Föreställ dig att du har ont i kroppen varje dag på jobbet. Hur skulle du då göra? Staffan Portin och tusentals andra finländare lever med kronisk fysisk smärta, något som påverkar hela deras vardag och val i livet.
Staffan Portin har haft ont i kroppen så länge han kan minnas. Från problem med magen i skolan, till knäoperation i tonåren, kronisk prostatit, diskbråck, fibromyalgi…
– Det har varit lättare för mig att acceptera smärtan i sig än att acceptera de begränsningar och förluster som smärtan medför: nedsatt fysisk och mental kapacitet, begränsad arbetsförmåga, begränsningar av motionerande och andra aktiviteter, svårigheter att planera mitt liv, mindre inkomst, och så vidare, säger han.
Länge försökte Staffan få sitt kontorsarbete att fungera, men till slut gick det inte längre. För 15 år sedan blev han invalidpensionär. Från arbetsgivarens sida upplevde Staffan inte att det fanns tillräckligt med stöd och hjälp för att göra det möjligt för honom att fortsätta arbeta. Han försökte en tid med deltidsarbete, men inte heller det var hållbart i längden.
– Jag har valsat runt mellan läkare och provat alla tänkbara mediciner. Ibland fick jag kämpa för att bli tagen på allvar, men jag känner ingen bitterhet gentemot vården. Det fanns länge en strävan från samhällets sida efter att hålla kvar mig i arbetslivet.
En av sju känner daglig smärta
Enligt Eeva Kopperi, sakkunnig vid organisationen Suomen Kipu, lever omkring en av sju finländare med daglig fysisk smärta. Smärta i rörelseorganen var en av vanligaste orsakerna till att lyfta sjukpenning och beviljas sjukpension under år 2022.
– Det är svårt att ge exakta siffror på effekterna av kronisk smärta på arbetsliv och funktionsnedsättning. Kronisk smärta är inte bara en diagnos, utan är förknippad med flera olika sjukdomar. Däremot är det känt att kronisk smärta kan påverka arbetsprestation och arbetsförmåga, och det vore viktigt att arbeta förebyggande och erbjuda medarbetaren stöd så tidigt som möjligt, säger hon.
Förutom att smärta begränsar en persons möjlighet att utföra fysiska arbetsuppgifter, påverkar den också hjärnan och det psykiska måendet, sömnen och koncentrationen.
– När smärtan ständigt är närvarande kan humöret sjunka och det är svårt att vara med kollegor när man känner att man hela tiden måste dölja den. Det kan återspeglas i arbetsmotivation och arbetsglädje, och även orsaka arbetsstress, särskilt om anställningsförhållandena eller -villkoren inte är tillräckligt flexibla, säger Eeva Kopperi.
Att det fysiska och psykiska måendet hänger samman har Staffan Portin stor erfarenhet av. Ibland kan också psykisk ohälsa också vara en av orsakerna till fysisk smärta.
– Jag har haft en svår uppväxt som har påverkat mig både fysiskt och psykiskt. Många som jag har pratat med som har kronisk smärta har märkt ett starkt samband mellan det psykiska och det fysiska, säger han.
Enligt Eeva Kopperi är det viktigaste arbetsgivaren kan göra att vara närvarande, lyssna, och ta hänsyn till den anställdas behov. Om det görs förändringar i arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön behöver den anställda få vara med och påverka dem så att dessa verkligen underlättar arbetet i praktiken. Eeva Kopperi ser att en attitydförändring har börjat ske de senaste åren vad gäller arbetsgivarnas vilja att se och respektera arbetstagares olika behov och sätt att arbeta optimalt. Det visar bland annat den årliga Arbetslivsbarometern.
– Möjligheten att påverka sitt eget arbete har under hela 2000-talet, fram till 2020, legat på ungefär samma nivå. Nu har möjligheterna till inflytande börjat visa en förändring till det bättre, säger Kopperi.
Jobb när hälsan tillåter
Olika instanser behöver samarbeta för att en arbetstagare med kroniska smärtor ska få tillräckligt med stöd. Eeva Kopperi nämner företagshälsovården, arbetsfysioterapeuter, och TE-tjänster som viktiga att ta in när det behövs. Arbetsgivaren har enligt arbetarskyddslagen en skyldighet att ta hand om arbetstagarnas hälsa i arbetet, och att ta arbetstagarnas personliga förutsättningar i beaktande.
– Men även små förändringar kan skapa en positiv effekt på arbetshälsan. Det krävs inte alltid stora ekonomiska resurser.
I Staffan Portins fall har han ägnat åren efter invalidpensioneringen till att utbilda sig inom områden som ska kunna underlätta livet både för honom själv och för andra i liknande situation. Han har idag ett eget företag, S-balans, inom vilket han föreläser om sina erfarenheter, lär ut mindfulness, qigong och yoga, samt ger behandlingar i öronakupunktur – i den utsträckning som hälsan tillåter.
– Jag har lärt mig att respektera min smärta, men att inte vara rädd för den. Det är fortfarande jag och inte min smärta som är chef i mitt liv. Jag försöker att vara kreativ och det går att göra saker på olika sätt. Jag får kompromissa, improvisera och göra det som är möjligt för stunden.
– Det är viktigt att jag respekterar mina gränser. Men smärta är egentligen bara en känsla, visserligen en stark känsla, men den upplevda intensiteten i smärtan beror också på hur jag förhåller mig till den och till min livssituation som helhet. •
Tips till dig som har kronisk smärta
- Lär känna dig själv och din smärta. Lyssna på kroppen. Vad behöver du för att må så bra som möjligt? Hur kan du själv bidra till detta? Ta en dag i taget.
- Ta emot hjälp.
- Ta korta mikropauser. Det är viktigt med lämplig motion och kost, samt sömn.
- Känn ingen skuld för att du har smärta. Du har inte begärt att få den. Var öppen gentemot din arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. Diskutera lösningar och alternativ.
- Separera primär smärta från sekundär smärta. Du kan inte välja hur stark smärta du har, men du kan alltid välja hur du förhåller dig mentalt till din smärta.
- Ha förståelse för arbetsgivarens synvinkel: arbetet måste göras. Det kan vara svårt för chefen att veta vilka krav hen kan ställa och vilka alternativ som finns.
- Du är inte ensam. Det finns många som lider av smärta. Du behöver inte dra dig undan och känna dig misslyckad. Odla en tillit till din förmåga att leva i förändring. Ditt liv fortsätter, om än på nya sätt. Var modig och våga planera. ”Hellre lyss till den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge.” Källa: Staffan Portin
Text: Pia Backman-Nord
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 4/2023.