Att hitta rätt myndighetsinformation är en sak. Att förstå den är en annan. Mia Falk och Katarina Petrell upplever att de flesta myndigheter i Finland inser hur viktigt det är att använda sig av ett språk som invånarna förstår, men det betyder inte att de alltid lyckas.
Många tycker att det är skrämmande svårt att fylla i en blankett från FPA eller ta till sig en text på välfärdsområdets hemsidor. Så ska det egentligen inte få vara, eftersom alla myndigheter enligt lag ska skriva så att läsarna förstår. Men att klara av det uppdraget verkar vara lättare sagt än gjort.
– Jag tycker nog att det finns en medvetenhet från myndigheternas sida när det gäller att skriva förståeligt, och den har helt klart ökat. Samtidigt finns det flera utmaningar.
Det säger Mia Falk, myndighetsspråkvårdare för den svenska avdelningen på Institutet för de inhemska språken. Hennes arbetsuppgift är att hjälpa myndigheter och kommuner att kommunicera på en så bra svenska som möjligt.
– Jag tycker att vi har en mycket yrkeskunnig översättarkår i Finland, men en sak som jag märker är att textmängderna som kommer från myndigheterna överlag har ökat. Dessutom ska allt effektiveras och gå snabbt.
Hon är rädd att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att låta översättningarna gå via en mänsklig översättare, och om finska texter översätts till svenska av en dator eller utan tillräcklig eftertanke kan de bli tunglästa.
– Som språk liknar ju inte svenskan och finskan varandra, och det finns olika traditioner i hur språken används. Man har olika sätt när det gäller att uttrycka sig och till exempel vara artig. Tekniken kan vara till stor hjälp och den utvecklas hela tiden, men jag undrar ändå om den dagen kommer då en robot förstår bättre än en människa vilken ton den ska använda, och hur läsaren tar emot en text.
I Svenskfinland följer vi ofta i Sveriges fotspår, och det gäller även för klarspråk. Samarbetet med Sverige är tätt och rekommendationerna är överlag desamma, eftersom rikssvenskans språkregler är våra språkregler.
– Men om lagstiftningen kräver det kan det vara nödvändigt att använda olika ord. Sedan kan man säkert hitta stilskillnader också. Jag upplever väl en ledigare stil i vissa rikssvenska texter.
Korta texter tar längre tid
Katarina Petrell är chef för svenska språkenheten vid statsrådets kansli. Hon försäkrar att de använder sig av professionella översättare, men hur ordagrant de är tvungna att översätta beror på typen av text.
– I vårt fall när vi översätter lagtexter är vi väldigt bundna av de finska texterna och redan existerande lagstiftning. Då behöver exaktheten tyvärr ofta gå före språket.
Det går alltså inte att ta sig några större friheter med lagtexter, men å andra sidan är de texterna snarare riktade till myndigheter än till den vanliga finländaren. När det gäller information till allmänheten strävar statsrådet (regeringen och ministerierna) till att tala klarspråk.
– Ett problem gällande kommunikationstexter från statsrådet är att det ofta är bråttom att få ut infon. Då blir utmaningen att texterna ska vara så begripliga som möjligt samtidigt som det ska gå snabbt. Det kan ta längre tid att förkorta dem.
Lustigt nog tar det alltså längre tid att skriva en kort text, som kräver att man funderar över vad som är mera viktigt och vad som kunde sållas bort, än att ta med allt. Katarina Petrell bekräftar också att mängden information som myndigheterna går ut med har ökat enormt mycket.
– Det har nästan skett en fördubbling på senare år. Jag kan inte säga direkt varför, men det finns en vilja att kommunicera så mycket som möjligt i dag.
Myndigheter allt mer medvetna
Trots utmaningarna är både Petrell och Falk överens om att myndigheterna önskar skriva ”så att folk förstår”. Till exempel blev myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utnämnd till Årets klargörare 2022 för hemsidan Suomi.fi, som samlar tydlig information för medborgarna på ett och samma ställe. Andra myndigheter utmärker sig också.
– Riksdagen, skatteförvaltningen och FPA har alla nuförtiden texter med så kallat lätt språk. Klarspråk har stöd i lagstiftningen, och jag hoppas att lätt språk också snart tryggas enligt lag, säger Mia Falk.
Klarspråk och lätt språk
- I förvaltningslagen står det att ”Myndigheterna skall använda ett sakligt, klart och begripligt språk.”
- Klarspråk innebär att en text ska vara begriplig för dem som den är skriven till. Språket ska vara tydligt med klara samband mellan meningarna. Texten ska börja med det viktigaste och inte innehålla onödigt svåra ord.
- Lätt språk riktar sig till dem som har svårt att förstå allmänspråk. I en lättläst text håller man sig till det viktigaste, och försöker sålla bort resten. Meningarna är korta och bilder kan användas som stöd till texten.
Källa: Institutet för de inhemska språken
Text: Pia Backman-Nord
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 3/2023.
