Artificiell intelligens kommer att påverka vår vardag på ett sätt som ännu är svårt att greppa. Hotbilderna är många, men även potentialen är stor och det finns oändliga möjligheter till en bättre vardag, exempelvis för personer med funktionsnedsättning. Därför lönar det sig att få en uppfattning om vad som komma skall.
Informativa mötesanteckningar som skriver sig själva, en digital kompis som påminner om träffar och mediciner, eller en detaljerad ljudbeskrivning av en händelse på gården som du inte ser. Det kan låta som trollkonster, men håller på att bli verklighet, tack vare artificiell intelligens (AI).
Förenklat handlar AI om mycket avancerad teknologi som kan titta på vad du gjort tidigare och förutspå vad du vill göra i framtiden. AI ”förstår” mänskligt språk och för användarna är det ofta enkelt att interagera med AI-baserade program och be dem utföra saker utan att behöva behärska komplicerade kommandon.
Egentligen kan AI inte förstå språk, utan omvandlar mänskligt språk till siffror och mönster som den sedan avläser. AI tränas upp genom att man matar in miljontals texter, och utgående från dem kan programmet anamma kunskap och själv börja dra slutsatser.
AI-frågor är vardag för Anna-Mari Wallenberg vid finansministeriet, där hon i egenskap av expert analyserar hur teknologin påverkar samhället och styr digitalisering inom den offentliga förvaltningen.
I stället för artificiell intelligens föredrar hon att tala om algoritmer, som är de regler som styr AI. Dessa är på intåg också i förvaltningen och de offentliga tjänsterna.
– När algoritmerna börjar hjälpa till med att producera tjänster måste de läras att ta i beaktande till exempel jämlikhet och rättvisa samt grundläggande rättigheter. Tidigare har teknologin inte haft så stor inverkan på den fronten, konstaterar hon.
Saknar moralisk kompass
När det gäller frågan om vem som bestämmer hur AI-styrda offentliga tjänster fungerar och beter sig är svaret entydigt – AI tränas att respektera finländsk lagstiftning och tjänstemannaetik.
Vilka värden som styr teknologins beteende är relevant, eftersom AI saknar en egen moralisk kompass. Experterna har mycket varierande åsikter kring hur detta borde avgöras. Wallenberg betraktar frågeställningen som en fortsättning på en större debatt om vems värden som ska styra ett samhälle, där teknologin tillför en ytterligare aspekt.
De svåra frågorna kunde lämnas åt tekniknissarna, men de torde angå alla, eftersom algoritmerna redan finns på många håll och är på väg in på alla livets områden, utan att vi inser eller skilt informeras om det.
– Jag såg nyss statistik på att tre av fyra elektroniska apparater som vi har i våra hem innehåller någon typ av algoritm. De finns i telefonen, i dataprogram, i matbutiken. Våra bankkonton handhas av algoritmer. Men vi medborgare har inte blivit tillfrågade om hur de styrs.
Av denna orsak har paraplyorganisationen European Disability Forum lanserat ett eget AI-projekt och lobbar bland IT-bolag, forskare och EU för ökad förståelse för behoven hos personer med funktionsnedsättning. Enligt EDF är det viktigt att kräva att teknologin tar minoriteter i beaktande, och därför borde också funktionsrättsrörelsen intressera sig för AI.
EU tyglar AI
Europeiska unionen jobbar som bäst med att försöka definiera vad som är godtagbar användning av artificiell intelligens genom en AI-förordning. Utgångspunkten är att Europa blir ett område med tydliga regler för vad som är acceptabelt att göra med AI, och det skrivs in i lagen.
– Om det kommer att gå hela vägen får vi se. I bästa fall kommer man att kunna motverka de värsta problemen kring missbruk, säger Wallenberg.
Tanken är att innan en AI-baserad produkt släpps på marknaden måste teknologimakarna noggrant bedöma risker i anknytning till användningen samt i relation till mänskliga rättigheterna.
– Företagen tvingas fundera på hur man agerar om produkten fungerar fel eller börjar göra dåliga eller diskriminerande bedömningar. Genom att kartlägga riskerna på förhand blir de enklare att förebygga. Avsikten är att inga farliga produkter kommer in på marknaden.
Den som bryter mot reglerna hotas av kännbara sanktioner som kan uppgå i miljontals euro. AI-lagstiftningen definierar också förbjudna användningsändamål. Ett exempel på detta är missbruk av information om människors hälsotillstånd.
– Algoritmer kunde användas i syftet att omedvetet manipulera människor som befinner sig i svåra livssituationer eller folk som lider av psykisk ohälsa. Att stoppa sådant reflekterar vår europeiska värdegrund. Jag tycker att det är riktigt sunt.
Lagstiftningen kommer ändå bara att gälla EU. Det är alltså omöjligt att stoppa resten av världen att använda AI för oetiska och diskriminerande ändamål.
– Helt klart kan algoritmerna användas för att trampa på mänskliga rättigheter. I auktoritära länder används teknologin redan för att övervaka och kontrollera medborgarna, för att följa med vad människor gör och till och med deras ansiktsuttryck.
Trots att många tvivelaktiga saker kan göras värre med hjälp av artificiell intelligens vill Wallenberg att människor är medvetna om de många möjligheter som den nya teknologin medför, och hoppas på diskussion om de positiva aspekterna.
– Om vi bara koncentrerar oss på riskerna missar vi att algoritmer också kan användas för att främja mänskliga rättigheter. De kan bidra till ökat välbefinnande, jämlikhet för olika minoriteter och progressiv hjälpmedelsteknologi.
Hon lyfter fram fördelarna med så kallad generativ artificiell intelligens. Teknologin är känd för obehagliga fenomen som så kallade deepfakes, alltså falska verklighetstrogna videor, men när den används för det goda finns reella möjligheter att förbättra människors livskvalitet.
– Det handlar till exempel om att styra apparater med hjälp av tal eller hur du kan be ett program skriva hela texter för dig.
Ibland kan teknologin kännas väl spännande, särskilt för äldre generationer, men Wallenberg hoppas att människor modigt vågar testa hur olika lösningar kan bistå dem i vardagen. Hon utbildar äldre personer i teknologifrågor och är noga med att poängtera att man inte behöver lära sig att koda för att använda och gynnas av den nya teknologin.
– Nuförtiden behövs mycket lite förhandskunskaper. Det handlar inte längre om ingenjörsgrejer.
Text: Mikaela Remes | Foto: Shutterstock
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 1/2024.
