Under presidentvalskampanjen kontaktades funktionsrättsorganisationerna av människor som inte kommit in på valtillställningar vid otillgängliga lokaler. Det har också rapporterats om brister i samband med röstandet.
Kandidatträffar i utrymmen med trappor, problem att få förhandsrösta med ledarhund och otillgängliga valbås – det är några exempel ur det verkliga livet under januari och februari. När Finland förberedde sig på att välja president blev allas grundläggande rätt att delta i samhället igen ett aktuellt samtalsämne.
Enligt grundlagen har varje medborgare rätt att vara med i politisk verksamhet, och samhället har en skyldighet att se till att även personer med funktionsnedsättningar inkluderas.
Invalidförbundet uppger sig ha fått meddelanden av medborgare som stött på otillgängliga kampanjtillfällen. Under valrörelsen kontaktade organisationen partierna och påminde om att även personer med funktionsnedsättning har rätt att bekanta sig med presidentkandidaterna.
Också människorättsorganisationen Kynnys har fått in berättelser om både otillgängliga valtillställningar och problem vid röstningen. Organisationen lade upp ett ställningstagande på sociala medier som gav upphov till att människor delade med sig av olyckliga berättelser.
– Diskussionen vittnar om att det här fortfarande är ett aktuellt tema, trots att vi pratat om vikten av tillgänglighet under val i flera år. Och visst har saker och ting förbättrats och gått framåt, men fortfarande förekommer brister, säger organisationschef Annina Heini.
Skuldbeläggande meddelanden
I ett av fallen valde ett parti att flytta sin valtillställning efter att ha fått besked att lokalen är otillgänglig. Personen som lyft fram tillgänglighetsproblematiken fick emellertid ett skuldsättande meddelande av ägaren till den ratade otillgängliga lokalen.
– Företagaren konstaterade att dylika klagomål inte inspirerar till att ta tillgänglighetsfrågor i beaktande. Och visst handlar det om människors levebröd, men samtidigt kan man inte skylla på den som kräver tillgänglighet. Att evenemanget flyttades var ändå positivt, säger Heini.
Alltid leder responsen inte någonvart – i ett annat fall lät ett annat parti bli att byta lokal, trots att man kände till otillgängligheten.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, som verkar under statsrådet, har konstaterat att offentliga tillställningar i otillgängliga utrymmen är indirekt diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Också diskrimineringsombudsmannens byrå engagerade sig i diskussionen och påminde om att valkampanjer och -tillställningar måste vara sådana att personer med funktionsnedsättning och de som använder hjälpmedel kan delta och få information om val på ett jämlikt sätt.
Ombudsmannen påminde också om vikten av tillgängligt kampanjmaterial. Det omfattar exempelvis kommunikation i olika kanaler och på lätt språk, textning av videor eller att ta skärmläsare i beaktande då man producerar webbplatser och visuella material.
Tillgängligt från ingången till valbåset
När det sedan blev dags att rösta i presidentvalets första och andra omgång gick det inte smidigt för alla. I många fall handlade problemen vid vallokalerna om oförståelse för olika behov och brist på information.
– På sociala medier har flera konstaterat att de hellre förhandsröstar, eftersom folk är oroade för att den egentliga valdagens röstningsställe är otillgängligt, då kommunernas webbplatser saknar information om lokalens tillgänglighet, säger Heini.
Väl inne i vallokalen måste allt från ingång till röstningsbås gå att nå exempelvis med hjälpmedel. Att inte kompromissa med individens valhemlighet är också viktigt. MTV rapporterade om ett fall där en kortvuxen kvinna var tvungen att rösta mitt framför ögonen på alla inne på ett köpcentrum i Esbo, eftersom båset för rullstolsburna var otillgängligt och hon inte erbjöds ett annat utrymme. I detta fall blev valhemligheten omöjlig att hålla.
Äldre justitieombudsmannasekreterare kommenterade fallet till MTV med att valförrättarna är skyldiga att förse alla med sådana röstningsutrymmen där valhemligheten bibehålls, och det har justitieministeriet skickat instruktioner om. Har man erfarenheter av brister vid röstningsstället går det att skicka in ett klagomål via justitieombudsmannens webbplats.
Toppen av isberget
Kynnys organisationschef tror att de fall som nått organisationerna och fått synlighet i media bara är toppen av isberget.
– Sannolikt finns det många fall som varken vi eller någon annan aktör får höra om, säger Annina Heini.
Hon tror att bristerna i tillgänglighet fortfarande beror på okunskap, trots att det i dag finns gott om information kring hur evenemang kan ordnas på ett sätt som tar funktionsnedsättningar i beaktande.
Hon påminner att det under presidentvalet varit partikansliet som bokat in turnéerna – kandidaterna har knappast själva varit med om att välja evenemangsutrymmen. Heini hoppas att tillgänglighetsfrågorna så småningom blir etablerad kunskap för att privatpersoner inte ska behöva kontakta lokaler för att försäkra sig om tillgängligheten. Inte heller Kynnys har resurser att övervaka enskilda tillfällen.
Att utesluta en del av befolkningen från valtillställningar signalerar dessutom att alla väljares röster inte är lika värda.
– Visst känns det förminskande, som om den egna rösten inte är lika värdefull som alla andras. Det känns inte bra att försättas i en annan ställning än resten av väljarna, säger Heini.
Hon påpekar att diskussionerna om tillgänglighet och demokrati ofta handlar om röstande, men själv vill hon gärna lyfta fram politiskt deltagande överlag.
– Om det är så här svårt att rösta, hur ska man då kunna åka iväg på valturné i egenskap av kandidat eller överlag vara med i politisk verksamhet? Personer med funktionsnedsättning är både partimedlemmar och väljare, de behövs i båda rollerna.
EU-valet i juni är nästa tillfälle då partierna kan visa att de tar tillgänglighetsfrågor på allvar.
Text: Mikaela Remes
De finlandssvenska funktionshinderförbunden skickar hälsningar till den nya presidenten
FDUV
”Alla gagnas av ett samhälle som beaktar och bejakar mångfald. Vi önskar att presidenten inte bara tar upp ämnen som rör personer med funktionsnedsättning i allmänhet, utan också aktivt bidrar till att öka förståelsen för den breda variationen av olika funktionsnedsättningar.”
Funktionsrätt med ansvar (FMA)
”Vi har rätt att få service och tjänster på vårt modersmål. Våra rättigheter är presidentens skyldighet.”
Förbundet Finlands Svenska Synskadade (FSS)
”Vi hoppas att presidenten är en förkämpe för mänskliga rättigheter, delaktighet och tillgänglighet och ser till att funktionshinderfrågor finns med på agendan både i nationella och internationella sammanhang.”
Psykosociala förbundet
”Vi hoppas att presidenten vill synliggöra och lyfta fram betydelsen av psykisk hälsa för alla, både i Finland och internationellt. Och speciellt uppmärksamma betydelsen av tredjesektorns arbete för personer med psykisk ohälsa.”
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder
”Hur man ser ut, vilket språk man talar eller vilken religion man har påverkar inte individens värde. Vi hoppas att vår president går i bräschen för att försvara jämlikhet och allas lika värde i all sin verksamhet.”
Svenska Hörselförbundet
”Vi hoppas att Finlands nya president ska arbeta för att funktionsrättsfrågor ska beaktas både i Finland och utomlands så att alla människor, oberoende av funktionsnedsättning, kan vara delaktiga i samhället.”
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 1/2024.
