fbpx

Ett EU för alla?

| Uppdaterad
Valdebatt inför EU-valet.

Den 9 juni går Europa till val. Hur kan EU bli mer inkluderande för personer med funktionsnedsättning och hur kan beslutsfattarna arbeta för de mänskliga rättigheterna på EU-nivå? FUNK. har frågat politiker som kandiderar i valet.

Vi ställde följande frågor:

  1. Varför vill just du till EU och påverka?
  2. Hur främjar du och ditt parti situationen för personer med funktionsnedsättning på EU-nivå?
  3. Hur kan personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter höras mer i EU-politiken?
  4. Hur kan EU främja sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningar i medlemsländerna?
  5. Försvar och säkerhet är en viktig fråga för EU. Hur kan vi se till att alla får skydd på lika villkor?

Också kandidater från, SDP, Vänsterpartiet samt Sannfinländarna ombads svara på gallupen, men de hörde inte av sig.

Viktiga datum

  • Valdag 9 juni
  • Förhandsröstning i Finland 29 maj–4 juni

Text: Emilia Silander & Mikaela Remes

Eva Biaudet.

Eva Biaudet – Svenska folkpartiet

  1. Jag är till min själ en världsförbättrare, och under min tid i riksdagen har jag jobbat med bland annat människorätts- och diskrimineringsfrågor. Just nu är det väldigt stora frågor som avgörs och jag vill arbeta för ett framåtsträvande EU. Jag tror att jag har krafter och resurser att göra det bra.
  2. En stor del av Finlands diskrimineringslagstiftning härstammar från EU, och jag har jobbat mycket med jämställdhet och våld mot kvinnor. Vi inom SFP vill bland annat förbjuda tvångssterilisering av kvinnor med funktionsvariation överallt i EU.
  3. Jag tror att det är viktigt att skapa fysisk tillgänglighet så att alla kan delta, man ska inte göra politik om människor utan de som berörs.
  4. Icke-diskriminering är viktigt. I Finlands lag står det att arbetsplatser måste göra anpassningar, och det är mycket viktigt att diskrimineringsförbudet fungerar i alla EU-länder, ingen ska diskrimineras på personliga egenskaper.
  5. Förpliktelsen om att alla ska behandlas lika finns, men det här måste också göras i praktiken. Det behöver finnas någon som påminner om att det ska finnas i säkerhetsplanerna och strategierna.

Thomas Elfgren.

Thomas Elfgren – De Gröna

  1. Jag har ägnat en stor del av mitt liv åt arbete inom säkerhet, rättvisa och mänskliga rättigheter. Jag har mycket energi och stark vilja att fortsätta jobba för att trygga allas likvärdighet, också inom EU, där jag också kan främja andra viktiga frågor till exempel klimat och säkerhetspolitik.
  2. De gröna har bra meriter vad gäller befolkning i olika livssituationer och minoriteter. Det är ett arbete som måste fortgå i alla former.
  3. Vår uppmärksamhet blir hela tiden utmanad av olika frågor inom politiken, men det är viktigt att man som politiker inte glömmer att en stor del av befolkningen i EU har olika funktionsvariationer, och att man fortsätter att påminna om och prioritera att alla ska höras.
  4. Det här är främst en nationell fråga, hur vi bland annat utvecklar utbildningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning och hur vi tar hand om de fysiska förutsättningarna för jobb.
  5. EU ska se till att alla har samma förutsättningar, vilket även innefattar att ta hand om personer med funktionsnedsättning i en krissituation. Politiker har möjlighet att sätta standard och se till att ingen blir utlämnad.


Ted Apter.

Ted Apter – Samlingspartiet

  1. Jag vill möjliggöra tillväxt i Europa, eftersom låg tillväxt leder till svårigheter att upprätthålla välfärdssystemet. Säkerhet och att stödja Ukraina är också viktiga frågor för mig.
  2. Samlingspartiet vill ha mera inkludering på en lägre nivå, samt ge alla möjligheten att göra det man själv tycker är viktigt. Jag tycker även att stöd för personer med funktionsnedsättning i att skaffa utbildning och arbete är viktigt.
  3. Ett nytt generaldirektorat för jämlikhet och inkludering i EU kunde göra att kommissionen kunde samla in information från målgruppen, som därmed kan möjliggöra stödpaket som hjälper människorna att bli delaktiga i samhället, genom jobb eller utbildning.
  4. Vi behöver mer tillväxt för att skapa fler arbetsplatser. Det ger fler möjligheter att få olika stödelement på arbetsplatserna, vilket gör att det blir lättare att anställa personer med funktionsnedsättning.
  5. Ett nytt direktorat som jobbar med jämlikhet och inkludering kunde möjliggöra att man ur ett helhetsperspektiv kan ta i beaktande olika sakfrågor. Säkerhetsfrågor förbereds av kommissionen och det här direktoratet kunde inverka på lagstiftningen.

 

Marju Silander.

Marju Silander – Centern

  1. Jag har i mitt arbete sett hur EU påverkar den finska lagstiftningen och vår vardag. Jag jobbar för att EU ska koncentrera sig på sitt grundarbete: sin inre marknad och att skapa frihet, trygghet och fred.
  2. Det är viktigt att beslutsfattarna har erfarenhet för att kunna främja jämställdhet och icke-diskriminering. Vi kan stärka den sociala välfärden genom att rikta finansiering mot utvecklingen av tillgängliga tjänster.
  3. Vi kan alla bidra genom att bjuda in människor, främja möjligheter att engagera sig och utbilda oss om EU tillsammans. Den fria rörligheten måste utvecklas så att även personer med särskilda behov kan röra sig och känna sig delaktiga i samhället.
  4. Vi bör ha processer för exempelvis personer som har en assistent eller tolk. EU kan ta initiativ och kräva att medlemsländerna utvecklar praxis som ser till att tjänsterna organiseras smidigt. Även EU:s utbytesprogram ska vara tillgängliga för alla. 
  5. Tillräcklig information om krissituationer ska erbjudas i ett tydligt och tillgängligt format. EU måste ordna kampanjer med information om säkerhetsåtgärder, evakueringsplaner och andra beredskapsåtgärder


Ari Mönttinen.

Ari Mönttinen – Kristdemokraterna

  1. Som allmänläkare möter jag dagligen folk med olika slags begränsningar på grund av hälsoskäl. Man kan säga att livet inte är rättvist men vår plikt är att hitta sätt att hålla alla med och få människor att känna sig värdefulla som de är.
  2. Kristdemokraterna binder sig vid EU:s strategi för personer med funktionsnedsättning. Nu när man håller på att kraftigt utveckla många nya digitala metoder exempelvis för att kontakta service inom hälsovården vill vi särskilt ta i hänsyn till de som behöver stöd med användningen.
  3. Jag uppmuntrar alla att vara i kontakt med den du tänker rösta på eller har har röstat på. 
  4. Framför allt måste vi se till att det finns tillräckligt med information och att den är lätt att förstå.

Läs också om SAMS egen valdebatt:

Valdebatt inför EU-valet.

EU-valskandidaterna testades

Ögonöppnande, viktig och den bästa EU-valpanelen hittills. Så beskrev många deltagare panelen med tema funktionsrättsfrågor som ordnades av SAMS och dess medlemsförbund på biblioteket Ode i Helsingfors den 14 maj. Medverkande var Ted Apter (Samlingspartiet), Eva Biaudet (SFP), Gashaw Bibani (VF), Thomas Elfgren (Gröna), Ari Möttinen (KD), Dimitri Qvintus (SDP) och Marju Silander (C).

Kandidaterna fick ta ställning till digital tillgänglighet, fri rörlighet samt rollen för personer med funktionsnedsättning inom klimatarbete, säkerhet och beredskap samt demokrati och delaktighet. Diskussionen om fri rörlighet gav nya insikter för många. Det krävs åtgärder för att rörligheten ska förverkligas också för personer som behöver hjälpmedel och personlig assistans och det behövs

information kring hur dessa fungerar i olika länder. Politikerna poängterade vikten av att normalisera funktionsrättsfrågor så att kännedomen om dem finns naturligt hos så många beslutsfattare som möjligt.

Funktionshinderorganisationerna lyftes upp som viktiga aktörer. Genom att dessa idkar påverkansarbete och delar med sig av sin kunskap, och genom att medborgarna röstar i val och kontaktar politiker ökar deras insikt i funktionsrättsfrågor.

Panelisterna var överens om åtgärder som ökar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning underlättar vardagen också för andra. Många av dessa sköts av medlemsländerna själva, men EU kan förpliktiga dem att skapa och utveckla tjänster och strukturer.  

Text: Gunilla Edelmann 

 

Artiklarna har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 2/2024.

 

Back to top of page