Välfärdsområdesvalet i januari – varför ska man rösta?
Den nya social- och hälsovårdsreformen tas i bruk och ansvaret för social- och hälsovården flyttas från kommunerna till i 21 välfärdsområden.
Välfärdsområden ser ut som de nuvarande landskapen, utom Nyland, som delas in i fyra välfärdsområden och Helsingfors. Helsingfors är inte med i valet och fortsätter att sköta om social- och hälsovården själv.
I valet 23.1.2022 väljer vi ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige som är det högsta beslutsfattande organet i välfärdsområden. Förhandsröstningen sker 12–18.1.2022.
Fullmäktige kommer att godkänna ett samarbetsavtal mellan de 7 tvåspråkiga välfärdsområden.
Fullmäktige ansvarar för att de finns mångsidiga sätt att delta och påverka. De väljer en styrelse som tillsätter ett funktionshinderråd och en nationalspråksnämnd. De beslutar om servicenät, klientavgifter, strategi, förvaltningsstadga och mycket mer!
Rösta på en kandidat som jobbar för delaktighet och service för alla. Välfärden angår alla.
Kampanjen Välfärden angår alla ordnas av SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder och dess medlemsförbund: FDUV, FMA – Funktionsrätt med ansvar, Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.
SAMS valteser
1. Skapa fungerande vård- och servicestigar på svenska
Svenskspråkig service bör garanteras i välfärdsområdena. Det är viktigt att ta vara på befintlig god service och expertis samtidigt som det ska finnas alternativ i serviceutbudet även för den svenskspråkiga befolkningen. Genom satsningar i samarbetet kan välfärdsområdena tillsammans utveckla den svenskspråkiga servicen.
2. Håll individen i fokus
När social- och hälsovården utvecklas måste individen stå i fokus. Personer med funktionsnedsättning behöver samma tjänster som alla andra men ibland också andra särskilda tjänster som inte alla behöver. Alla är olika och har egna behov – det här får inte glömmas.
3. Ta organisationerna med i välfärdsområdets strategi
Organisationernas kunskap och service är en oersättlig resurs som bör tas till vara i reformen. Organisationerna känner till människornas vardag. De erbjuder verksamhet som stärker välmående genom rådgivning, kamratstöd, förebyggande arbete, fritidsverksamhet och arbetslivsfrågor.
4. Design-för-alla och skäliga anpassningar ger trygghet
Tjänsterna bör planeras och utvecklas så att de är tillgängliga för alla, inklusive svenskspråkiga. Personer med funktionsnedsättning ska tas med i planeringens och utvecklingens alla skeden för att trygga fungerande lösningar för samtliga användare.
5. Glöm inte funktionshinderråden
Funktionshinderråden är en ofta bortglömd resurs. Vi uppmanar välfärdsområdena att aktivt ta med funktionshinderråden i utvecklandet av välfärdsområdena redan från början. Råden har mycket kunskap om till exempel tillgänglighet, hälso- och socialvårdstjänster och välmående.
