GLOBALA PERSPEKTIV
Klimatkrisen hotar hela planeten, men sårbara folkgrupper riskerar drabbas av extra svåra konsekvenser. Hittills har funktionshinderrörelsen ändå inte varit inbjuden till de diskussionsbord där världen samlats för att hitta lösningar.
Då orkanen Katarina slog till mot New Orleans år 2005 var nästan hälften av dödsoffren personer med funktionsnedsättning eller invånare på äldreboenden. I fjol dog tolv personer på ett boende för utsatta grupper när staden Sinzig i Tyskland drabbades av plötslig översvämning. Båda är dystra exempel på ödesdigra konsekvenser av ett klimat som orsakar allt våldsammare väderfenomen.
Doktor Michael Stein vid Harvard Law School i USA är en av världens ledande experter inom funktionsrättslagstiftning och var med och tog fram FN:s funktionshinderkonvention. Han räknar upp de största klimatförändringsrelaterade hoten för personer med funktionsnedsättning: värmeböljor, översvämningar, orkaner och bränder. Enligt Stein finns det än så länge lite medicinsk forskning kring klimatförändringens följder för hälsan, men man vet exempelvis att värmeböljor leder till större behov av akutvård och försvårar reglering av kroppstemperatur för personer med ryggmärgsskador.
Klimatförändringen tillspetsar existerande orättvisor och tillgänglighetsproblem i samhället och hotar särskilt dem som redan lider av fattigdom, arbetslöshet och bostadsbrist – på många håll i världen är dessa personer med funktionsnedsättning. Ironiskt nog har denna del av befolkningen bidragit minst till förekomsten av klimatfarliga utsläpp.
– Vi måste reflektera över det faktum att 80 procent av personerna med funktionsnedsättningar som direkt berörs av klimatförändringen bor i låginkomstländer. Deras levnadsvanor har inte värmt upp vårt klimat, ändå drabbas de hårt av konsekvenserna, säger Michael Stein.
Oproportionerligt lidande
I främsta linjen för klimatförändringens följder står personer med funktionsnedsättning som tillhör ursprungsfolk, en minoritet inom minoriteten. Ursprungsfolken beräknas uppgå till 360 miljoner personer världen över och dessa utsätts för oproportionerligt lidande då hela näringar och traditionella livsstilar hotas.
Sametingsråd Runar Myrnes Balto berättar att klimatförändringen redan är vardag på den norska sidan av Sameland.
– Särskilt kustsamerna är beroende av fisket som hotas av att haven värms upp och försuras. Renskötsel är en annan viktig del av samisk kultur som nu försvåras av att nya rovdjur emigrerar norrut och vintrarna blivit opålitliga. När marken smälter och fryser turvis leder det till att renarna inte hittar mat i naturen, och renskötarna måste transportera stora mängder mat till djuren.
Forskning visar att oron inför framtiden orsakar påfrestningar för ursprungsfolkens psykiska hälsa. Inom dessa samfund är personer med funktionsnedsättning i hög grad beroende av sina medmänniskor ifall de själva inte kan delta i den traditionella livsstilen, och berörs därmed indirekt. Samtidigt som samerna oroar sig har man försökt göra den traditionella livsstilen mer tillgänglig.
– Vid Sametinget gav vi nyligen finansiering till ett renskötseldistrikt som ville bygga en ramp till området där renarna samlas, för att en rullstolsburen person ska få möjlighet att ta del av traditionen, säger Myrnes Balto.
Ledarskap behövs
Experter bedömer att personer med funktionsnedsättning så gott som helt lämnats utanför den pågående klimatdiskussionen. Inte ens FN:s millenniemål för hållbar utveckling nämner funktionsnedsättning i klimatsammanhang.
Michael Stein konstaterar att det fanns något väldigt symboliskt i att Israels energiminister i fjol inte kom in med sin rullstol på FN:s årligaklimatkonferens COP, det viktigaste forumet för klimatdiskussion – ingen hade tänkt tanken att det kunde finnas folk med funktionsnedsättning bland deltagarna. Men COP har också gjort små framsteg. I fjol nämnde dess klimatrapporter ordet funktionsnedsättning för första gången. Det här är ett steg mot inklusion och erkänsla, menar Stein.
– Människor med funktionsnedsättning måste tas med i diskussionen. De har inte funnits på klimatrörelsens agenda, inte heller har de beaktats av de stora etablerade medborgarorganisationerna. Enligt Stein borde funktionshinderfrågor bli en självklar del av till exempel planeringen av nationella klimatåtgärder och politiska klimatbeslut.
Hos samerna väcker kampen mot klimatförändringen motstridiga känslor. En stor paradox är att övergången till grön energi skapar nya problem för befolkningen. Vindkraftparkerna är ett av de största hoten mot renskötsel då stora markområden tas ur bruk.
– Man kan fråga sig om det är rättvist att vi blir dubbelt bestraffade. Vi måste redan betala ett enormt pris då klimatförändringen påverkar våra näringar, och ska vi sedan dessutom ge bort våra marker till vindkraften, säger Runar Myrnes Balto.
Enligt samisk filosofi ska den som använt sig av naturens gåvor inte lämna spår efter sig. Michael Stein menar att världen i sin jakt på lösningar för klimatkrisen gör klokt i att lyssna på olika minoriteter – till exempel har vi en hel del att lära oss av ursprungsfolkens uråldriga hållbarhetstänk. •
Text: Mikaela Remes ● Illustration: Miukki Kekkonen Bild: Åse M.P. Pulk, Sámediggi
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 04/2022.
