I framtiden kommer vår vardag att ha fler inslag av teknologi, och nya lösningar möjliggör ett mer självständigt liv för många. Utvecklingen går snabbt framåt – samtidigt ställs nya krav på lagstiftningen för att patientsäkerheten ska garanteras.
Välfärdsteknik har diskuterats flitigt i offentligheten under de senaste 5– 7 åren. Men trots det har den nya tekniken inte tagits i bruk i lika snabb takt som man kanske förväntat sig. Det säger Heidi Anttila, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Orsaken är bland annat lagstiftning. Trots att avancerade tekniska lösningar finns så måste de klara hårda krav och regler som vårt samhälle ställer på hanteringen av känslig hälsoinformation. Några sci-fi-mardrömmar kommer välfärdstekniken inte att ge upphov till.
– EU:s lagstiftning om artificiell intelligens kommer att förbjuda de vildaste, skadligaste och farligaste tekniska lösningarna. Skräckscenarier som vi sett i sci-fi-filmer kommer inte att bli verklighet, åtminstone inte inom EU, säger Heidi Anttila.
Välfärdsteknik är ett brett begrepp. Det handlar om tekniska lösningar inom hälso- och välfärdsfältet som används för att underlätta funktionsförmåga, säkerhet, delaktighet och självständighet – till exempel för personer med funktionsnedsättningar.
– Det handlar exempelvis om fler tekniska lösningar i hemmet som fungerar med röststyrning. Utöver det kommer välfärdsområdena att hemma hos sina klienter installera mera teknik som till exempel kan larma personal vid behov, säger Anttila.
Vilka är de mest omvälvande välfärdstekniska lösningarna som utvecklas just nu?
– Det mest omvälvande är hur man på olika sätt tar i bruk artificiell intelligens. Exempelvis inom hemvården har man redan tagit i bruk AI-lösningar. En annan intressant utveckling sker inom sensorteknologin. Sensorer (som kan mäta och reagera på det som händer i omgivningen, red anm.) är billiga och kan ge nyttig information.
Vilka risker innebär det att människors funktionsförmåga kopplas till teknik som kan vara sårbar för exempelvis cyberattacker och strömavbrott?
– Potentiella risker som att tekniken skulle gå sönder tar man i beaktande redan i planeringsskedet. Det ska alltid finnas alternativa sätt att kontakta vårdpersonal. En dataläcka kunde potentiellt försätta en användare i en sårbar situation, eftersom det rör sig om hälsouppgifter. Men eftersom informationen är känslig är datasäkerheten kring dessa apparater mycket reglerad och genomtänkt, säger Heidi Anttila.
Science fiction eller framtiden?
Här är några plock ur det stora utbudet av ny teknologi som är på intågande.
- Implanterade glasögon
Utvecklingen kring bioniska ögon går snabbt framåt. Den här typen av moderna synproteser handlar om ett litet implantat i ögats näthinna som samverkar med ett slags tekniskt avancerade glasögon. Implantatet omvandlar ljusinformation till elektriska impulser som hjärnan tolkar som syn. Tidiga test med den här tekniken har visat sig vara lovande, och målsättningen är att kunna ge blinda personer åtminstone en del av synen tillbaka. Enligt forskarna är det inte omöjligt att i framtiden kunna återställa synen hos en helt blind person. Utmaningarna för tillfället handlar om att implantatoperationerna är komplicerade och dyra.
- Människa och AI i symbios
Bioteknikbolaget Neuralink, som drivs av miljardären Elon Musk, har opererat in ett hjärnimplantat i en människa. Syftet är att den förlamade testpersonen ska kunna styra en dator med enbart tankekraft. Inom forskarvärlden har operationen beskrivits som en milstolpe, men innan man kan kalla det en succé krävs att man följer med testpersonen under en längre tid. Testpersonen uppges ha återhämtat sig bra, men några detaljer har ännu inte offentliggjorts. Musks framtidsplaner är att utveckla tekniken så att förlamade personer kan återfå rörelseförmågan. Och på längre sikt att skapa en slags symbios mellan människan och artificiell intelligens.
- Sociala robotar hjälper patienter
Hjälp med att hämta föremål, matning, att klia sig – ja, rentav rakning. Det här är exempel på vad en modern robot kan göra för en person som inte kan röra sig. Den viktigaste funktionen är att ge sin användare känslan av frihet och oberoende. Roboten ger också vårdanställda mer tid att umgås med patienten i stället för att utföra mekaniska sysslor. Den senaste utvecklingen går ut på att ge robotarna en personlighet och förmåga att visa känslor. Tanken är att patienten ska kunna känna ett socialt band till sin robot. Priset är fortfarande högt, men på väg nedåt – samtidigt som robotarna blir mindre, smidigare och mångsidigare.
- Dansa med ett exoskelett
Exoskelett är inte längre något vi enbart ser i filmer. Att klä sig i en mekanisk dräkt som hjälper kroppen att röra sig är framtiden. För bara några år sedan var exoskeletten klumpiga och stora, medan dagens prototyper blir mindre, lättare och allt bättre på att efterlikna kroppens naturliga rörelser. Det rör sig mycket pengar i branschen och även den amerikanska rymdstyrelsen NASA intresserar sig för tekniken, eftersom exoskelett kan vara till nytta för astronauter. Här på jorden är en stor målgrupp personer med olika funktionsnedsättningar. Exoskelett kan användas inom rehabilitering, eller som permanenta hjälpmedel som kan hjälpa sina användare att stå, vända sig, gå framåt och åt sidan, böja sig, peka, gå upp för trappor, motionera och dansa.
- Texter blir tal
I dag är röstgeneratorerna så bra att de används som berättarröster i ljudböcker, podcaster och Youtube-videor. Avancerad talsyntes som bygger på artificiell intelligens kan förvandla text till tal, byta ut en röst till en annan, eller simultant dubba till ett annat språk. En stor fördel med de artificiella rösterna är att man kan justera talhastigheten enligt användarens behov. Även om utvecklingen gått framåt med stormsteg återstår ännu lite finslipande innan det blir omöjligt att skilja en artificiell röst från en mänsklig. Men vi har kommit långt från de monotona och metalliska robotröster som vi tidigare associerade med talsyntes.
Text & illustrationer: Sebastian Dahlström
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 1/2024.
