I välfärdsområdes- och kommunalvalet väljer vi beslutsfattare som har makt att utveckla och förbättra viktiga tjänster och avlägsna funktionshinder i vår vardag.
I april går Finland till välfärdsområdes- och kommunalval. Ett så kallat dubbelval – alltså två val som ordnas under samma dag. Trots ett krångligt namn borde valet intressera de flesta, eftersom resultatet har stor betydelse för hur tjänsterna i vår vardag ordnas och utvecklas.
Politikerna som nu väljs in i välfärdsområdenas fullmäktige fattar beslut som i högsta grad berör personer med funktionsnedsättning. Till dessa hör hur funktionshinderservice och sociala tjänster samt sjukhusens verksamhet tryggas när det är ont om pengar. De kommunala beslutsfattarna avgör i sin tur bland annat vilka insatser görs för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning samt praktiska frågor kring den byggda miljön, exempelvis hur tillgängliga vägar och lokaler samt kollektivtrafiken är.
FN:s funktionshinderkonvention förutsätter att personer med funktionsnedsättning ska få höras i frågor som berör dem, också i lokalpolitiken. Ändå är målgruppen dåligt representerad i de beslutsfattande organen. Därför har Invalidförbundet uppmuntrat och utbildat sina medlemmar till att ställa upp som kandidater. Under våren har FDUV ordnat studiecirkeln Mitt val för personer med intellektuell funktionsnedsättning, för att göra politik tillgängligare för sin målgrupp där majoriteten låter bli att rösta. Studiecirkeln har lärt ut hur man röstar i praktiken och vad valen handlar om. De finlandssvenska funktionshinderförbunden har jobbat tillsammans för att även höja kandidaters medvetenhet om funktionshinderfrågor genom att bjuda in dem till så kallade dialogcaféer, där politiker får träffa personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Valdebatt på Luckan
När FUNK. besöker ett av caféerna på Luckan i Helsingfors en sen februarieftermiddag är upplägget inte typiskt för en valdebatt; deltagarna har nämligen placerats i en cirkel, där varannan plats är reserverad för politiker och varannan för en medlem i de finlandssvenska funktionshinderförbunden. Deltagarna uppmanas lägga undan både telefoner och titlar, och enbart presentera sig med förnamn. Här finns ingen press på att komma fram till konkreta lösningar på stora problem, utan avsikten är att fördjupa ömsesidig förståelse och bygga förtroende.
Spelreglerna är enkla, men kräver omtanke: lyssna på din diskussionspartner, återkoppla till det som den andra säger och lägg fokus på egna erfarenheter. Frågor som kretsar kring hur man borde göra för att alla kunde uppnå ett gott liv på jämlika villkor diskuteras först i par, och insikterna delas sedan inför hela gruppen.
Politikerna får höra hur frustrerande det är att vistas på bullriga ställen där det är svårt som hörselskadad att hänga med i diskussioner, hur förbryllande det kan vara att stå på en gata som saknar ledstråk och markeringar och inte veta var man är, samt hur tröttsamt det är besöka läkaren när ens symptom inte blir tagna på allvar.
Två timmar går snabbt. Kunskapen om funktionshinderfrågor och åsikterna om hur man löser problem kring delaktighet må variera, men den gemensamma slutsatsen är att det behövs mindre stämplar och mer förståelse.
”Viktigt ta alla i beaktande”
En av de medverkande kandidaterna är Carl Olehäll som ställer upp för Kristdemokraterna. Han berömmer konceptet: deltagarna fick prata till punkt och trots olika synpunkter hölls tonen respektfull. Svenska Folkpartiets Gabriela Langinauer upplever att dialogcaféet kändes tryggare än vanliga valtillställningar, där atmosfären kan bli hektisk och människor lätt ställs emot varandra. De olika perspektiven kring funktionshinder upplevde hon som lärorika.
– Det som fungerar för en person kanske inte alls fungerar för en annan. Man måste kunna ta olika behov i beaktande, och höra individen bakom diagnosen eller funktionsnedsättningen. Vi har alla rätt att få hjälp och stöd och vara en del av samhället, säger Langinauer.
Tidigare erfarenheter av valdebatter gjorde även Centerns kandidat Anna Svanljung något spänd inför evenemanget, men efteråt beskriver hon tillställningen som fin.
– Jag är jättetacksam att jag fick komma hit i dag. Det blev tydligt hur viktigt det är att bemöta individen, säger Svanljung.
Både hon och riksdagsledamot Maaret Castrén från Samlingspartiet är överens om att det vore viktigt för personer med funktionsnedsättning att ta kontakt med beslutsfattare när något inte fungerar.
– Lagstiftarna försöker ju göra sitt bästa, men alltid blir det inte superbra. Samma lagar existerar ju inte heller i hundra år, utan vi justerar dem hela tiden. Viktigt vore också att få målgruppen med i politiken, säger Maaret Castrén.
”Bra koncept”
Även FSS-medlemmen Juhani Kaasinen gillar konceptet. Dock upplevde han att tiden för diskussion blev rätt kort – Kaasinen skulle gärna ha samtalat med fler politiker.
– Men man får åtminstone någon slags uppfattning om hur kandidaterna tänker kring funktionsrättsfrågor. För att hitta den jag ska rösta på tror jag ändå att jag måste ty mig till en valkompass, säger han.
Helsingforsbon Malena Roivas är utbildad erfarenhetsexpert vid en av Psykosociala förbundets föreningar. För henne styrs valet av kandidat av personens tankar om läget inom hälsovården.
– Det är klart att frågan påverkar, den ligger mig nära hjärtat. Om jag ännu hittat en kandidat? Nej. Men det är normalt för mig att inte ha koll riktigt ännu, säger hon och ler. •
● Valdag 13 april 2025
● Förhandsröstning 2–8 april 2025
Vem bestämmer vad?
- Kommunala politiker bestämmer om hur tillgänglig ungdomsverksamheten är, hur man främjar sysselsättning bland målgruppen, likvärdiga möjligheter till kultur och motion, funktionshinderrådens roll.
- Välfärdsområdet bestämmer om sjukvård, funktionshinderservice som färdtjänst (genom beslut om hur funktionshinderlagen tillämpas), räddningstjänster, hur beredskaps- och krisplaner beaktar personer med funktionsnedsättning.
- Frågor som lokalpolitikerna inte bestämmer om: utrikespolitik, försvarspolitik, invandring, lagar, skatter.
Text & foto: Mikaela Remes
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 1, 2025
