AKTUELLT
År 2010 belönades årtionden av strävanden för samordning på funktionshinderfältet när fyra finlandssvenska förbund tillsammans stiftade en organisation för att verka för gemensamma frågor. Under tio år av SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder har medlemmarna lärt sig om varandra och hittat styrka i samarbetet.
Startskottet för samarbetet kom ursprungligen från Svenska kulturfonden: fonden efterlyste ett samarbetsorgan som kunde ta över ansvaret för understöden till den svenskspråkiga socialsektorn, och intresseförbunden ansågs ha den bästa expertisen för att utvärdera mottagarna.
Ännu för tio år sedan var finlandssvenska funktionshinderfältet uppdelat i olika riksomfattande förbund, föreningar och nätverk. Det fanns svenskspråkiga föreningar inom finskspråkiga funktionshinderorganisationer, en del företräddes av Finlands Svenska Handikappförbund rf och andra verkade självständigt.
Hösten 2009 fick funktionshinderförbunden slutligen en direkt uppmaning av Svenska kulturfonden om att sluta sig samman så snabbt som möjligt för att ta över bidragsutdelningen. Det var Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf (FDUV), Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf, Svenska hörselförbundet rf och Psykosociala förbundet rf som svarade på kallet.
– Jag minns så väl dagen vi samlades en tidig morgon på mitt hotellrum och tog beslutet om att ett nytt förbund ska grundas. Det var inget lätt beslut, men det krävdes en nystart för samarbetet på det finlandssvenska funktionshinderfältet, säger Birgitta Kronberg, som på den tiden var ordförande för Svenska hörselförbundet.
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
- Intresseorganisation som arbetar för de finlandssvenska riksomfattande funktionshinderorganisationerna. Syftet är att främja och förverkliga jämlikhet och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och deras närstående bland den svenskspråkiga befolkningen i Finland, bland annat genom bidrag, juridisk rådgivning, informationsförmedling och vänverksamhet.
Att förena olika intressen
Det blev dåvarande FDUV-ordförande Nils Torvalds som fick leda förhandlingarna. Det blev många träffar, och den till synes enkla uppgiften hade sina utmaningar.
– Föreningarna var väldigt olika sinsemellan – olika storlek, olika resurser, olika medlemskårer, olika intressen, säger Torvalds.
När de som varit tvungna att försvara sin del av finansieringskakan plötsligt skulle fördela den tillsammans fanns en viss misstänksamhet parterna emellan. Det viktiga var således att skapa balans mellan de medverkande och bygga förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete.
– När vi satt oss vid samma bord insåg vi nog att vi har ett stort gemensamt intresse. Jag tror att alla förstod att i hårda tider kan det bli ganska bistert för små finlandssvenska organisationer, konstaterar Torvalds.
En paraplyorganisation för svenskspråkiga riksomfattande förbund som verkar för personer med funktionsnedsättning stiftades sedan den 14 september 2010. I namndiskussionerna figurerade många förslag: Ciceronen, Funkis, Samsas, Tectus.. Slutligen döptes den nybildade organisationen till SAMS –- Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf.
Några månader senare höll det nya förbundet sitt första höstmöte, där en ordinarie styrelse valdes. Psykosociala förbundets ordförande Gustav Skuthälla blev SAMS första ordförande.
När formaliteterna var avklarade tog man itu med den stora uppgiften: att dela ut bidragen till sociala sektorn. Nils Torvalds kallar det för en nyttig skrivbordsövning – att man i ett tidigt skede måste klara av fördelningen och bestämma hur medlen skulle fördelas rättvist skapade förutsättningar för att grundmura samarbetet.
– Sällan går precis alla utdelningar alltid på procenten och pennin, men i det stora hela tror jag att SAMS har klarat den här uppgiften jättebra, säger Torvalds.
– Att sitta vid samma bord och fördela pengarna gav en viss sammanhållande effekt, instämmer Gustav Skuthälla.
Lärde sig om varandra
Det tog sin tid att fastställa samarbetsförbundets arbetsordningar och formulera instruktioner och regelverk, berättar Tor Wernér, dåvarande styrelsemedlem vid Svenska hörselförbundet, som ledde SAMS under åren 2014–2016.
– Jag skulle säga att när fem år hade gått, då kunde man konstatera att nu har vi ett förbund. Då började det fungera mellan de olika medlemsförbunden, säger Wernér.
Över tid förstod förbunden varandra hela tiden bättre, och det blev lättare att komma till gemensamma ståndpunkter, vilket gjorde påverkansarbetet effektivare.
– Vi såg genast ett mervärde i att vi själva fick kännedom och kunskap om varandras olikheter, problem, behov och möjligheter, konstaterar Birgitta Kronberg.
År 2016 blev också Handikappförbundet (i dag FMA – Funktionsrätt med ansvar) medlem i SAMS. Enligt Gunilla Löfman, som också varit med från start och som då var ordförande för Finlands Svenska Synskadade, är det väldigt viktigt att alla de centrala aktörerna valt att samarbeta under SAMS.
Nils Torvalds är inne på samma bana – samarbetet ger möjlighet att bilda en enad front.
– Att en organisation talar för hela det finlandssvenska fältet för människor med funktionsnedsättning, till exempel när man förhandlar med ministerier, är oerhört viktigt. Annars går var och en skilt för sig och förklarar vad de behöver, och sådant kan bli besvärligt. Därför landade SAMS rätt.
“Det gick bättre än väntat”
Nils Torvalds, som redan i flera år följt med fältet på avstånd från Bryssel, är alltid lika nöjd när han får sätta sig vid ett europeiskt förhandlingsbord och berätta om det finländska medborgarsamhället.
– Vi har ett organisationsnätverk som har en hel del att säga till om i förhållande till statliga organisationer. I många fall framstår de nordiska länderna fortfarande som modellexempel på hur man borde sköta det här. Vi är inte perfekta, men vi är mindre dåliga än de delar i Europa, där konkurrensen lätt blommar upp och man drar krokben för varandra, säger Torvalds.
Samarbetets frö såddes år 1998
1998
- Ett försök till närmare samarbete mellan finlandssvenska funktionshinderorganisationer inleddes då förbunden samlades i riksdagshuset. Efter mötet skulle det göras utredningar om samarbete och ett gemensamt verksamhetshus, men detta ledde inte till något konkret.
2009
- Folktinget bjuder in alla riksomfattande finlandssvenska funktionshinderförbund till en gemensam konferens. Svenska kulturfonden var en mycket stark pådrivare och ville ha en takorganisation för förbunden.
2010
- SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf stiftas 14 september 2010. Medlemmar var FDUV, Finlands Svenska Synskadade, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundet.
2016
- Finlands Svenska Handikappförbund (nu: Funktionsrätt med ansvar) blir medlem i SAMS.
2020
- SAMS firar sitt 10-årsjubileum.
Under åren har SAMS fortsatt med sin bidragsutdelning. Därtill omfattar verksamheten i dagsläget bland annat juridisk rådgivning till personer med funktionsnedsättning, förmedling av frivilligvänner, utlåtanden och representanter i ett flertal expertgrupper. Det är en utveckling som ursprungsmedlemmarna följt med glädje.
– Nu då man ser på det så här i perspektiv skulle jag nog säga att det gick bättre än väntat, säger Gustav Skuthälla.
– Jag tror att SAMS i dag är vad vi som satt för tio år sedan runt det där bordet drömde om, konstaterar Gunilla Löfman.
Grundarna önskar SAMS fortsatt framgång. Också i framtiden gäller det att ta i beaktande den mångsidiga kunskap som finns inom medlemsförbunden, jobba för rättigheten att få service på svenska och fortsätta arbetet för ett samhälle för alla.
– Kom ihåg – vi människor har en funktionsnedsättning, vi är inte funktionshindrade. Hindren, de finns i samhället, poängterar Birgitta Kronberg.
15 år av förändring på funktionshinderfältet
2006
- Slutliga versionen av FN:s funktionshinderskonvention godkänns av FN i New York.
2007
- Finland undertecknar FN:s funktionshinderskonvention. Före ratificeringen vill Finland justera sin nationella lagstiftning för att uppfylla konventionens krav.
2009
- Personlig assistans blir en subjektiv rättighet i handikappservicelagen. Samtidigt införs det s.k. resurskravet.
2010
- Lag om tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
2015
- Diskrimineringslagens delreform; lagen förutsätter likabehandling av personer med funktionsnedsättning.
Regeringen Sipilä börjar bereda sin vårdreform.2016
- Finland ratificerar FN:s funktionshinderkonvention.
2018
- Medborgarinitiativet Ingen marknadsvara (Ei myytävänä) tas upp till behandling i riksdagen. Initiativet, som ville förbjuda upphandling av boende- och livslånga tjänster för personer med funktionsnedsättning, fick över 72 000 underskrifter.
Ny lagstiftning som reglerar taxiverksamhet: prissättningen frigörs, FPA och kommuner gör nya upphandlingar, tillgången till lämpliga taxibilar försämras.2019
- Riksdagen nobbar medborgarinitiativet Ingen marknadsvara, men tillsätter en arbetsgrupp för förbättrad delaktighet inom funktionshindersservicen.
Sipiläs regering avgår och vårdreformen faller. Samtidigt uteblir förnyelsen av nya funktionshinderslagen.
Senare under året återupptas beredningen av vårdreformen under regeringen Marin.
Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster som förutsätter att myndigheterna gör sina webbsidor tillgängliga.2020
- Beredningen av nya funktionshinderlagstiftningen fortsätter.
Ramarna för vårdreformen slås fast.
Text: Mikaela Remes • Bilder: SAMS
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2020.
