Sexualitet hos personer med funktionsnedsättning är fortfarande ett tabubelagt ämne. Även i denna dag blir många finländare förvägrade sina sexuella rättigheter.
– Det finns en seglivad vanföreställning där många tror att personer med funktionsnedsättning är könlösa varelser, säger Heidi Huttunen, sexualrådgivare vid CP-förbundet.
Huttunen är en av få sexualrådgivare i branschen. Hon berättar att det råder en stor efterfrågan på rådgivningstjänster.
– Sexualiteten är en oskiljaktig del av oss människor, vare sig vi har en funktionsvariation eller inte. Många finländare blir fortfarande förvägrade sina sexuella rättigheter, säger hon.
Enligt Huttunen är det ofta omgivningen, alltså vännerna, anhöriga och de personliga assistenterna som avsexualiserar personer med funktionsnedsättning. Ibland kan det röra sig om till synes oskyldiga gester eller dåliga råd.
– Mina kvinnliga klienter berättar att de har blivit uppmanade att låta klippa håret kort och inte klä sig i högklackade skor. De här normerna utgör en del av det mönster som avsexualiserar människor, säger Huttunen.
Trots att vårt samhälle dryper av sexualitet är temat tabubelagt. Många serviceboenden saknar riktlinjer för hur personalen ska hantera sexualitet.
Hur borde detta åtgärdas?
– Att ändra attityder tar tid. Det vore viktigt att så många som möjligt som jobbar i vårdbranschen och på serviceboenden får utbildning om sexuella rättigheter.
Viktigt med avmystifiering
Heidi Huttunen understryker vikten av att utforska den egna kroppen och att bli du med den. – Alla kroppar är vackra på sitt eget sätt. Förutsättningen för att man ska kunna njuta av sex är att man godkänner sin egen kropp och vet vilken typ av beröring som är okej.
För den som fått sin identitet avsexualiserad kan de första stegen vara svåra.
– En av mina klienter frågade helt resolut hur hen ska bära sig åt för att få sex. Hen blev genast hyschad av sin assistent.
Trots alla tabun och fördomar rör det ändå på sig. Pride-kulturen har avmystifierat sexualiteten och samtidigt gjort det lättare att tala om den mångfald som omger olika typer av sexuell identitet. Enligt Huttunen har speciellt den yngre generationen och 20-plussarna en helt annan syn på sexualitet i dag.
Men på vissa plan lever fördomarna vidare – till exempel när det gäller föräldraskap.
– Par som har funktionsvariationer och som skaffar barn blir fortfarande motarbetade. De får höra att de inte kan ta hand om ett barn då de inte kan rå över sig själva. Eller så blir de utsatta för rashygieniska argument som varnar för risken att föra funktionsnedsättningen vidare till nästa generation.
Huttunen har ofta fått frågan hur föräldrar som sitter i rullstol ska klara av barn i trotsåldern. Hon parerar frågeställningen med en anekdot från sitt eget liv.
– När jag var till sandlådan med mitt barn var det många föräldrar som var tvungna att ta till förmaningar och tjat för när det var dags att gå hem och barnet trilskades. De andra mammorna förundrade sig över hur det gick så smidigt i vårt fall. Barn anpassar sig och lär sig läsa situationen. Därför testar de gränser på olika sätt, säger hon.
Text och foto: Mikael Sjövall • Illustration: Shutterstock / light_s
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2021.
