Regeringens förslag till ny funktionshinderservicelag skulle enligt den ursprungliga tidtabellen träda i kraft 1.1.2023. Lagförslagets behandling har nu ändå fortsatt dels i grundlagsutskottet och dels i social- och hälsovårdsutskottet vilka förväntas avge sitt betänkande på nästa års sida.
Två principiellt viktiga frågor som sannolikt behandlas av grundlagsutskottet är dels den så kallade resursbegränsningen för personlig assistans samt ålderdiskriminerande element i tillämpningen av lagen.
Åldersbegränsningen är en fråga som väckt stor oro bland SAMS medlemsförbund. Enligt förslaget skulle den endast gälla för personer ”vars behov av hjälp, stöd eller omsorg huvudsakligen beror på någon annan orsak än en sådan sjukdom som börjat i hög ålder och som typiskt förekommer hos äldre personer eller allmän degeneration eller svaghet som beror på hög ålder”. Särskilt den sista delen kan ge utrymme för alltför bred tolkning vilket har lett till en oro om att personer kan uteslutas från lagens tjänster på godtyckliga grunder.
En annan principiellt viktig fråga är hur den sänkta resursbegränsningen till personlig assistans är förenligt med FN:s funktionshinderskonvention, som Finland förbundit sig till. Trots att lagförslaget inte längre använder begreppet resursbegränsning, förutsätter den fortfarande att individen ska kunna uttrycka sin åsikt åtminstone med stöd och på det sättet styra assistansens innehåll. En intressant fråga kan vara till vilken grad andra tjänster räcker för att garantera likabehandling av personer oberoende av till exempel intellektuell kapacitet eller förmåga att uttrycka sig.
Andra viktiga frågor är även hur klientavgifterna utvecklas i framtiden samt till vilken grad träning och flexibla möjligheter att delta i arbetslivet tryggas. Trots att korrigeringar behövs, finns det även mycket gott i lagen och SAMS hoppas att lagen kan träda i kraft med tillräckliga förbättringar på ett sätt där ingen godtyckligt utesluts.
