Sedan den 1 februari utbetalas inte längre folkpension till finländare bosatta utomlands. Det här slår hårt mot åländska klienter som är placerade på vård- och omsorgshem i Sverige.
Av de cirka 26 000 utlandsbosatta finländare som berörs av finska regeringens pensionsreform slår den nya lagen hårdast mot folkpensionärer som saknar annan inkomst och därmed går miste om sin enda försörjning. Staten i sin tur beräknas spara 38 miljoner euro per år.
På Åland sköts servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning av Kommunernas socialtjänst (KST). På grund av begränsade resurser på Åland och svårigheter att hitta svenskspråkiga alternativ på fastlandet har ett tiotal klienter i ett antal år placerats på specialanpassade, privata vård- och omsorgsboenden i Sverige. Dessa klienter står nu helt utan inkomst. Hur kunde det gå så här?
Efter att via brev ha fått information från Folkpensionsanstalten (FPA) om lagändringen slog åländska anhöriga och intressebevakare till de berörda klienterna larm till KST redan i november i fjol. Även landskapsregeringen underrättades. Finska riksdagen godkände den nya lagen i december, men de berörda fick inga svar på sina frågor. Det var först då föreningen Funktionsrätt Åland i slutet av januari gick ut och berättade om situationen i lokalmedia som frågan fick uppmärksamhet.
I den efterföljande debatten framstår både KST och landskapsregeringen som tagna på sängen och skyller på varandra om vem som borde ha förutsett problematiken. Ålands social- och hälsominister Arsim Zekaj (S) lägger huvudansvaret på riksregeringen som enligt honom förbisett Åland i beredningen. De åländska myndigheterna lovar att göra allt de kan för att hitta en ekonomisk lösning för de drabbade.
Sedan meddelar FPA att de åländska klienterna inte undantas från den nya lagen. Då startar något som Funktionsrätt Ålands verksamhetsledare Karl Wahlman beskriver som en cirkus.
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström undrar i ett spörsmål till den ansvariga ministern hur regeringen ska lösa situationen för de åländska klienterna. KST kommer fram till att det saknas laglig grund för att betala utkomststöd till de drabbade eftersom de permanent vistas i Sverige. I stället uppmanas klienterna att söka försörjningsstöd från den kommun de bor i, alternativt söka grundpension (folkpension) i Sverige. KST lovar att hjälpa till med klienternas rättelseyrkanden över FPA:s beslut.
Rättsligt limbo
Henrik, far till en av de drabbade klienterna berättar om det trängda läget:
– Vår son står nu helt utan inkomst. Då vi kontaktade kommunen i Sverige om försörjningsstöd visste de inte ens om att han bodde där. Det är möjligt att söka akut försörjningsstöd i ett enskilt fall, så att man får mat för dagen. Handlar det om fortlöpande stödbehov rekommenderas att KST tar hem klienterna. Men på Åland finns ju inget anpassat boende för vår son. Vi som familj kan ju inte bara se honom hamna på gatan, säger Henrik.
Funktionsrätt Åland har undersökt frågan om placering av klienter i ett annat nordiskt land och kommit fram till att lösningen är möjlig men väldigt unik.
– Den nordiska överenskommelsen som reglerar detta kräver att ansvarsfördelningen fastställs i avtal mellan ansvariga myndigheter i berörda länder, säger Karl Wahlman.
Enligt honom saknas regelrätta avtal för de tio åländska klienterna som placerats i Sverige. I stället har placeringsavtalen tecknats direkt med de privata vårdbolagen. Av utredningen framgår även att det är den åländska avsändarkommunen som bär det ekonomiska ansvaret vid placering av en klient på annan ort. Det styrks även av EU-lagstiftning.
Att klienterna bör anhålla om grundpension i Sverige är inget alternativ då de har sin egentliga hemort på Åland, tillsammans med familj, anhöriga och intressebevakare.
– Det spelar ingen roll att klienterna frivilligt gått med på placeringen.
Karl Wahlman säger att man skickat föreningens utredning till KST i syfte att skapa dialog, utan gehör. Han beskriver det som frustrerande:
– Det här har blivit en cirkus utan like där berörda klienter hamnat i en slags rättslig limbo.
”Social dumpning”
Henrik uttrycker en känsla av ”social dumpning”, att man vill vältra över kostnaderna för klienterna på den svenska staten. Påståendet förnekas i lokalmedia av Arsim Zekaj.
I väntan på ett slutligt pensionsbesked på klienternas rättelseyrkanden sänker KST klientavgifterna för de berörda. De privata vårdbolagen i Sverige har i sin tur gått med på att tills vidare lägga klienternas hyresavgifter på hög – en skuld som förr eller senare ska betalas, vilket inte blir lätt utan inkomst.
För att få juridisk klarhet i de åländska myndigheternas hantering av ärendet förbereder Funktionsrätt Åland en anmälan till Justitieombudsmannen (JO).
– En sak jag lärt mig av detta är hur viktig rättsstatsprincipen särskilt är för sårbara människor. Börjar man rucka på den går det illa, säger Karl Wahlman.
I skrivande stund ser det i alla fall lite ljust ut. Signalerna från ansvariga myndigheter är att de berörda klienterna får behålla sin pension och att beslut väntas redan inom mars. Från FPA ger man dock inga förhandsbesked utan hänvisar till att beslut tas enligt individuell prövning. Hur det hela slutar återstår alltså att se. •
Text & foto: Ove Andersson
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 1, 2025.
