Regeringen utreder om jämställdhetsombudsmannens och diskrimineringsombudsmannens uppgifter kunde slås ihop. Ett sätt att spara pengar eller en möjlighet till bättre service? Båda, är förhoppningen, men förslaget orsakar tvivel.
Statsrådet meddelar att utvecklandet av jämställdhets- och diskrimineringsombudsmännens uppgifter – samt en sammanslagning av dessa – ska utredas och ”eventuella överlappningar och sparåtgärder granskas”. Samtidigt ska den nya äldreombudsmannens uppgifter ses över.
De olika tjänsterna finns i dag på samma adress, och från och med årsskiftet under samma administrativa myndighet. Jämställdhetsombudsman Rainer Hiltunen ser den nya myndigheten som välbehövlig.
– Vi är så små myndigheter, så det är inte vettigt att vi har gjort allt administrativt själva, säger han.
Däremot ställer han sig skeptisk till att det skulle ge bättre service att slå ihop ombudsmännen till ett ämbete.
– Sakfrågorna finns det inte enligt mig grund för att slå ihop. Då skulle man förlora möjligheten att gå in på frågorna tillräckligt djupgående. Arbetsmängden och antalet ärenden blir hela tiden större för oss båda ombudsmän, samtidigt som resurserna har minskat under regeringsperioden.
Enligt Corinna Tammenmaa, enhetschef vid avdelningen för självstyrelse och jämlikhet på justitieministeriet, kan det finnas ärenden hos de två ombudsmännen som överlappar varandra. I de fallen vore det enklare för kunden att vända sig till en och samma instans.
– Även om jämställdhetsombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen övervakar olika lagar har de likartade uppgifter och kan beröras av samma ärenden. Om exempelvis en kvinna tar kontakt angående diskriminering på arbetsplatsen kan fallet bli utredning för båda, eftersom det kan finnas grunder för diskriminering på grund av kön, men också på andra grunder, säger hon.
Att spara pengar är en annan orsak till förslaget som utreds. Enligt ombudsman Hiltunen har man redan sparat på och effektiviserat det mesta inom tjänsterna, i och med den nya myndigheten. Om man ser på statens budget är så inte fallet, menar däremot Corinna Tammenmaa vid justitieministeriet.
– Vissa stödfunktioner inom förvaltningen slås ihop i och med den nya myndigheten, men den sammanslagningen innebär inte ekonomiska besparingar i sig, utan det handlar om en omfördelning av personalresurser, säger hon.
Eftersom arbetsgruppen som utreder en eventuell sammanslagning nyss inlett sitt arbete vill Corinna Tammenmaa vänta och se vad utredningen visar innan hon kommenterar den mera ingående. Hon konstaterar ändå att en sammanslagning också skulle innebära förändringar i lagarna.
Rainer Hiltunens vägkost till arbetsgruppen är att det inte lönar sig att minska på resurserna inom arbetet för jämställdhet och diskriminering. Snarare skulle det vara behövligt med fler resurser – exempelvis för arbetet kring diskriminering kopplat till funktionsnedsättningar.
– Det skulle ge en dålig bild av regeringen att minska på resurserna för den här typen av arbete, om man önskar ge en bild av att man jobbar för dessa frågor, säger han.
Ett förslag om att slå samman ombudsmännen uppstod redan år 2016. Då gjordes en liknande utredning där det konstaterades att övriga nordiska länder har en diskrimineringsombudsman som också sköter jämställdhetsärenden. Den gången motsatte sig kvinnoorganisationerna starkt förändringen, och ämbetena kvarstod. Huruvida sammanslagningen den här gången blir aktuell klarnar under våren 2025 när utredningen står färdig. •
Två olika instanser
- Diskrimineringsombudsmannen främjar likabehandling och ingriper i diskriminering på grund av exempelvis funktionsnedsättning, ålder eller ursprung. Främjar även utlänningars ställning och rättigheter.
- Jämställdhetsombudsmannen övervakar jämställdhetslagen och främjar jämställdhet mellan könen. Ger råd i fall där en person diskrimineras på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck.
Text: Pia Backman-Nord
Foto: Katri Lehtola/Keksi Agency
Artikeln har publicerats i tidningen Funktionsrätt i samarbete nr. 4, 2024
