GLOBALA PERSPEKTIV
Svenska hörselförbundet har i flera år jobbat med utvecklingsarbete i Latinamerika. Tillsammans med lokala krafter har man ökat både samhällets och familjers förståelse för barn med hörselskador.
Att jobba med hörselfrågor i en kultur där hörselskador i praktiken inte existerar är utmanande, det har projektkoordinator Maija Nilsson vid Svenska hörselförbundet erfarenhet av.
Förbundet har under åren 2015–2022 främjat hörselskadade barns rätt till utbildning i Bolivia tillsammans med organisationen APANH (Asociación de Padres y Amigos de Niños Hipoacúsicos). Informationsarbetet kring att hörselskador överhuvudtaget finns har varit en viktig del av jobbet.
– I det bolivianska samhället delas människor in i hörande och döva, man känner inte till olika hörselskador, säger Nilsson.
Förutom kunskapsbrist handlar avsaknaden av samhälleligt stöd för personer med hörselskada om små resurser. Till exempel är det på individens ansvar att införskaffa sig en hörapparat. I vilken mån man påverkas av sin funktionsnedsättning hänger långt på ens bakgrund och hur man är som person.
– Mycket beror på individens förmågor, vilken förståelse ens familj har och vilka lärare man träffat på vägen. Jag har hört om döva personer som tagit sig igenom gymnasiet utan stöd på jävlaranamma, samtidigt som mina bolivianska kollegor med lindrigare hörselskador kan vara väldigt påverkade av dem.
Ett stort problem är att bolivianska barn inte hörselscreenas – alltså är föräldrarna inte med- vetna om att deras barn kan ha nedsatt hörsel. Ofta märks en hörselskada först senare i livet.
– Den språkmässiga utvecklingen kan ligga efter hos ett flera år gammalt barn. Att inte kunna ta in det folk i ens omgivning säger har stora konsekvenser för den kognitiva utvecklingen. Föräldrarna kan sedan tro att deras barn har intellektuell funktionsnedsättning.
En vanligt förekommande hörselskada i Bolivia är en missbildning av ytterörat. Även om barnet ofta hör normalt med ett öra är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid det outvecklade örat – också utöver vad det innebär utseendemässigt.
– Det blir lätt stort fokus på det estetiska, och vi har fått jobba mycket med att betona att det viktigaste är barnets hörsel. Det gäller att inte bara se det yttre utan koncentrera sig på barnets utvecklingsmöjligheter.
Ny digital verksamhet
Som projektkoordinator har Maija Nilsson hållit koll på projektets budget och deltagit i planeringen av APANH:s verksamhet. Planerna har sedan förverkligas av personalen på ort och ställe. Så småningom har hörselfrågor börjat få mera synlighet.
– Unga personer organiserar sig och kämpar för sina rättigheter och medvetenheten har ökat på myndighetsnivå. Även om lagstiftningen släpar efter lyssnar man på hörselföreningarna på ett annat sätt än tidigare.
Det ihärdiga arbetet har burit frukt, men vissa faktorer är bortom organisationernas kontroll.
– Just nu är samhället rätt polariserat och ostabilt. Det är svårt att utveckla kollektiva värderingar då man inte vet om man i morgon har en regering som ser till att saker rullar på som de ska.
Maija Nilsson har inte haft möjlighet att resa och träffa sina bolivianska kollegor på flera år. Först på grund av landets sociala oroligheter, sedan kom coronapandemin.
Pandemin har haft sin inverkan på projektet, i och med att APANH inte haft möjlighet att träffa barn och unga ute i samhället. Personalen jobbade ändå hårt med digitala workshoppar kring tillgänglighetsfrågor. Tidigare ordnades fysiska utbildningar på specifika orter, men i och med digitaliseringen har man haft kontakt med människor i hela Bolivia.
– Vi har nått ut till organisationer, utbildningsmyndigheter, skolor och lärare i hela landet. Dessutom har lärare från Mexiko och Argentina varit med på våra workshoppar. Det har varit ett stort framsteg, säger Nilsson.
Oroad för framtiden
Året 2022 är det sista verksamhetsåret för Svenska Hörselförbundets projekt i Bolivia. Under de kommande åren har finansiären Finlands utrikesministerium valt att fokusera på Afrika och Asien – alltså beviljas inte längre pengar för projekt i Latinamerika.
Enligt Nilsson har projektet betytt mycket för den bolivianska hörselsektorn och hon är oroad över APANH:s möjligheter att fortsätta.
– Bara baskostnaderna för kontorslokal och personal är sådana som föreningen inte längre har råd med. Det är verkligen synd, vårt ekonomiska stöd har varit viktigt och gjort stor skillnad. Många föräldrar har berättat om hjälpen de fått och hur de förstått sina barn på ett sätt som de tidigare inte gjort. När jag hör det vet jag att vi uppnått våra mål.
I dagsläget har Hörselförbundet inga planer på nytt utvecklingssamarbete, men Nilsson tror man gott kunde bidra med kunskap och stärka funktionsrättsrörelsen också på andra håll i världen.
– Det räcker inte med att vi har det okej här i Finland. För att rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska realiseras tycker jag det är viktigt att rörelsen växer globalt. •
Hörselprojektet i Bolivia
- Drevs av Svenska hörselförbundet i samarbete med APANH, en föräldra- organisation för hörselskadade barn.
- Fokus på hörselskadade barns rätt till utbildning.
- Verksamheten har omfattat bland annat utbildning för lärare om hörselskador, stöd av familjer med hörselskadade barn, informations- spridning och nätverkande med andra intresseorganisationer.
Text: Mikaela Remes ● Bild: Svenska hörselförbundet
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2022.
