Lämnad åt sitt öde

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Kriget i Ukraina har förvärrat situationen för landets 2,7 miljoner invånare med funktionsnedsättning. Redan tidigare har det funnits brister i omsorg och bemötande, och nu då familjer flyr utomlands kan personer med specialbehov tvingas klara sig helt ensamma. 

Över 6 miljoner ukrainare har flytt sitt hemland efter att Ryssland påbörjade anfallskriget mot Ukraina den 24 februari. Enligt Förenta nationernas flyktingorganisation UNHCR klass­as därtill 7 miljoner ukrainare som internt fördrivna personer som har tvingats fly till annan ort innanför landets gränser. 

Mitt i kaoset har ukrainare med funktionsnedsättning lämnats vind för våg, konstaterar experter.

Det finns ingen statistik på hur många personer med funktionsnedsättning som har dött under det förödande kriget. Inhemska Abilis-stiftelsen uppskattar att det finns cirka 2,7 miljoner människor med funktionsnedsättning i Ukraina. Omkring 261 000 av dem har intell­ektuell funkt­ionsnedsättning, uppger Inclusion Europe. 

Organisationerna understryker att det finns ett mörkertal som inte syns i stat­ist­iken, eftersom många ukrainska familjer förknippar funktions­nedsättning med stigma och skam. De som är utsatta riskerar att bli efter då resten av familjen ger sig iväg.

– Personer med funktionsnedsättning har ofta svårigheter att ta sig till skyddsrum eller ta sig vidare med kollektivtrafik. Jag känner till fall där familjen har flytt utomlands och en morförälder fick överta ansvaret för barnbarnet med funktionsnedsättning, säger Marjo Heinonen, verksamhetsledare vid Abilis-stiftelsen. 

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning under krig

• Personer med funktionsnedsättning har rätt till samma trygghet som alla andra. Under kriser har man rätt att få hjälp och skydd på ett tillgängligt sätt. Genèvekonventionen förbjuder diskriminering i fråga om skydd av befolkningen. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller också i krigstid.
• Under krig kan personer med funktionsnedsättning ha problem med att ta sig till säkerhet från utsatta platser; de är kanske inte medvetna om att de borde lämna en plats och kan gå miste om sin stödperson. Skyddsutrymmen kan vara otillgängliga och man kan ha svårt att få den service som behövs. Bristen på medicin kan skapa stora problem.
• FN:s specialrapportör poängterar att internationella avtal ofta saknar konkreta planer för hur man ska hjälpa personer med funktionsnedsättning i konflikter och hur varningar utfärdas på ett tillgängligt sätt. Rapportören uppmanar världens länder att formulera direktiv kring detta.

Källa: Rapport om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i krig av FN:s specialrapportör Gerard Quinn.

Dagcentraler lägger ned

Behovet av humanitär hjälp i Ukraina är fortsättningsvis enormt. Det finländska funktionshinderfältet har lyckats kan­alisera medel till målgruppen med hjälp av lokala aktörer. 

– Vår samarbetspartner i Ukraina, org­an­is­ationen VGO Coalition, har bett om understöd för att köpa mediciner, mat, sovsäckar och ligg­underlag. De behöver också pengar för att avlöna personliga assistenter, säger Pinomaa.

I till exempel Rumänien saknas de eko­nom­iska resurserna för donationer, men landet har i stället tagit emot stora flyktinggrupper, inklusive ukrainare med funktionsnedsättning.

Inclusion Europe har hittills samlat in över 500 000 euro för att hjälpa ukrainare med intellektuell funktionsnedsättning. En femtedel av beloppet samlades in i Finland. Pengarna kommer väl till pass i ett läge där det redan tidigare funnits brister i det ukrainska servicesystemet.

– Den service som ges till personer med funkt­ions­nedsättning har stadigt försämrats från och med Krimkrisen 2014, men situationen har förvärrats ytterligare under Rysslands angrepp som började i februari. En lång rad dagcentraler har stängts och många föräldrar har därmed tvingats in i rollen som anhörigvårdare, säger Pinomaa.

Abilis-stiftelsen har tidigare drivit flera biståndsprojekt i Ukraina. Innan kriget började övervägde stiftelsen att avveckla sin verksamhet i landet, men efter den 24 februari kom man på andra tankar.

– När kriget började bestämde vi oss för att starta en insamling för att hjälpa våra sam­arbetspartners. Vi är beredda att hjälpa dem så länge behovet av bistånd kvarstår, säger Marjo Heinonen.

Ljusglimtar i eländet

I takt med att de väpnade striderna drar ut på tiden blir det allt svårare att förmedla pengar till alla hjälpbehövande.

– Vissa mindre banker kan inte länge överföra våra donationer till en del lokalorganisationer. Banksystemet ligger nere till vissa delar. Av samma anledning har några av våra donationer återbetalats, säger Jyri Pinomaa.

Har Inclusion Europe övervägt att stödja en evakuering av personer med funktionsnedsättning?

– Nej, vi har inte sådana resurser. Vår org­an­isation har endast fyra anställda i Bryssel. Vi koncentrerar oss på att ge akut hjälp och samla in pengar för humanitärt bistånd tills vidare, säger han.

Trots den humanitära katastrofen ser ex­pert­erna ljusglimtar mitt i allt elände: när det väl är dags att hjälpa Ukraina tillbaka på fötterna är det möjligt att göra nya satsningar på service och omsorg.

– Det nuvarande ukrainska systemet med ett hundratal institutioner där personer med funkt­ionsnedsättning är fastbundna i sina sängar och inlåsta i anstalter är inte ett tidsenligt eller värdigt sätt att bemöta människor. Vi hoppas att systemet reformeras, säger Marjo Heinonen.

Jyrki Pinomaa är inne på samma spår.

– Vi kommer att behöva stora understöd för återuppbyggnad när kriget tar slut en dag. Vi fortsätter att hjälpa våra samarbetspartners medan kriget pågår. Vi vill samtidigt skapa ett bättre system för vår målgrupp. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ska inte bo på institutioner. De ska kunna bo i sina egna hem och få den personliga assistans de behöver, säger han. •

Text: Mikael Sjövall • Illustration: Sebastian Dahlström

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 02/2022.