Kriget i Ukraina har pågått i över 1,5 år och personer med funktionsnedsättningar är extra utsatta. FUNK. har besökt Kiev, där skyddsrummen är svåråtkomliga — under raketbeskjutningarna stannar många i sina hem med livet som insats.
Vid fyratiden på morgonen den 24 februari 2022 väcktes 30-åriga Viktoria Mishchenko av ljudet av explosioner. Bilar rivstartade utanför höghuset där hon bor med sin man i staden Brovary i utkanterna av Ukrainas huvudstad Kiev.
– Sedan började mobilen pipa och jag fick veta att Ryssland hade anfallit Ukraina. Mina föräldrar ringde och försökte övertala mig att komma till deras hus. De var oroliga att skyddsrummen inte skulle vara tillgängliga här, säger Viktoria.
Oron var befogad – man kan bara ta sig ned i skyddsrummen via trappor. När som helst kan flyglarmen börja tjuta och folk måste snabbt rusa till närmaste skyddsrum. Ibland har man bara någon minut på sig att ta sig i säkerhet.
– Det är värst för rullstolsanvändare, men det är även svårt för mig, säger Viktoria, som har nedsatt rörelseförmåga i benen på grund av CP-skada.
Skyddsrummen i Kiev är inte bunkrar som har byggts för att skydda mot bomber. Det rör sig om underjordiska parkeringar, tunnelbanestationer och gångtunnlar. De har sällan ramper, hissar eller ledstråk. Viktoria stannar hemma under flyglarmen. Ibland tjuter de flera gånger per dygn.
– De flesta i mitt hus söker skydd i källaren, men det tar lång tid för mig att ta mig dit. Det finns en hög tröskel vid källardörren och sedan en trappa. Jag följer i stället ”tvåväggsregeln” och söker skydd i vårt badrum, säger hon.
Tvåväggsregeln innebär att man söker skydd i ett fönsterlöst rum som har minst två väggar som skiljer det från gatan. Viktoria spenderade mycket tid i badrummet under krigets första månad. Då rasade hårda strider i Kiev-området. Skönhetssalongen som hon jobbar på som administratör höll stängt.
– Då var det många raketbeskjutningar och explosioner häromkring. Jag var alltid rädd, säger hon.
Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan krigsutbrottet när vi träffas i en grönskande park i närheten av hennes hem. Förutom fågelkvitter och glada rop från några lekande barn så är det tyst och stilla. Men kriget är aldrig långt borta.
Den ryska presidenten Putins mål var att inta Kiev och inrätta en regering som gick i hans ledband. Planen misslyckades. I början av april 2022 drog sig de ryska trupperna tillbaka från Kiev-området och Viktoria började arbeta igen. Hon jobbar även några timmar varje vecka på ett rehabiliteringscenter för personer med funktionsnedsättningar.
– Jag har tvingats vänja mig vid flyglarmen, men på skönhetssalongen och på centret finns tillgängliga skyddsrum i källaren, säger hon.
Inga säkra platser
Kring 40 procent av personerna som kom till rehabiliteringscentret före kriget har lämnat landet.
– Men för mig är det viktigt att stanna här och arbeta. En viss procent av intäkterna från min arbetsplats går till den ukrainska armén, säger Viktoria.
Hon tillbringar det mesta av sin fritid i parken. Risken för ryska raketattacker ser hon som mindre där än på andra platser. Det finns dock inga säkra områden. Det betonar 69-årige Valerii Sushkevych när vi träffas på hans kontor på sport- och ungdomsministeriet i Kiev.
– De som löper störst risk att dödas är personer med funktionsnedsättningar. Det är omöjligt för oss att snabbt söka skydd, säger han.
Valerii är förlamad i benen efter att ha haft polio som barn. Han är rullstolsanvändare och ordförande i Ukrainas Paralympiska Kommitté samt före detta parlamentariker och rådgivare till den ukrainska presidenten i frågor om funktionsrätt. Valerii var den drivande kraften bakom Ukrainas ratificering av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, CRPD, år 2010. Det har skett många förbättringar sedan dess, men mycket återstår att göra.
– Och nu berövar Ryssland oss våra liv och rättigheter, säger Valerii.
I dag är cirka 20 procent av Ukrainas yta under rysk ockupation. Ingen vet med säkerhet hur situationen är för personer med funktionsnedsättningar där. Valerii berättar om rullstols-
användare som har suttit fast i höghus i flera dagar då elen har försvunnit och hissarna slutat fungera. Även han bor i ett höghus med sin fru.
– När flyglarmen tjuter är det omöjligt för mig att snabbt ta mig i rullstol till hissen för att åka ned till markplan och sedan ta mig vidare till närmaste tunnelbanenedgång. Jag slänger mig i stället på golvet i badrummet och hoppas att jag ska överleva om huset träffas, säger han.
Om flyglarmen ljuder när Valerii är ute frågar han förbipasserande om var närmaste skyddsrum finns.
– Det brukar finnas en underjordisk parkering inom några hundra meters avstånd. Men när jag väl kommer dit så möts jag alltid av trappsteg, säger han.
I den mån det finns ramper så är de ofta i dåligt skick och avsedda för barnvagnar.
– Personer med funktionsnedsättningar hade problem innan kriget bröt ut, men nu är de mer akuta, säger Valerii.
Kriget visar att tillgänglig miljö och tillgång till moderna hjälpmedel handlar om liv eller död. I en annan del av Kiev träffar jag 30-åriga Anastasia Kotsar som har allvarlig synskada. Hon har en talande app i sin mobil där hon får varningar om raketattacker och information om närmaste skyddsrum, men hon lämnar aldrig området kring sitt hem och sin arbetsplats.
Anastasia undviker i möjligaste mån att gå ut. Hon har hört mardrömshistorier om blinda personer som har irrat runt desorienterade på gatan under raketbeskjutningar. Hon har dock bestämt sig för att stanna i Kiev där hon jobbar som jurist på Ukrainska Blindförbundet.
– Jag har ett jobb och behövs i Ukraina. Jag jobbar framför allt med sociala ärenden och allt fler synskadade behöver social hjälp, säger hon.
Nu lever många under fattigdomsgränsen. Larysa Bayda och Viktoriia Nazarenko som är programchef respektive generalsekreterare på Nationalförsamlingen för personer med funktionsnedsättningar i Ukraina, NAPD, berättar att priserna på allt har ökat under kriget. Samtidigt ligger funktionsnedsättningsersättningen endast på cirka 45 euro i månaden.
I slutet av sommaren hade över 9 000 civila ukrainare dödats. Närmare 16 600 hade skadats. En del har fått funktionsnedsättningar som följd. Det har även många soldater fått. Som veteraner får de cirka 240 euro i månaden i funktionsnedsättningsbidrag – alltså över fem gånger mer än vad andra personer med funktionsnedsättningar får. En lag har antagits om att även civila som har fått funktionsnedsättningar till följd av kriget ska få högre ersättning. Den har emellertid ännu inte implementerats.
Utmaning att nå alla
Trots kriget fortsätter NAPD att lobba för att CRPD ska harmoniseras med landets lagstiftning. Utmaningarna är dock många.
– Redan 2014 pressade vi regeringen till att inkludera personer med funktionsnedsättningar i beredskaps- och evakueringsplaner, men det har inte funkat bra i praktiken. Alla nås inte av information eftersom de saknar smarttelefoner eller inte använder internet, säger Larysa.
På NAPD: s hemsida publiceras nyheter, information om evakueringsplaner och var man kan få hjälp. De som inte har tillgång till internet kan ringa organisationen.
– De flesta som ringer frågar var de kan få psykologisk och humanitär hjälp eller hur de kan ta sig utomlands, säger Viktoriia.
Även om personer med funktionsnedsättningar ska finnas i åtanke i internationella hjälporganisationers arbete så nås inte alla av hjälpen. NAPD jobbar därför för att få större inflytande över hur hjälpen ska fördelas.
Även tillgänglighet är ett stort problem. Personlig assistans är ingen rättighet, vilket gör det svårt att ta sig till evakueringsplatserna, som dessutom sällan är anpassade. Detsamma gäller tillfälliga boenden för landets interna flyktingar. NAPD publicerade nyligen riktlinjer om hur sjukhus och skyddsrum kan göras tillgängliga.
– NAPD gör det som egentligen är statens ansvar. Vi bistår personer med funktionsnedsättning med information, humanitär hjälp, stöd och rådgivning. Avsaknaden av stöd från staten är förbluffande. Utan internationell support hade vi aldrig klarat oss, säger Viktoriia.
Hundratusentals byggnader har skadats eller förstörts i kriget. Trots att inget tyder på en snar fred så har en del av dem börjat återuppbyggas.
– Därför ställer vi oss nu frågan hur vi kan säkerställa att byggnaderna som återuppbyggs blir tillgängliga för alla, säger Larysa.
Ukraina
- Ukraina har cirka 44 miljoner invånare och är Europas näst största land.
- Landet var en del av Sovjetunionen åren 1922–1991.
- Fram tills början av 2014 hade landet en pro-rysk president. Han flydde utomlands efter massiva folkliga protester. En ny västvänlig regering, med ambitionen att gå med i EU och NATO, inrättades. Ryssland svarade med att invadera och senare annektera den ukrainska Krimhalvön. Samtidigt utbröt ett krig mellan ukrainska armén och pro-ryska separatister.
- Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan dess har cirka åtta miljoner människor flytt landet. Kring sex miljoner ukrainare har blivit flyktingar inom landet.
Text och foto: Bengt Sigvardsson
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete 3/2023.
