I vår fortsätter arbetet med den nya funktionshinderservicelagen. Som det ser ut nu ska lagförslaget till riksdagen våren 2022, och år 2023 ska lagen få laga kraft.
I fjol tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en arbetsgrupp vars uppgift var att bedöma och bereda ett förslag till bestämmelser i ifrågavarande lagstiftning. Avsikten var att trygga och öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i beslutsfattande och ordnande av service som gäller dem.
Bakgrunden till arbetsgruppen var medborgarinitiativet ”Ingen marknadsvara”. Initiativet uppstod, eftersom upphandlingen av nödvändig hjälp och stöd i boende och livslånga tjänster för personer med funktionsnedsättning ansågs strida mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Således krävdes ett slut på upphandlingen. Allt som allt samlades över 72 000 namn.
När initiativet behandlades i riksdagen vårvintern 2019 konstaterades att det fanns problem kring upphandlingen. En av åtgärderna för att utreda läget var att tillsätta en arbetsgrupp, som döptes till delaktighetsgruppen. Jag fick en plats i gruppen, där min uppgift som SAMS representant var att arbeta för olika målgruppers delaktighet och se till att de språkliga rättigheterna stärks i lagstiftningen.
Arbetsgruppen slutförde sitt arbete i fjol, och dess slutrapport är i skrivande stund på utlåtanderunda. Rapporten innehåller arbetsgruppens förslag på ändringar i det nya funktionshinderservicelagförslaget och socialvårdslagen för att förbättra delaktigheten i klientprocesserna, exempelvis så att det individuella behovet förstärks i beslutsfattandet.
Vidare förstärks rätten att använda sitt eget språk och det föreslås att en person vid behov ska stödjas för att få tillgång till information, bilda sig en egen åsikt och uttrycka den. Dessutom ska bestämmelserna i FN:s funktionshinderkonvention i större mån beaktas i specialmotiveringarna.
Vi på SAMS ser att flera av arbetsgruppens förslag förstärker klientens rättssäkerhet, som att beslut som gäller service för personer med funktionsnedsättning under vissa förutsättningar ska fattas som giltiga tillsvidare. Att göra beslut som är i kraft tillsvidare underlättar planerandet av livet och framtiden. Det är även i linje med normalitetsprincipen, då man inte behöver vara oroad för ändringar i besluten.
Det finns mycket som arbetsgruppen tyvärr inte kan påverka, så som användningen av upphandling, samt tjänsterna och stödformerna i den nya funktionshinderlagen. Förväntningen är ändå att paragraferna gällande tjänsterna behandlas i vår under ett antal höranden.
Många viktiga ärenden återstår att behandla, så att den nya funktionshinderlagen blir en bra lag för alla som den berör. SAMS anser bland annat att det behövs tydliga bestämmelser om en inkluderande personlig budgetering. Det behövs också mera forskning och statistik om funktionshinderfältet överlag, särskilt på svenska. Stödformen i beslutsfattande bör utvecklas, och resursbegränsningen från den personliga assistansen måste bort. Samarbetet med funktionshinderorganisationer i det fortsatta arbetet med lagreformen är ytterst viktigt.
Marica Nordman
skribenten jobbar som juridiskt ombud vid SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder
Fotograf: Sofia Jernström
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 01/2021.
