Att klara vardagssysslorna i sitt eget hem så självständigt och säkert som möjligt är ett rimligt önskemål. För att det ska fungera behöver bostaden ibland anpassas och ändras. Men vilka ändringar är nödvändiga, vem avgör, och vem betalar?
Stina Österbro är rullstolsburen och bor i en anpassad hyreslägenhet i en mindre kommun. När hon flyttade in gjordes ändringar för att hon skulle kunna klara vardagen, även om lägenheten överlag var välplanerad.
– I badrummet fanns ett värmeelement som gjorde att det blev trångt att röra sig med rullstol, så det togs bort. De sänkte ett köksskåp redan från början och jag skaffade själv en byrå till köket med förvaring som skulle vara lätt för mig att nå, berättar hon.
Med åren har Stina fått svårare att röra sig, och speciellt köket har behövt anpassas ytterligare för att hon ska kunna fortsätta använda det.
– Socialarbetaren kom på besök för att se vilka behov jag hade, och jag berättade vad som kunde underlätta för mig. Hon har varit jättebra, måste jag säga, och jag har själv inte behövt göra mer än att städa före och efter att ändringarna har blivit gjorda, berättar Österbro om köksinredningen som nu är nedsänkt i sin helhet.
Att bo i en anpassad hyresbostad eller i ett servicehus ger fördelar, eftersom man inte behöver börja från noll, men alla ska ha rätt till ett fungerande boende. Ett krav för att få ändringskostnader ersatta är att bostaden är varaktig, det vill säga att personen planerar att bo i den en längre tid. Den boende ska ha en sjukdom eller en funktionsnedsättning som kräver att hemmet anpassas, men nedsättningen får inte vara så allvarlig att personen inte kan bo självständigt. Behoven bedöms från fall till fall.
Smidiga lösningar
Anpassade lägenheter förknippas ofta med behoven som uppstår vid användning av större hjälpmedel, som rullstol, men det finns också lösningar som gör vardagen smidigare för dem som till exempel har nedsatt hörsel eller syn.
– Belysningssanering, alltså att anpassa belysningen efter den synskadades behov, är den absolut vanligaste ändringen i hemmet för vår målgrupp. Alla som uppfyller kriterierna för synskada har rätt att ansöka om belysningssanering, berättar Johanna Meriläinen, rehabiliteringschef på Finlands Svenska Synskadade.
För de flesta med fysisk funktionsnedsättning är det viktigt att underlaget utomhus och inomhus är så jämnt som möjligt. Ute ska det gärna finnas ett naturligt ledstråk som leder fram till bostaden på ett säkert sätt. Den utrustning som någon med nedsatt syn ska använda får inte vara enbart visuell, utan också ha fysiska egenskaper som går att känna.
– En bostad som är anpassad för fysiska rörelsehinder, till exempel en seniorbostad, är ofta ganska lämplig också för personer med synnedsättning, säger Meriläinen.
”Behoven är individuella”
Eftersom Finland följer WHO:s synskadekriterier anser Meriläinen att det hittills har varit tydligt vilka som fyller kriterierna för att få ersättning för ändringar i hemmet. Att behoven är individuellt bedömda gör ändå att ingen kan garantera något förrän en sakkunnig inom funktionshinderservice fattat sitt beslut. Därför rekommenderar THL att man ansöker om ersättning på förhand, innan bygget påbörjas.
Ifall statens dåliga ekonomiska läge kommer att påverka möjligheten att få ekonomiskt stöd för ändringsarbeten vet man ännu inte.
– Med tanke på de nedskärningar som pågår inom välfärdsområdena, och de eventuella förändringarna i den nya lagstiftningen, finns det ju nog en viss oro över att man inte ska få hjälp på samma nivå i framtiden, säger Johanna Meriläinen.
Man kan i nuläget inte bli nekad en förändring i hemmet av ekonomiska skäl, men vad som är en skälig kostnad är en tolkningsfråga. Enligt THL bör man utreda det genomsnittliga marknadspriset på den anordning som anskaffas. Förutom bestående ändringar i bostaden går det att få ersättning för redskap som ökar möjligheten att utföra dagliga sysslor, exempelvis laga mat eller köra bil. För sådana hjälpmedel kan man få halva kostnaden ersatt.
Mer information går att få av det välfärdsområde där man bor.
– Man ska inte vara rädd för att ta kontakt. Ta reda på vilka rättigheter du har och vad lagen säger. Kan man inte ta reda på själv finns det alltid de som kan hjälpa, påminner Stina Österbro. •
Fakta – Så kan du skapa ett tryggare hem
- Avlägsna trösklar och annat som hindrar en från att ta sig fram på underlaget, både i bostaden och på gården. Nivåskillnader kan åtgärdas med redskap som ramper eller lyftanordningar.
- Se över belysningen. Det som behövs är en god allmänbelysning, som är justerbar och bländfri, och vid behov starkare punktbelysning. En bra belysning förbättrar även kontrasterna i hemmet.
- Gör ändringar i badrummet som är nödvändiga för användning av wc, vattenkran och dusch.
- Bredda dörrar eller förstora utrymmen för att en person med rullstol ska kunna röra sig utan att det blir för trångt.
- Installera ett larmsystem för att den boende ska kunna påkalla hjälp vid nödsituationer.
- Installera en induktionsslinga som hjälpmedel för personer med hörselskada. Slingan överför ljud direkt till hörapparaten och anpassar det så att andra störande ljud kopplas bort och styrkan blir lämplig.
- Dessutom kan du få ersättning för redskap som behövs för att klara dagliga sysslor (kostnaderna ersätts till hälften): Bil eller annat fordon, köksutrustning, utrustning kopplat till fritidsaktiviteter.
Källa: Handbok för funktionshinderservice, Institutet för Hälsa och välfärd THL
Text: Pia Backman-Nord
Illustration: Pixabay
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 2/2024.
