Höjda vårdavgifter och förändringar i stöd och service slår hårt mot personer med funktionsnedsättning som redan lever med små ekonomiska marginaler. Ylva Krokfors på Invalidförbundet ser hur människor tvingas välja bort vård och mediciner.
Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. En del arbetar heltid eller deltid, medan en stor del står utanför arbetslivet och får sin försörjning från pension och olika stöd.
– Det handlar om så små pengar. De som lever på de här olika stöden har begränsade möjligheter att själva öka sina inkomster, säger Ylva Krokfors på Invalidförbundet.
Pensionerna har inte sänkts, men för den som lever på små inkomster har ekonomin pressats från flera håll. Levnadskostnaderna har stigit under de senaste åren och vården har blivit dyrare. Vissa stöd och regler har förändrats, vilket kan minska det som blir kvar efter de nödvändiga utgifterna.
– Det ekonomiska spelrummet har krympt. Du har mindre kvar och måste välja vad du använder pengarna till, säger Krokfors.
Vården tar en allt större del av pengarna
Klientavgifterna inom vården har höjts. År 2025 höjdes maxavgifterna inom primärvården i regel med 22,5 procent och inom den specialiserade sjukvården med 45 procent. Detsamma gällde individuell fysioterapi på hälsocentral. År 2026 justerades avgifterna ytterligare.
För 2027 planeras nya höjningar. Enligt förslaget ska bland annat hälsocentralsavgifterna höjas med 20 procent. Dessutom föreslås en ny avgift på högst 52,40 euro för vissa specialundersökningar.
Resorna till vården kan bli en betydande utgift. För den som har rätt till FPA-ersatt taxi är självrisken högst 25 euro per enkelresa. Det kan alltså kosta patienten 50 euro att åka taxi till ett vårdbesök och hem igen. Självriskerna räknas ändå in i det årliga resetaket på 300 euro.
Den som lever på små inkomster och behöver vård, mediciner och rehabilitering regelbundet har inte alltid mycket att välja bort. Krokfors berättar om människor som inte har råd att gå på ett inbokat vårdbesök eller på fortsatta undersökningar. Andra försöker få läkemedlen att räcka längre.
– Man tar sin vanliga medicin varannan dag. Eller så halverar man medicinen eller lämnar bort den. Jag känner också till en person som inte längre hade råd att köpa sin blodtrycksmedicin.
När hjälpen minskar krymper friheten
Personlig assistans kan göra det möjligt att arbeta, uträtta ärenden och delta i aktiviteter utanför hemmet. Den som uppfyller funktionshinderservicelagens villkor har rätt till assistansen. Välfärdsområdet kan inte neka den enbart för att spara pengar.
– Ett väldigt stort problem just nu är att personlig assistans ersätts med hemvård.
Krokfors berättar om personer med funktionsnedsättning som har förlorat sin personliga assistans eller fått färre timmar och i stället beviljats hemvård.
Hemvården är inriktad på bestämda uppgifter i hemmet. Med personlig assistans kan personen själv bestämma vad hjälpen behövs till och leva sitt liv också utanför hemmet.
– Hemvård sker bara hemma. Det betyder att människor blir hemmasittande om de inte får hjälp av någon närstående, säger Krokfors.
Skillnaden kan också märkas i plånboken. Personlig assistans är i regel avgiftsfri, medan hemvård kan vara avgiftsbelagd. Avgiften beror bland annat på personens inkomster.
Hon är kritisk till tanken att tekniska lösningar ska kunna ersätta mänsklig hjälp.
– Om du behöver fysisk assistans eller någon som ledsagar och hjälper dig, då hjälper ingen kamera eller sensor.
Personlig assistans kan också vara en förutsättning för att kunna arbeta.
– Om du behöver personlig assistans för att kunna arbeta och inte får den, då är det inte ens möjligt att arbeta, säger Krokfors.
En längre taxiresa kan bli för dyr
Ylva Krokfors säger att det har blivit svårare att få färdtjänst för resor som går längre bort. Om en längre resa inte beviljas kan kostnaden bli hög.
Färdtjänst kan enligt lagen beviljas för enstaka resor längre bort om det finns särskilda skäl, till exempel en nära anhörigs födelsedag eller begravning. Krokfors säger att sådana resor inte alltid har beviljats.
– Taxikostnaderna är så höga att en tur och returresa kan bli så dyr att man inte har råd.
Det kan vara svårt att veta vilka stöd och vilken service man har rätt till och hur man ska söka dem.
– Vi har ett jättekomplicerat system som kräver kunnande för att man över huvud taget ska kunna ansöka om stöd, säger Krokfors.
Arbetsinkomster kan påverka olika stöd, och reglerna varierar mellan förmånerna.
Myndigheterna är skyldiga att ge råd, men Krokfors säger att det inte alltid fungerar. Hon är särskilt oroad över människor som är ensamma eller själva har svårt att förstå systemet.
För den som får utkomststöd kan förändringar i reglerna få stora ekonomiska följder. Sedan februari kan grunddelen i utkomststödet sänkas med 50 procent om en person som omfattas av kravet inte anmäler sig som arbetssökande på heltid. Det finns undantag, och en sänkning får inte vara oskälig eller äventyra den nödvändiga försörjningen.
Krokfors berättar om personer med intellektuell funktionsnedsättning eller andra svårare funktionsnedsättningar som har haft utmaningar med att uppfylla kravet på egen hand. Funktionshinderorganisationerna har därför försökt informera personer som håller på att avsluta sina studier vid specialyrkesskolor om reglerna.
– Det skulle vara viktigt att veta hur många av dem som har någon funktionsnedsättning, säger Krokfors.
Mindre hjälp att hitta rätt
Funktionshinderorganisationerna hjälper människor att förstå regler, söka stöd och vid behov överklaga beslut. Krokfors oroar sig för att den hjälpen ska minska när organisationernas finansiering skärs ner.
Hon pekar på redan gjorda nedskärningar och på de stora nedskärningarna i STEA-understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna inför 2027.
För Krokfors är utvecklingen bekymmersam. När hon får frågan om de viktigaste förändringarna för personer med funktionsnedsättning är hennes bedömning tydlig.
– Det går helt, helt åt fel håll. ∙
Ylva Krokfors
- Social- och hälsopolitisk sakkunnig på Invalidförbundet.
- Arbetar med rådgivning och påverkansarbete, bland annat med frågor som gäller fattigdom.
- Var en av redaktörerna för Köyhyysvahti 2025, en rapport om fattigdom i Finland.
- Invalidförbundet ger råd till personer med funktionsnedsättning och för fram deras perspektiv bland annat i frågor som gäller lagstiftning och service.
Text: Piia IIsaho
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 2, 2026.
