Hur fungerar en evakuering på en bilfärja om du inte hör larmet? Och hur hjälper man en rullstolsanvändare ur ett flygplan som har fattat eld? Det här var utgångspunkten för projektet Mutual Trust, som genomfördes i Finland 2016–2019.
Projektet Mutual trust granskade hur räddning inom trafik på land, till sjöss och i luften fungerar för personer med funktionsnedsättning och belyste samtidigt beredskapen i olika transportsituationer. Projektet initierades av Funktionsrätt med ansvar (FMA), som också deltog i arbetet med att synliggöra hur beredskapen inom trafikväsendet fungerar för personer med funktionsnedsättning.
FMA arbetade redan i början av 2000-talet aktivt med att göra skärgårdstrafiken tryggare och utveckla säkerheten inom väg- och järnvägstrafiken.
– Mutual Trust blev ett sätt att ta arbetet vidare genom övningar och genom att öka kunskapen om behoven vid olyckor och utrymning, säger Ulf Gustafsson, verksamhetsledare vid FMA.
Projektledare var Daniel Saarinen, som då arbetade som projektkoordinator vid SPEK.
– Vi ville få myndigheterna att se vilken stor och heterogen grupp personer med funktionsnedsättning är, och hur viktigt det är att deras behov beaktas i räddningsarbetet.
Projektet samlade funktionshinderorganisationer, räddningsmyndigheter och aktörer inom trafiken för att testa hur beredskapen fungerar i praktiken.
Övningar synliggjorde brister
Inom projektet ordnades räddningsövningar i verkliga miljöer, till exempel på fartyg och i tåg-
trafik. Personer med olika funktionsnedsättningar deltog tillsammans med räddningspersonal och andra aktörer.
– Det blev tydligt att kunskapen om funktionsnedsättningar brister. Behoven är mer mångfacetterade än man ofta tänker sig. Vi märkte också en osäkerhet i bemötandet, säger Saarinen.
Men det var informationsspridningen som visade sig vara den största utmaningen.
– Att nå fram med information när larmet går var det svåraste.
Övningarna visade också att instruktioner kan vara svåra att ta till sig i en stressad situation. Evakueringar utgår ofta från att människor kan röra sig snabbt på egen hand, vilket gör att tidsåtgången underskattas när olika behov ska beaktas.
– Det här syns sällan i planeringen, men blir tydligt i verkliga situationer, säger Saarinen.
Inom ramen för Mutual Trust ordnades omkring tio övningar runt om i landet.
– Personer med funktionsnedsättning kunde ge direkt respons och visa hur systemen fungerar i praktiken, säger Saarinen.
Projektet ledde till konkreta åtgärder, särskilt inom sjöfarten. Utbildningsmaterial och rekommendationer togs fram. Bland annat de stora rederierna tog instruktionerna i bruk.
Deltar i samhällsplanering
Funktionshinderorganisationer har också haft en roll i planeringen av ny infrastruktur. FMA deltog i planeringen av västmetron, där fokus låg på trygghet och tillgänglighet.
– Vi betonade bland annat behovet av en skyddsremsa intill spåret, för att minska risken att någon hamnar ut på rälsen vid en nödsituation, säger Ulf Gustafsson.
I västmetron har säkerheten utvecklats jämfört med äldre lösningar. I metrotunneln finns en utrymningsnivå längs hela sträckan, vilket underlättar evakuering.
Daniel Saarinen efterlyser en uppföljning av Mutual Trust. Enligt honom överläts materialet till SPEK med ett avtal som förutsatte att det skulle spridas, men där brast det.
– Materialet finns på hemsidan, men i övrigt hände inte så mycket.
– Problemen är i dag desamma som för tio år sedan. Ansvaret för beredskap är utspritt på många aktörer. För en vanlig person kan det vara svårt att veta var man ska hitta rätt information. anser Saarinen.
Nödmeddelanden åt alla?
Informationsgången vid larm är fortfarande en annan stor utmaning.
– Alla grupper nås inte pålitligt. I flera europeiska länder skickas textmeddelanden till alla mobiltelefoner i ett drabbat område.
I Finland nås de som har Suomi 112-appen, men då läggs ansvaret på individen att ha laddat ner den. Dessutom är applikationen inte tillförlitlig, alla nödmeddelanden kommer inte fram, påpekar Saarinen.
Saarinen har arbetat med tillgänglighetsfrågor i över tio år och ser att utvecklingen går i två riktningar. Lagstiftning och riktlinjer har utvecklats, men i takt med att beredskapsfrågor fått större fokus i världsläget handlar diskussionen allt mer om grundläggande funktioner.
– I det här läget är jag rädd att tillgänglighetsfrågor hamnar i skymundan, säger Saarinen.
Text: Pia Iisaho
Foto: Mutual Trust
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 1, 2026
