JURISTEN HAR ORDET
I sommarnumret av FUNK. firade vi att den nya funktionshinderlagen klubbats igenom. I det nya regeringsprogrammet står det att lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2024 – ikraftträdandet senareläggas alltså med ett år. Nu föreslår regeringen att funktionshinderlagen skjuts fram ytterligare, till den 1 januari 2025. På så sätt får man tid att göra ändringar i tillämpningsområdet för lagen och har möjlighet att göra en konsekvensbedömning, heter det.
Funktionshinderfältet är splittrat, en del anser att det här är en god idé, medan andra anser att det inte är det. Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin har i ett uttalande skrivit att hon anser planerna vara problematiska. I korthet är senareläggningen enligt henne bekymmersam, då målet med lagen är att trygga tillgången till funktionshinderservice på ett mera jämlikt sätt än tidigare för alla personer med funktionsnedsättning, oberoende av boningsort. Lagen ska också förbättra människors rätt att vara delaktiga i samhället och att göra livsval på ett jämlikt sätt. Hon lyfter även fram att det har gjorts en hel del arbete inför den nya lagen och att förberedelserna krävt betydliga resurser. En senareläggning skulle innebära mycket tilläggsarbete.
Som en människorättsorganisation som arbetar för jämlikhet och allas möjlighet till delaktighet anser SAMS att senareläggningen är bekymmersam. Vi är oroliga för att åldersbegränsningen igen diskuterats – äldre i målgruppen kan alltså bli utanför lagens tillämpningsområde. Detta trots att grundlagsutskottet har konstaterat att en sådan begränsning strider mot grundlagen. Vi är även oroliga för grupper som i nuläget faller mellan stolarna, som den nya lagen skulle ta i beaktande. Lagen medför även viktiga förbättringar i barns ställning. En uppskjutning på ett år är en lång tid i ett barns liv.
Lagen har fått kritik för otydlighet och diagnosbundna tillägg. Dessa anser vi kunde ha reviderats efter att lagen trätt i kraft, i stället för att skjuta fram den. I nuläget är det också osäkert i vilken utsträckning lagen ska öppnas.
Ur ett demokratiperspektiv är det underligt att en nyss godkänd lag senareläggs och öppnas av den nya regeringen. Osäkerheten det här medför för dem som berörs och dem vars arbete styrs av lagen är inte hållbar. Regeringens planerade kostnadsbesparingar riktar sig även mot funktionshinderservicen. Det är inte acceptabelt att göra besparingar på bekostnad av personer med funktionsnedsättning och deras grundlagsenliga och mänskliga rättigheter, särskilt då bristfällig service redan i nuläget oundvikligen leder till skada och högre kostnader i framtiden.
Nyheter kring lagprocessen trillar in på löpande band, men antagligen är lagens ikraftträdande år 2025 ett faktum. Arbetet med innehållet i lagen fortsätter, liksom vårt arbete för att säkerställa jämlik funktionshinderservice. Om lagen öppnas kräver vi att personer med funktionsnedsättning och organisationer som representerar dem mångsidigt tas med i det arbetet – i enlighet med artikel 4 mom. 3 i FN:s funktionshinderkonvention. •
Marica Nordman
skribenten jobbar som juridiskt ombud på SAMS
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 3/2023.
