fbpx

Vem får vara förälder?

| Uppdaterad
Vem får vara förälder? featured image
  • Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har alla människor rätt att ingå äktenskap och bilda familj.
  • Olika former av stöd och praktisk hjälp finns för den som behöver. Förutom råd­givning finns lagstiftad möjlighet att få personlig assistens som stöd i vardagen, och rätten till färdtjänst kan hjälpa familjen med att utföra ärenden.
  • En förälder med funktionsnedsättning är som vilken förälder som helst. Det viktigaste för barnets utveckling är att få trygghet, kärlek och vägledning.
  • Forskning i Australien visar att barn till föräldrar med funktionsnedsättning inte upplevt sin barndom som avvikande eller att de skulle ha gått miste om något. Skillnader kom fram först då omvärlden påtalat dem. I en intervjuundersökning vid Uleåborgs yrkes­institut uppgav barnen att föräldrarna lärt dem tolerans och resiliens.
  • Än i dag har personer med funktions­nedsättning oftast färre barn än övriga befolkningen. De som får barn är oftast yngre än andra nyblivna föräldrar.
  • När en svensk studie från år 2010 intervjuade mammor med intellektuell funktionsnedsättning framkom att flertalet upplevt sig dåligt bemötta av socialtjänsten, hälsovården och närstående. Mammorna kände att de inte togs på allvar.
  • Genom tiderna har föräldraskapet för personer med funktionsnedsättning ifrågasatts. Ännu på 70-talet steriliserades människor mot sin vilja.
  • Särskilt sociala nätverk och omgivningens stöd ses som viktiga skydd mot den psykologiska och sociala utsatthet som föräldrar med funktionsnedsättning kan drabbas av.
  • Även om det har skett positiva attitydförändringar genom ökad delaktighet, finns många fördomar fortfarande. Men funktionshinderföreningarnas arbete och positiva lagförändringar bidrar till att allt fler har möjlighet att bilda familj.

Källor: Ekelöf & Pedersen: ”Bara för att man har funktionshinder så är man inte helt pucko”– att vara förälder och ha intellektuell funktionsnedsättning. Kellokumpu et al: Vanhemman vamma voi vaikuttaa positiivisesti lapsen arvomaailmaan. Marjukka Rasa: Vammaisen vanhemman toimijuus.

Text: Andreas Lybeck

Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2021.

 

Back to top of page