Efter ett års paus tillsätts funktionshinderråd på Åland

| Uppdaterad
Efter ett års paus tillsätts funktionshinderråd på Åland featured image

Åland har inte haft ett råd för personer med funktionsnedsättning på över ett år.
– Helt oacceptabelt. Vår landskapsregering har brutit mot egen lagstiftning och mot FN-konventionen, säger representanter för Ålands handikappförbund.
Nu lovar ansvarig minister i landskapsstyrelsen att rådet ska tillsättas omgående. Pausen har berott på att man först ville utvärdera rådets funktion.

Mandatperioden för det senaste rådet för personer med funktionsnedsättning på Åland gick ut den sista december 2019. Månaden efter, i januari i fjol, godkände Ålands landskapsregering ett uppdaterat reglemente för rådet, och Ålands handikappförbund ombads att lämna förslag på tre representanter till rådet.

Sedan blev det tyst och inget nytt råd tillsattes, trots att lagtinget även godkänt en lagändring som gör det möjligt för landskapsregeringen att tillsätta ett råd för personer med funktionsnedsättning.

Ålands handikappförbund, intresse­organisationen som arbetar för personer med funktionsnedsättning på Åland, ser allvarligt på läget och har ifrågasatt om landskapsregeringen verkligen har ett genuint intresse för frågor som berör funktionsrättsrörelsen.

Förbundet har också agerat på olika sätt, bland annat genom skrivelser till landskapsregeringen. I den senaste ställdes två konkreta frågor: Tillsätts ett nytt råd, och i så fall när? Om ett råd inte tillsätts, hur motiveras det och hur tänker man för Ålands del uppfylla skrivningarna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder?

Uppfyller FN-konventionen

Annette Holmberg-Jansson, social- och hälsovårdsminister i Ålands landskapsregering, förnekar bestämt att det uteblivna rådet skulle bero på ointresse från den sittande regeringens sida.

– Tvärtom. Det är mycket angelägna frågor för mig och hela regeringen, säger hon.

Hon påpekar att Åland uppfyller FN-konventionen också utan ett eget råd och hänvisar till utredningar som gjordes redan 2016. Då konstaterades – i samråd med utrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet – att Åland inte behöver ha en egen kontaktpunkt för att uppfylla konventionen, utan att Åland omfattas av det nationella rådet som landskapet fått utse en sakkunnigmedlem till.

Ålands handikappförbund framhåller å sin sida att eftersom Åland har sin självstyrelse med delvis olik lagstiftning och servicestruktur bör man också ha ett eget råd för att kunna genomföra och övervaka rättigheter för personer med funktionshinder.

– Vi ville se en utvärdering av rådets funktion innan det tillsattes. Därav dröjsmålet, säger Annette Holmberg-Jansson, minister i Ålands landskaps­regering.

Ville utvärdera

Annette Holmberg-Jansson säger att landskapsregeringen heller aldrig varit tveksam till att tillsätta rådet.

– Men först ville vi utvärdera dess funktion. Vi hade fått signaler från olika håll att det inte fungerade så bra. Det var den enda anledningen till att rådet inte tillsattes i fjol, säger hon.

Sedan kom pandemin i vägen och upptog det mesta av resurserna på berörd byrå inom landskapsförvaltningen.

– Det är tråkigt att skylla på coronan, men det tar tid att göra en bra utvärdering och den hanns helt enkelt inte med. Därför har vi nu beslutat att tillsätta rådet omgående, säger Annette Holmberg-Jansson.

Berörda myndigheter och organisationer har fått en begäran om att utse representanter till rådet som tillsätts inom mars.

– Utvärderingen ska göras ändå så snart det finns resurser för det, säger hon.

Rätt nivå?

Den ska bland annat ge svar på om rådet verkar på rätt nivå.

– Skulle det göra mer nytta på kommunal nivå, eftersom beslut i kommunerna ligger närmare invånarnas vardag, frågar sig Annette Holmberg-Jansson.

Från Ålands handikappförbund har man inget emot ett råd på kommunal nivå, eftersom många sociala frågor handhas av kommunerna. Men det ersätter inte ett övergripande råd.

– Det handlar bland annat om all lagstiftning inom viktiga områden som utbildning, arbetsmarknad och sjuk- och hälsovård, som vi i funktionsrättsrörelsen måste få insyn i och därmed möjligheter att påverka innan det är för sent, säger Susanne Broman och Henrik Lagerberg, verksamhetsledare respektive styrelseordförande för Ålands handikappförbund.

Ett nytt reglemente för rådet har nyligen godkänts, och det innehåller en viktig skrivning, enligt Susanne Broman.

– Det är viktigt att alla i rådet kan lyfta frågor, att agendan inte enbart ska styras av landskapsregeringen, säger hon.

På huvudbilden: Susanne Broman och Henrik Lagerberg vid Ålands handikappförbund har fått besked att funktionsrådet ska åter tillsättas på Åland.

Text och foto: Helena Forsgård

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 01/2021.

Back to top of page