen exempelvis i Sverige är helt annorlunda. Där är man mycket mer negativt inställda till förekomsten av hundar på restaurangen eller i snabbköpet.

Innan Nisse hade Jensen käpp när hon rörde sig. Det är mycket smidigare att röra sig med en ledarhund. De kommunicerar med korta kommandon på finska, inalles mellan tjugo och trettio stycken kommandon kan den skolade ledarhunden. Då Nisses sele är på får han en annan roll än utan selen. Skillnaden kan beskrivas så att hunden försedd med sele är ett hjälpmedel som bör ignoreras av andra men har en mycket viktig roll, och hunden utan sele är en högst vanlig hund som man får röra och gosa med. Nisse är ett hjälpmedel från den dyrare ändan av skalan, så att säga. Man ska uppfylla vissa krav för att få tillgång till ledarhund. En ledarhund kostar mellan fyrtio och femtio tusen euro med utbildning, mat, veterinärkostnader etc.

I ledarhundsskolan i Vanda föds årligen omkring 60 valpar. De placeras för ett drygt år i privata familjer där de växer upp och lär sig gott beteende fram till passlighetstesterna. I vårt land verkar omkring 230 ledarhundar, varav majoriteten numera är labradorer. Senast då ledarhunden fyller 12 går den i pension, uppger Finlands Kennelförbund på sina sidor.

Jensen är distriktssekreterare för Mellis eller Svenska synskadade i mellersta Nyland r.f., en kontakt- och intresseförening för svenskspråkiga synskadade Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda, Kyrkslätt och Sibbo. Det är inte på något vis självklart att synskadade svenskspråkiga skulle vara i arbete. De hon känner – som är i arbete – kan räknas på båda händernas fingrar.

Patrik Simberg