Hur mycket får välfärden kosta? FUNK. har tagit pulsen på partierna inför riksdagsvalet

Vänsterförbundet.
Henrik Jaakkola, Politisk sakkunnig

1. Det finns mängder av frågor som måste lösas. En av de viktigaste är bristen på arbetskraft. Vi måste se till att tillräckligt många utbildas och satsa på förbättrade arbetsförhållanden och -villkor samt lönenivån. Ett av våra centrala mål gällande barnskyddet är att förbjuda försöken att göra ekonomisk vinst på vård utom hemmet. Krisen inom äldreomsorgen och tjänsterna för personer med funktionsnedsättning måste lösas med ökade resurser.
2. Finland släpar efter i finansieringen av social- och hälsovårdstjänster – underresurseringen måste stoppas. Vänsterförbundet efterlyser reformer som stärker välfärdsstaten, så som att satsa på utbildning, social trygghet och social- och hälsovårdsservice med en halv miljard var. Vi vill stabilisera den offentliga ekonomin, täta till hål i beskattningen och stoppa försvagandet av skattebasen. Vi har lösningar för att finansiera alla ökade utgifter och minska budgetunderskottet.
3. Nej. Den offentliga ekonomin måste balanseras på ett rättvist och hållbart sätt. Tyngdpunkten måste finnas i ökade intäkter och förbättrad produktivitet. I vårt valprogram föreslår vi skattereformer för 2,5 miljarder, allmänna utgiftsbesparningar på 0,5 miljarder samt i 1,5 miljarder ökade intäkter via förbättrad sysselsättning och produktivitet.
4. Under vår tid i regeringen har Finland tagit ny riktning genom att höja sysselsättningen och stärka välfärdsstaten, och man tagit avstånd från destruktiv nedskärningspolitik. Trots att vi haft enorma ekonomiska utmaningar har vi lyckats höja pensionerna och förbättra den sociala tryggheten. Vi har investerat i utbildning, återgett alla barn rätt till barnpedagogik på lika villkor samt försäkrat ungas tillgång till studier på andra stadiet.Det finns fortfarande mycket att göra. Vi kan stärka välfärdsstatens finansieringsbas genom att åtgärda orättvisor i beskattning samt förhindra rika personers möjligheter till skatteflykt. En rättvisare morgondag kräver konkreta gärningar också i framtiden.

Centern.
Terhi Peltokorpi, Stadsfullmäktige
Kandiderar i Helsingfors

1. De nya välfärdsområdena har fått en bra start efter årsskiftet, men under nästa regeringsperiod är det viktigt att följa upp välfärdsområdenas verksamhet och åtgärda brister om det behövs.Reformen av den sociala tryggheten är en annan viktig fråga för följande regering. Centerns centrala mål är att förenkla systemet, så att ingen faller mellan stolarna, men inte heller hamnar i flitfälla.
2. Ekonomin blir sannolikt en väldigt svår fråga under kommande regeringsperiod. För oss är det ändå viktigt att prioritera social rättvisa då man fattar svåra beslut. Nedskärningar får inte riktas enbart mot den sociala tryggheten, även om den utgör en stor del av budgen. Utsatta grupper får inte drabbas.Det talas mycket om att servicen måste utvecklas innehållsmässigt. Jag har själv efterlyst att välfärdsområdena borde ta med företag, organisationer, skolor, apotek och brukare när de planerar och utvecklar sina tjänster.
3. Ofta sägs det att pengarna inte räcker till, men i och med tilläggsbudgeten fick välfärdsområdena extra finansiering och vi har i själva verket mera pengar till vårt förfogande än i fjol. Samtidigt har förstås kostnaderna ökat. Efter välfärdsområdenas första verksamhetsår ser vi vad vi får för pengarna.Det här är ett ypperligt tillfälle att utveckla våra digitala vanor. Under coronatiden ökade användningen av digitala tjänster enormt. Genom att vissa ärenden inom vården sköts digitalt lösgörs resurser för att bemöta dem som verkligen behöver träffa en människa.
4. Vi värnar om personer med de minsta inkomsterna och dem med stort servicebehov. Till exempel förnyade vi klientavgiftslagen under den här valperioden, och måste fortsätta utveckla den. Apotekstjänsterna måste bli tillgängligare.Under nästa välperiod vore det viktigt att välfärdsområdena tar uppföljningen av avgiftstaket på sitt ansvar. Det är hög tid att slå ihop avgiftstaken med tanke på dem som använder sig flitigt av färdtjänster, äter mycket medicin och besöker sjukvården ofta.

De Gröna.
Sofia Virta, Riksdagsledamot
Kandiderar i Egentliga Finland

1. Det viktigaste är att ta hand om de mest utsatta. Det behövs trygga förlossningar, dörrarna till sjukhusjouren ska vara öppna, barnskyddet ska skydda barnen, mentalvårdstjänsterna och funktionshinderservicen ska fungera.Samtidigt krisar sig ekonomin. Vi har mer av dem som behöver vård och tjänster än personal och finansiering. Hur vi får det här att gå ihop är den stora frågan.

   Personalbristen utmaningar, då de få som jobbar är väldigt belastade, vilket syns i vårdens kvalitet och hur människor bemöts. Det räcker inte längre med ökade nybörjarplatser till utbildningar, eftersom vi i framtiden inte har tillräckligt med sökande. Därför behöver vi arbetsrelaterad invandring, men också bättre integrering.

2. Det måste vi ha råd med. Vårt framtida serviceutbud är föremål för debatt, men som jag ser det har vi just inga onödiga tjänster. Snarare behöver vi kunna erbjuda mer inom funktionshinderservicen och familjetjänsterna.Tredje sektorn kommer att behövas ännu mer i framtiden, liksom också de privata företagen. Men det kräver att man på statligt håll blir betydligt bättre på att konkurrensutsätta tjänster. Det går inte att kortsiktigt stirra på det billigaste priset, utan kvalitet och effektivitet måste också tas i beaktande.
3. Jag ser helt enkelt inte var vi kunde skära ner. Inom barnskyddet hinner inte personalen gå igenom alla barnskyddsanmälningar, vid ungdomspsykiatrin sover unga på madrasser på golvet då de inte får rum på avdelning och äldre med svåra demenssjukdomar bor ensamma hemma. Vi har enorma utmaningar med psykisk ohälsa i vårt land.Men situationen är inte hopplös, jag tror det finns många sätt att göra saker bättre på. Genom teknologi kan vi exempelvis fånga upp människor som riskerar olika sjukdomar och hjälpa dem i god tid, innan problemen förvärras.
4. Jag har ursprungligen gått med i De Gröna eftersom jag litar på att partiet alltid försvarar de mest utsatta. Mitt parti tror på att hela samhällets styrka mäts utgående från hur väl vi lyckas ta hand om dem med de största utmaningarna.Vi måste inse att människor har väldigt olika utgångslägen. Ibland händer oförutsedda saker som vi inte kan påverka. Då måste man kunna lita på att samhället stöder en när man behöver det.

Kristdemokraterna.
Peter Östman, Riksdagsledamot
Kandiderar i Vasa

1. Löneharmoniseringen, IT-kostnaderna, växande administrationskostnader samt flera andra investeringar höjer utgifterna för flera år framåt. Finansieringsmodellen för social- och hälsovårdsreformen tar inte hänsyn till flera centrala kostnadsfaktorer, och därför måste statsfinansieringen ändras förrän det är för sent.Vår medicin för ett friskare Finland är satsningar på basservice, både förebyggande och hälsofrämjande, tillgång till snabb vård och tillräckliga personalresurser.
2. Med nuvarande recept går det inte att trygga finländarnas välfärd och värna om de svagaste. Man kan inte leva över sina tillgångar. Välfärd kan inte uppnås genom ökad skuldsättning och byråkrati.För att förkorta vårdköerna och möta framtida vårdbehov behöver den offentliga sektorn parallella tjänster inom privata och tredje sektorn. Genom FPA-ersättningssystemet för privat vård förbättras tillgången till sociala tjänster och behandlingsköerna kortas; därför måste systemet underhållas och utvecklas, till exempel genom att förena avgiftstaken.
3. Nej. Ytterligare nedskärningar inom social- och hälsovården skulle leda till ännu större kostnader på sikt. Åtgärder för att långsiktigt minska skuldsättningen och hållbarhetsgapet måste vidtas.Vi månar om utbildningens kvalitet och tillgänglighet och utökar möjligheterna för partiellt arbetsföra att delta i arbetslivet samt pensionärer att jobba genom att sänka skatten. Beskattningen av låg- och medelinkomsttagares arbete bör lättas.

   Socialförsäkringssystemet måste utvecklas så att det är lönsamt att ta emot ett jobb.

4. Alla människor är unika och oersättliga individer. Individens människovärde måste respekteras ända från befruktningen till den naturliga döden. Det innebär att säkerställa de grundläggande behoven, så som mat, boende, läkemedel, omsorg, vård, utbildning och en trygg levnadsmiljö.Personer med funktionsnedsättning måste få tillräckligt stöd i sin vardag och i möjligaste mån kunna påverka beslut som rör dem själva. Nödvändiga korrigeringar i lagen om handikappservice bör göras och reformen föras i mål.

Sannfinländarna.
Arja Juvonen, Riksdagsledamot.
Kandiderar i Nyland

1. De centrala problemen inom social- och hälsovården har att göra med personalbrist och finansiering. Vårdbehovet växer då befolkningen föråldras, men å andra sidan pensioneras en allt större del av den utbildade vårdpersonalen.Ett stort problem är att branschen varken lockar eller lyckas hålla personalen kvar. Regeringen saknar en långsiktig vision för social- och hälsovården, man har främst fokuserat på att släcka bränder genom dåliga beslut, som att stifta en lag som tvingar vårdarna på jobb. Vårdarnas anställningsförhållanden borde förbättras och lönerna höjas till nordisk nivå.

   Välfärdsområdenas verksamhet måste tryggas genom tillräcklig finansiering som möjliggör utbildning, forskning och investeringar. Att tvinga områdena att leva i kontinuerlig penningbrist och böna om pengar av regeringen för inte med sig något gott.

2. Det är uppenbart att vi levt över våra tillgångar i åratal. Vi måste granska vilka tjänster vi kan erbjuda och vem som har rätt att använda dem.Sannfinländarna anser att den service som bekostas av skattebetalarna ska kunna användas bara av finländska medborgare samt utlänningar som lagligt vistas i landet.

   Vi kan också åstadkomma inbesparningar genom att satsa på att erbjuda vård i rätt tid och preventivt: man måste få omedelbar hjälp för psykisk ohälsa, så att problemen inte leder till avbrott i studierna eller arbetsoförmåga. Det krävs också satsningar i servicen för äldre, exempelvis genom ökat stöd till närstående- och familjevården.

3. Mängden välfärdsområden måste ses över och möjliga inbesparningar tas i främst från administrationen, eftersom det inte går att spara från patientarbetet, där behövs det tvärtom mera resurser.Under följande regeringsperiod måste man genomföra en socialskyddsreform. Socialskyddet borde bli arbetsbaserat, likt i andra europeiska länder. De bidrag som betalas under asylprocessen borde sänkas till miniminivå.
4. Sannfinländarna vill försäkra att välfärdsstatens tjänster tryggas för alla finländare som bekostar systemet med sina skattepengar. Vi vill täppa till kryphål som möjliggör att man utnyttjar systemet, till exempel i fall där människor som fått avslag på sin asylansökan stannar i Finland i åratal, lyfter socialbidrag och använder sig av finska hälsovården.En välfärdsstat vilar på hållbar grund bara om de som använder sig av tjänster också deltar i att finansiera dem.

Socialdemokraterna.
Johan Kvarnström, Riksdagsledamot
Kandiderar i Nyland

1. Vi vill alla ha bra social- och hälsovård, men den stora frågan är hur vi kommer att anpassa ekonomin.I den här situationen har vi tyvärr inte råd med skattesänkningar. Stora nedskärningar innebär att vi inte kan upprätthålla den servicenivå som vi har i dag. Ger man dessutom samtidigt skattelättnader raserar social- och hälsovården i avsaknad av ekonomiska resurser.

   Världen blev inte färdig under den här regeringsperioden, men otroligt mycket har genomförts med tanke på att vi haft pandemi, krig, Natoprocess och energikris  – en stor del av regeringsprogrammet har förverkligats, speciellt de stora reformerna.

   Arbetet med social- och hälsovårdsreformen forsätter förstås, men de första ramarna är klara. En annan stor reform blir förnyandet av socialskyddet. Systemet måste göras flexiblare och mindre byråkratiskt.

2. Det är helt klart att vi måste utveckla, inte avveckla välfärdsstaten.Till exempel när det kommer till SDP:s klimatmål siktar vi inte bara att bli klimatneutrala år 2035 utan att Finland ska vara en klimatneutral välfärdsstat.
3. Vi är inte redo att gå med på nedskärningar.Att social- och hälsovårdsreformens syfte är att dämpa kostnadsökningen har vi varit öppna med från början. Kostnadsökning sker eftersom befolkningen åldras och nya mediciner och tekniker kräver investeringar. Då krävs exempelvis lite större enheter, men inte nedskärningar.
4. SDP vill att Finland ska vara ett land som bemöter personer med funktionshinder väl. Vi behöver en funktionshinderstrategi och konsekvensbedömningar på alla nivåer kring hur beslut påverkar personer med funktionsnedsättning.Resultatet i kampen mellan de tre stora partierna kommer att avgöra riktningen efter valet. Vi försvarar en stark offentlig sektor och vill inte ha stora nedskärningar.

   Tätare skattebas, stoppad skatteflykt och mer progressiv beskattning, till exempel lite högre beskattning av kapitalinkomster och något höjd förmögenhetsskatt – så får vi in mer pengar för att finansiera våra tjänster.

   ---

   

   Samlingspartiet.
   Ville Valkonen, Riksdagsledamot
   Kandiderar i Egentliga Finland

   1. Samlingspartiet vill trygga välfärdssamhällets tjänster. Social- och hälsovårdstjänsternas förvaltningsstruktur har förnyats genom lagstiftning, men detta allena förbättrar inte tjänsterna. Nu är det dags att se till att tjänsterna förnyas, så att de motsvarar människors behov. Vi vill att människor slipper köa till vård och service. Särskilt tjänster på basnivå måste åtgärdas så att vård och service fås vid behov. Även vårdens kontinuitet och tjänsternas enhetlighet måste tryggas, så att man säkerställer att människan får hjälp och inte flyttas tillbaka till kön. 

      Välfärdstjänsternas finansiering måste tryggas även i framtiden genom förbättrad produktivitet och effektivitet. En och samma euro ska man kunna ge service åt flera, genom att saker sköts på ett klokare sätt.  

   2. Det viktigaste är att ändra på tillvägagångssätten och att ta i bruk de bästa lösningarna som visat sig fungera. På detta sätt ökar man tjänsternas effektivitet och personalens tid används på ett bättre sätt.  Med forskningsbaserad kunskap, nya lösningar och ny teknologi riktas hjälpen rätt, tillgången till service blir flexiblare och människor får fler friska levnadsår. 

      Det är exempelvis viktigt att förebygga allvarliga folksjukdomar som orsakar arbetsoförmåga och ökar behovet av hälsovård. Genom ökad arbets- och funktionsförmåga kan kostnadstillväxten tyglas och resurser riktas dit de behövs.

   3. På grund av den åldrande befolkningen kommer behovet av tjänster att öka betydligt under de kommande åren, vilket betyder ökat behov av finansiering. De bästa lösningarna bör tas i bruk överallt i Finland, så att tjänsternas kvalitet och effektivitet förbättras och kostnadsökningen kan tyglas.Finlands ekonomi måste

      åtgärdas, eftersom en stark ekonomi är en grundförutsättning för välfärdssamhället. Det är särskilt viktigt att fokusera på tillväxt, sysselsättning och balansering av den statliga ekonomin för att vi ska kunna trygga de tjänster som är viktiga för människor, så som bra vård, funktionshinderservice och det stöd som familjer behöver.  

   4. I stället för fina festtal behöver Finland handlingar som tryggar servicen. För tillfället är det svårt att få tillgång till tjänster när man behöver det. Vi vill åtgärda servicen, så att det finns tillgång till hjälp och stöd i rätt tid. Den viktigaste uppgiften för nästa regering är att rädda välfärdssamhället och trygga de tjänster som är viktiga för befolkningen.