Är regeringsprogrammet goda eller dåliga nyheter för personer med funktionsnedsättning? En omöjlig fråga att besvara, anser docent Pauli Rautiainen.
När Pauli Rautiainen, docent i förvaltningsrätt och universitetslektor i socialrätt vid Östra Finlands universitet, ombeds analysera det nya regeringsprogrammets konsekvenser för personer med funktionsnedsättning säger han genast stopp. Några generaliseringar går nämligen inte att göra. Enligt Rautiainen kan personer med funktionsnedsättning inte diskuteras som enhetlig grupp.
– Debatten kring detta oroar mig, eftersom den är så populistisk. Personer med funktionsnedsättning har inte gemensamma intressen exempelvis vad gäller social trygghet. Undermålig diskussion är orsaken till att folk inte får sina rättigheter tillgodosedda.
Är vi intresserade att diskutera funktionsrättspolitik måste vi ta i beaktande mångfalden av olika behov och intressen som finns, och i vilka sammanhang funktionshindren i samhället faktiskt uppstår.
Ett exempel: den nya regeringen jobbar för att få ut fler människor på arbetsmarknaden. Till sysselsättningsfrågan hör det faktum att personer med funktionsnedsättning än i dag automatiskt erbjuds sjukpension – en lösning som lanserades under 1950-talet.
– Det finns inget som tyder på att regeringen skulle ifrågasätta den här lösningen, trots att exempelvis Diskrimineringsombudsmannen anser att den borde synas. Våra största funktionsrättsorganisationer ser gärna att systemet hålls som det är. Samtidigt finns missnöje bland dem som berörs, säger Rautiainen.
I och med att Finland antagit FN:s funktionshinderkonvention finns en förpliktelse att erbjuda rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning exempelvis på arbetsplatser och inom skolvärlden. Den praktiska tillämpningen av detta har fortfarande inte kommit igång ordentligt, och Rautiainen bedömer att läget inte förbättras under kommande år.
– Läget för personer med funktionsnedsättning som utsätts för diskriminering förbättrades under regeringen Sipilä, då utrikesminister Timo Soini lyckades få Finland att anta FN:s funktionshinderkonvention, trots att den inte nämndes i regeringsprogrammet. Efter det har vi inte avancerat i frågor som berör funktionshinder som uppstår genom diskriminering.
Rautiainen risar den föregående regeringen för att den förnyade diskrimineringslagen men valde att inte definiera avsaknad av tillgänglighet som diskriminering.
– Man valde alltså aktivt att låta bli att främja saken. Den nuvarande regeringen ser ut att passivt fortsätta på samma linje.
Han påpekar att regeringen Marin även lät bli att anta ett tillägg till EU:s tillgänglighetsdirektiv med krav på tillgängliga lösningar i den byggda miljön. När det gäller tillgänglighetsfrågor finns motsättningar som funktionsrättsrörelsen på ett ärligare sätt borde ta tag i.
– Så länge man inte öppet för en diskussion om tillgänglighetens betydelse för olika grupper – ta till exempel att en trottoarkant som är en viktig signal för en synskadad person, medan den för en rullstolsburen person är ett hinder som borde avlägsnas – finns inga förutsättningar för politiska aktörer att främja tillgänglighetsfrågor eller hitta lösningar på intressekonflikter, konstaterar han.
Rautiainen anser att funktionsrättsorganisationerna borde sluta fokusera på att finna konsensus i frågor där intressen helt tydligt går isär, så som funktionshinderlagen.
– Genast då man försöker hitta konsensus blir debatten befängd. En företagsledare från Esbo som vill ha tillgängliga bensinmackar har väldigt lite gemensamt med en person vid en sluten enhet som utsätts för tvångsåtgärder. De har inga gemensamma politiska mål. Att erkänna detta måste vara utgångspunkten för den politiska debatten. Annars kan man inte ha några förväntningar på politiken.
Hur påverkas du?
Finlands nya regering vill förenkla bidragssystemet och sporra till sysselsättning. Här några utdrag ur det nya regeringsprogrammet.
- Skärpta krav för utkomststöd. Regeringens mål är att antalet personer som lever på utkomststöd ska halveras. I framtiden blir det allt hårdare krav på att ta emot och söka jobb. Uppfyller man inte villkoren kan bidraget sänkas eller utebli.
- Nedskärningar i allmänna bostadsbidraget.Regeringen planerar att skära ner på det allmänna bostadsbidraget. Stödet minskar från 80 procent till 70 procent av boendekostnaderna. Den som äger sin bostad förlorar hela sitt stöd. Bostadsbidraget för pensionärer kommer inte att påverkas.
- Reformer i den sociala tryggheten.Regeringen vill förenkla och förtydliga systemet kring social trygghet för att komma bort från nuvarande stöddjungeln. Förslaget är att slå ihop olika stöd till ett enda allmänt stöd, som täcker levnadskostnader och boende, och en enda ansökan ska räcka. Det nya systemet ska träda i kraft inom två år.
- Inkomstskatten sänks. Regeringen planerar lättnader i inkomstbeskattningen. Lättnaderna gäller alla inkomstgrupper, och gynnar framför allt dem som tjänar 14 000 euro i månaden.
- Funktionshinderservicen skjuts upp till 2025. Regeringen vill att lagen om funktionshinderservice skjuts upp, eftersom tillämpningsområdet behöver preciseras. Lagens avsikt är att öka jämlikheten och främja individuella tjänster, men den har också kritiserats för oklara formuleringar, bland annat gällande vem som har rätt till vilken service. Många funktionsrättsorganisationer förespråkar att lagen borde träda i kraft, och bristerna korrigeras efterhand, medan välfärdsområden och myndigheter som THL anser att tilläggstid är bra.
- Sanningskommissionen för behandlingen av döva och teckenspråkiga personer fortsätter sitt arbete.En statlig försoningsprocess som går ut på att utreda kränkningar av dövas rättigheter i Finlands historia får finansiering i budgetförslaget för år 2024. Detta är den första sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga personer i hela världen.
- Hela regeringsprogrammet kan läsas här
Text: Mikaela Remes
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 3/2023.
