fbpx

Kan kvotering fixa arbetslivet?

| Uppdaterad
Bild: Freepik
AKTUELLT

En del europeiska länder har försökt minska ojämlikhet på arbetsmarknaden genom att införa kvoter och bötfälla företag som inte sysselsätter personer med funktionsnedsättning. Enligt Handikappforum är sådana lösningar inte optimala.

Hur lösa evighetsfrågan kring varför fler personer med med funktionsnedsättning inte är ute i arbetslivet? I augusti gick social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen (VF) ut med förslaget att införa juridiskt bindande kvoter som skulle förplikta arbetsgivare att anställa en viss mängd löntagare med funkt­ionsnedsättningar.

”Endast cirka 15–20 procent av alla personer med funktionsnedsättning jobbar, trots att betydligt fler har arbetsförmåga, utbildning och arbetsvilja. Det är ett stort missförhållande att rätten till arbete inte förverkligas för denna människogrupp i Finland”, säger Sarkkinen i en intervju för Helsingin Sanomat.

Finland är sämst i klassen i en nordisk jämförelse av sysselsättningsgraden bland pers­oner med funktionsnedsättning. Arbets- och näringsministeriets senaste statistik bekräftar att endast omkring en femtedel av personer med funktionsnedsättning jobbar antingen på hel- eller deltid i Finland.

– Vi utmärker oss väldigt negativt i en nordisk kontext.

Sverige och Danmark har en sysselsättningsgrad på över 60 procent, medan Norge lyckats sysselsätta över 40 procent av alla arbetstagare med funktionsnedsättning, säger Elias Vartio, juridiskt ombud på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder.

Trots att de nordiska länderna tillämpar olika kriterier för statistikföringen är skillnaderna inom Norden markanta.

Böter för diskriminering

Exempel på kvotering finns i ett antal europeiska länder. I Tyskland är alla företag med minst 20 anställda tvungna att se till att minst fem procent av arbetsstyrkan består av personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ifall arbetsgivaren bryter mot dessa bestämmelser måste företaget betala böter. Dessa böter används i sin tur till att finansiera sysselsättningstjänster som främjar jämlikhet i arbetslivet.

– Det här upplägget fungerar inte optimalt. Det finns dåliga erfarenheter av kvoteringsmodellen på olika håll i Europa. Många företag väljer att medvetet bryta mot bestämmelserna och snällt betala böter i stället för att rekryt­era sökande med funktionsnedsättning, säger Sari Kokko, ordförande för samarbets­org­an­­is­ationen Handikappforum, som representerar 28 funktionshinderorganisationer.

Av samma anledning förhåller sig Handi­kapp­forum skeptiskt till förslaget att införa kvot­erings­regler, särskilt då det ofta går att hitta kryphål i systemet.

– Ett annat sätt att kringgå kvoteringen är att erbjuda ett arbete som inte motsvarar den sökandes kunnande och arbetserfarenhet. Ett företag kan till exempel erbjuda en psykolog med funktionsnedsättning ett jobb som lager­arbetare – men en psykolog är inte utbildad för att packa varor vid ett löpande band, säger Kokko.

Vid SAMS ser man inte heller kvoteringen som någon universallösning.

– Kvoteringen kan underlätta rekryteringen i viss mån men löser inte alla problem. Vi behöver också en revidering av diskrimineringslagen för att komma åt diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet, säger Vartio.

Han efterlyser också strukturella re­form­er för att få fason på sysselsättningen.

– För några år sed­an utreddes vad som bromsar rekryteringen av personer med funkt­ionsnedsättning. Man kunde påvisa en lång rad strukturella hinder: det kan till exempel handla om fördröjda beslut gällande tillgången till personlig assistans och färdtjänst, säger Vartio.

Jobbkanalen väntas ge jobb åt fler

  • Det finns stora förhoppningar om att det statliga bolaget Jobbkanalen Ab kommer att vara en del av lösningen på sysselsättningsproblematiken. Bolaget ska sysselsätta de partiellt arbetsföra som har det svårast att hitta jobb.
  • De som anställs kommer att ha ett arbetsavtal med Jobbkanalen, som sedan säljer anställdas arbetsinsats vidare till kunder, så som företag eller organisationer.
  • I början uppskattas bolaget kunna sysselsätta några hundra partiellt arbetsföra per år, senare omkring tusen personer. Personerna väljs ut av arbets- och näringsbyrån.
  • Jobbkanalen väntas inleda sin verksamhet och sysselsätta sina första arbetstagare ännu i år.

Kvoteringsfrågan utreds

Handikappforum anser att det brister i övervakningen av diskrimineringsfall som berör löntagare med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.

– Regionförvaltningsverket saknar sakkunskap och kompetens att utreda fall där löntagare med funktionsnedsättning har utsatts för diskriminering. Det vore vettigare att Diskrimineringsombudsmannen skulle utreda dessa fall i stället, säger Kokko.

Hon förundrar sig också över timingen för minister Sarkkinens utspel. Kokko känner vittring av politisk opportunism och valfläsk.

– Det är ju inte första gången som kvoteringen diskuteras. Temat dyker upp med jämna mellanrum. Det är knappast en slump att Sarkkinen kastar fram sitt förslag under upptakten till sin valkampanj inför riksdagsvalet, säger hon.

Trots förbehåll har Kokko och hennes kol­legor från andra funktionshinder­org­an­is­at­ion­er uppvaktat arbets- och näringsminister Tuula Haatainen (SDP) för att diskutera frågan i början av september.

– Vi har föreslagit att kvoteringsmodellen utreds och att man först tar reda på hur det hela har fungerat i övriga europeiska länder, säger Kokko.

Vid minister Tuula Haatainens stab ser man inte hoppfullt på möjligheterna att främja någon kvoteringsmodell, åtminstone under pågående regeringsperiod.

– Vi fortsätter att diskutera frågan med funktionshinderorganisationerna, men någon lagberedning kring eventuell kvotering hinner vi inte längre med under denna period. Tiden är alltför knapp, tror en tjänsteman, som väljer att vara anonym då inga beslut ännu fattats.

Källan utesluter ändå inte att det görs en utredning kring kvoteringen.

– Vi kan säkert initiera en utredning om kvoteringsmodellen, men det blir nästa regering och riksdag som får avgöra hur man går vidare i frågan.•

Text: Mikael Sjövall Bild: Freepik

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 03/2022.

 
Back to top of page