Året 2022 medför en hel del intressant utveckling på funktionshinderfältet, bland annat gällande arbetsliv och tillgänglighet. Läs SAMS juristers tips på fyra fenomen att hålla ett öga på.
1. Ny funktionshinderservicelag har potential att underlätta social och fysisk rörlighet
Mycket tyder på att nya funktionshindersservicelagen kommer att erbjuda flexiblare stöd för rörlighet. Det finns förhoppningar om att vi i framtiden kan resa på samma villkor i Finland och Europa, oavsett funktionsförmåga. Den som vill komma vidare från tågstationen i en främmande stad ska förhoppningsvis kunna göra det utan ett skilt förvaltningsbeslut.
Också sociala rörligheten kan förbättras. I fortsättningen kan barn med frånskilda föräldrar få stöd för ändringsarbeten i bägge hemmen. En annan välkommen utveckling är att den så kallade kortvariga omsorgen – alltså olika former av avlastning – blir tillgänglig för allt fler. Kortvariga stödinsatser kan hjälpa familjerna och individerna att orka bättre. Det kan också bidra till att båda föräldrar har bättre förutsättningar att delta i arbetslivet, då man får vardagen att rulla.
Tanken är att den nya funktionshinderservicelagen ska svara på de behov som i dag sköts av handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Utkastet till den nya lagen går på utlåtanderunda i januari eller februari, och ska till riksdagen tidigast under sommaren. Tidtabellen är rätt stram, då lagen ska träda i kraft 1.1.2023.
2. Mer inkluderande arbetsmarknad?
Finland har redan länge varit sämst i Norden i fråga om sysselsättning av personer med funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden har legat runt eller under 20 procent. Det här är väldigt lite med tanke på att motsvarande siffra i övriga nordiska länder är omkring 50–60 procent.
Nu verkar regeringen ha satt i gång med flera insatser för att förbättra situationen bland annat i form av ett sysselsättande statsägt bolag, som planeras inleda sin verksamhet nästa år. Diskrimineringsombudsmannens kansli bereder också en rapport med fokus på hinder i arbetslivet.
3. Förnyandet av diskrimineringslagen
Att driva rättigheter kan i dagsläget bli mycket kostsamt. Det finns exempel på fall där en person som vunnit sin talan och fått en 1 000 euros gottgörelse därefter fått en 10 000 euros nota på rättegångskostnader.
Rättegångskostnader eller rädslan för dessa utgör ett verkligt hinder för rättssäkerheten. Därför blir det intressant se om delreformen av diskrimineringslagen erbjuder lösningar till den ohållbara situationen. Reformen kan även innebära att design-for-all skrivs in som ett krav i diskrimineringslagen, ’trakasserier riktat mot folkgrupp’ erkänns som fenomen, och småbarnspedagogiken tar i bruk en likabehandlingsplan.
4. Tillgängligare vardag och textning på TV
Finland bereder som bäst implementering av EU:s tillgänglighetsdirektiv, vilket borde innebära allt tillgängligare produkter och tjänster för oss konsumenter. Sannolikt kommer inte allt att förbättras över en natt, men information om sätt som exempelvis en smarttelefon lämpar sig för olika användare borde bli mera överskådligt. Överlag finns förhoppningar om att personer med specialbehov får en stärkt ställning som konsumenter.
Därtill förutsätter annan lagstiftning att en allt större del av utbudet på TV ska textas från och med årsskiftet.
Text: Elias Vartio • Illustrationer: Shutterstock / Bobby Satria Nugraha
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2021.
